Älgskötselområde
dess funktion och självbestämmande
Målet med bildandet av älgskötselområde (ett område som har sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam) var att jakträttsinnehavarna skulle ta över ansvaret för de praktiska älgfrågorna, samtidigt som länsstyrelsens detaljreglering av älgjakten skulle minska. Syftet med studien var att studera implementeringen av regler och föreskrifter i älgkötselområden. Detta genom att ställa följande frågor. Hur regleras avskjutningen av älg i älgskötselområdena? Hur väl stämmer målen i planen överens med den faktiska avskjutningen? Vad händer när ett älgskötselområde bryter mot uppställda mål i älgskötselplanen? Hur fungerar det lokala samrådet som enligt jakt och vilt (1991/92:9) ska finnas? Samt vad fördelarna och nackdelarna är med bildandet av älgskötselområde. Analysen genomfördes med hjälp av material som rör gällande lagstiftning (SFS 1987: 259) ändrad t o m SFS 2001: 443. Vidare undersöktes länsstyrelsens avskjutningsstatistik. För att få en djupare förståelse intervjuades en sakkunnig på länsstyrelsen. Denna undersökning visar att jakträttsinnehavarna fått rätten att besluta om deras egen avskjutning. Vidare visar analysen att skötselplanerna revideras oftare under jakten än mellan jakterna. Eftersom jägarna själv reglerar avskjutningen finns det inga beslut som är regelvridiga. Detta betyder att en skötselplan kan revideras när som helst utan att de kan få några sanktioner för älgskötselområdet. Vidare har inte länsstyrelsen någon möjlighet att styra avskjutningen inom ett älgskötselområde. Länsstyrelsen kan endast ge rekommendationer. Enligt experten på länsstyrelsen finns det brister i redovisningen till länsstyrelsen, samt brister i de lokala samråden. Vidare anser experten att älgskötselområden är tilltalande men att det borde finnas mer riktlinjer och styrmedel för älgskötselområdena.