Legitimitet inom politiska system
En studie av den förtroendevalda kommunala revisionen
Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsätts stundtals för debatt där krav om förändring framförs. Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim. Är en organisations strukturer och processer legitima, blir även organisationens resultat legitimt. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilken grad av legitimitet den förtroendevalda kommunala revisionen åtnjuter inom kommunala fullmäktigeförsamlingar. Studien genomfördes genom kvantitativ datainsamling. Insamlingen skedde genom utskick av enkäter till kommunfullmäktigeledamöter i åtta kommuner som tidigare valt att frångå en samlad revisions rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse. Slutsatserna som drogs var att den förtroendevalda kommunala revisionen som system, likväl som dess processer och resultat, i allt väsentligt åtnjuter legitimitet. Att fullmäktige frångår rekommendationer från revisionen behöver således inte vara ett resultat av låg legitimitet för revisionen. Detta kan istället vara en effekt av fullmäktiges exklusiva rätt att själv bedöma hur styrelsen och nämnderna skött sitt uppdrag.