Informationsöverflöd? - En studie av upplysningskrav gällande ersättningar till ledande befattningshavare
UpplysningskravÅrsredovisningLedande BefattningshavareOMX Large CapIntressenterManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Syfte: Vi ämnar med denna studie beskriva och analysera hur publika aktiebolag presenterar information gällande ersättningar till ledande befattningshavare i sin årsredovisning. Vidare är syftet att undersöka vilka företags samt intressenters åsikter till denna redovisning är. Metod: Studien är uppbyggd av tre delstudier. Den första är en kvantitativ kartläggning med deskriptivt syfte. De övriga två är kvalitativa undersökningar som genomförts via strukturerade och semistandardiserade telefonintervjuer. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram består av Principal-Agentteorin, Intressentmodellen, Informationsteori samt redovisningens kvalitativa egenskaper enligt IASB:s föreställningsram. Empiri: Det empiriska materialet består dels av en kartläggningsstudie av årsredovisningar från samtliga bolag noterade på OMX Large Cap Stockholm, dels av nio intervjuer med upprättare och sex intervjuer med tre olika intressentgrupper. Slutsatser: De undersökningar som gjorts i studien visar att redovisningen av ersättningar till ledande befattningshavare skiljer sig åt på flertalet sätt. Flera av de studerade företagen visar dock en hög uppfyllandegrad av de nya lagstadgade kraven i ÅRL. Något samband mellan omfattning av redovisad information och uppfyllandegrad av de undersökta kriterierna har inte gått att finna. Det har även visat sig att flera upprättare av årsredovisningar anser att de nya upplysningskraven innebär tolkningsproblem varför fler och tydligare råd och rekommendationer efterfrågas. Upplevd nytta av presenterad information visar sig även skilja mellan olika intressentgrupper.