Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands. Benämningen på medarbetaren under detta utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt moment vid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finns mycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på denna anpassning. Ett annat kritiskt moment är repatrieringen vilket är benämningen för den process då expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Målet med bildandet av älgskötselområde (ett område som har sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam) var att jakträttsinnehavarna skulle ta över ansvaret för de praktiska älgfrågorna, samtidigt som länsstyrelsens detaljreglering av älgjakten skulle minska. Syftet med studien var att studera implementeringen av regler och föreskrifter i älgkötselområden. Detta genom att ställa följande frågor. Hur regleras avskjutningen av älg i älgskötselområdena? Hur väl stämmer målen i planen överens med den faktiska avskjutningen? Vad händer när ett älgskötselområde bryter mot uppställda mål i älgskötselplanen? Hur fungerar det lokala samrådet som enligt jakt och vilt (1991/92:9) ska finnas? Samt vad fördelarna och nackdelarna är med bildandet av älgskötselområde.

Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands.Benämningen på medarbetaren under detta utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment är repatrieringen vilket är benämningen för den processdå expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer åsidosätter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förväntningar hos expatriater ochrepatriater på SKF Göteborg.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jämförelse med rekommendationer från tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehålla sitt anseende.METOD: Med utgångspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer på SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundär data i form av dokumentationer från SAS och Transportstyrelsen har även genomförts.SLUTSATS: Från uppsatsens analys framgår det att företaget måste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvåvägskommunikationen som erbjuds hjälpte företaget att förbättra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt på alla inlägg i kanalen och det möjliggjordes med hjälp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.

Syftet med studien var att undersöka den fysiska aktivitetsnivån hos de anställda samt ta reda på vilka motivationsfaktorer och barriärer de upplevde till fysisk aktivitet. Syftet innefattade även att se om motiv och barriärer skiljde sig beroende på aktivitetsnivå, ålder och kön. En del av syftet var även att undersöka hur aktiviteten kring företagets erbjudande till fysisk aktivitet såg ut. Undersökningen genomfördes genom att deltagarna (n=139) besvarade en omarbetad form av Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor (MTUAM), en svensk version av Physical Activity Stages Of Change samt några bakgrundsfrågor. Resultatet visade att 55 procent var tillräckligt fysiskt aktiva enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

?Livskvalitet Karlstad 100 000? är Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnå 100 000 invånare. Tre av visionens fyra ledstjärnor, liksom den gällande översiktsplanen från 2006, åsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. Därför är det viktigt att poängtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, såsom Väse. Väse är en landsbygdsort strategiskt belägen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos intensivvårdspatienter till följd av kirurgi, trauma, invasiva procedurer och omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att bedöma smärta och utvärdera smärtbehandling. Bedömningen försvåras av att många patienter har svårt att kommunicera för att de är intuberade, trakeostomerade, sederade, medvetandesänkta och/eller kognitivt påverkade. Flera bedömningsinstrument och publicerade rekommendationer finns tillgängliga, ändå visar tidigare studier på brister i sjuksköterskors bedömning och dokumentation av smärta samt utvärdering av smärtbehandling. Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om bedömning av smärta hos patienter med kommunikationssvårigheter.

Bakgrund: Barn är mer strålkänsliga än vuxna och det är därför viktigt att minimera stråldosen så mycket som möjligt vid barnröntgenundersökningar då även låga stråldoser kan ge upphov till slumpmässiga effekter så som cancer. En av de vanligaste orsakerna till att barnröntgenundersökningar ger otillräcklig diagnostisk information och är av dålig kvalitet är felaktig positionering och att barnet inte varit stilla under exponeringen. Det krävs en annan metodik att undersöka barn jämfört med vuxna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur röntgensjuksköterskor genom omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder kan minimera stråldosen till barn vid konventionella röntgenundersökningar. Metod: Metoden är en litteraturöversikt där resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsätts stundtals för debatt där krav om förändring framförs. Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim.

Logistik fått en allt viktigare roll i dagens rationaliseringsarbete eftersom många av effektivitetsvinsterna ligger i gränssnitten mellan olika avdelningar och aktörer i värdeflödet. Därmed är det av intresse att studera huruvida aktörer kan erhålla synergieffekter genom samordning inom logistiksystemet. Då varje aktörs logistiksystem är unikt så har studien utförts i samarbete med en global kemikoncern på en utav deras fabriksområden. På området verkar i dagsläget sex oberoende aktörer, varav tre tillhör den aktuella koncernen och därmed är de som ligger i fokus för studien. De övriga aktörerna likväl de aktiviteter som inte är kopplade till logistiken har exkluderats ur studien.Utifrån det här intresset och samarbetet så har följande syfte formulerats: ?Syftet med studien är att utreda vilka potentiella synergieffekter som kan erhållas vid en samordning av aktiviteter och resurser inom logistikhantering mellan aktörer, som i dagsläget arbetar mer eller mindre isolerat ifrån varandra?.Genom en kombination av litteratursökningar med fokus på Lean och Nätverksmodellen samt en kvalitativ studie i form av datainsamling, flertalet intervjuer, noggranna observationer, processkartläggning samt en benchmarking har en analys gjorts.Analysen har lett fram till ett flertal rekommendationer där förbättringspotential finns samt förväntade synergieffekter som rekommendationerna kan resultera i.

Syfte: Vi ämnar med denna studie beskriva och analysera hur publika aktiebolag presenterar information gällande ersättningar till ledande befattningshavare i sin årsredovisning. Vidare är syftet att undersöka vilka företags samt intressenters åsikter till denna redovisning är. Metod: Studien är uppbyggd av tre delstudier. Den första är en kvantitativ kartläggning med deskriptivt syfte. De övriga två är kvalitativa undersökningar som genomförts via strukturerade och semistandardiserade telefonintervjuer.

Syftet: Syftet är att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rättvisande bild och av försiktighetsprincipen.? Utifrån de identifierade innebörderna fastställa relationen mellan en rättvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den fastställda relationen fastlägga om och hur en rättvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom värdering av tillgångar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. Utifrån detta avser vi att urskilja en trend rörande en rättvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vårt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De två kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vårt andra delsyfte.