VÄr studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska Àldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien Àr att förstÄ vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhÄllande till information, delaktighet och förÀndringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmÀrksammat nÄgra konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och vÄra informanter Àr verksamma som enhetschefer inom Àldreomsorgen, med inriktning sÀrskilt boende. De resultat vi fÄtt fram har analyserats utifrÄn modeller som tidigare anvÀnts inom implementeringsforskning.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mÄngkulturellt samhÀlle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvÄrdnad vid palliativ vÄrd. Bakgrund: Autonomiprincipen Àren av de mest grundlÀggande etiska principerna inom vÀsterlÀndsk sjukvÄrd. Autonomi utgÄrfrÄn en individualistisk syn pÄ mÀnniskan och blir dÀrmed upphov till etiska dilemman vidomvÄrdnad av patienter med vÀrderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrÄn syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter Är 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvÄrdnaden försÀmras, upplevs krÀnkandesamt att vÄrdrelationen pÄverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förstÄelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt anvÀndbar.

Den normkritiska pedagogiken Àr ett tÀmligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rÄdande och förgivettagna sÀtten att vara, eller med andra ord de rÄdande normerna i samhÀllet. Under senare Är har normkritisk teori fÄtt ett stort genomslag inom forskningen och i den allmÀnna debatten, speciellt relaterat till skolans vÀrld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik fÄr finns det ingen forskning pÄ menar normkritiker sjÀlva och det blir dÀrför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den anvÀnder sig av begrepp sÄ som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar sÄledes till en fördjupad förstÄelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhÀllet samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

FörÀndringsmotstÄnd vid införande av IT-stöd Àr ett förekommande fenomen inom vÄrdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstÄs som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om fenomenet ?förÀndringsmotstÄnd?. Kvalitativ ansats dÀr litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, Àr den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förÀndring och motstÄnd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förÀndrat vÄr omvÀrld, sÄvÀl har Àven mycket Àndrats för organisationer. Vi har gÄtt frÄn hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig sjÀlva. FrÄn regelstyrning till mÄlstyrning, frÄn fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag Àr det allt vanligare att ledare Àr frÄnvarande frÄn sin arbetsplats, och detta stÀller nya krav pÄ bÄde medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare Àr nÀrvarande.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvÄrdnadsarbetet. Detta för att visa pÄ den komplexitet och synliggöra de svÄrigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en vÀrdefull kunskap ur sÄvÀl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhÀllsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av lagar och etiska riktlinjer för att sÀkerstÀlla en god omvÄrdnad. OmvÄrdnad Àr i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfÀllig vÄrdrelation kan leda till lidande för sÄvÀl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i Ätskilliga vÄrdkontexter.

Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn STRADA och VÀgverkets djupstudier av dödsolyckor i trafiken utvÀrdera föreslagna trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de dödsolyckor som skedde i Hallands lÀn mellan Är 2003 till 2005. GenomgÄende frÄgestÀllningar Àr bland annat i vilken utstrÀckning de föreslagna ÄtgÀrderna har genomförts och för de fall dÀr ÄtgÀrder har vidtagits, vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten, och för de som inte har ÄtgÀrdats finna konsekvenser för detta. Resultatet av studien och rekommendationer Àr följande: ? Av de 53 dödsolyckorna som skedde i Hallands lÀn under det givna tidsintervallet Àr det 25 som haft fysiska ÄtgÀrdsförslag i vÀgmiljön föreslagna i VÀgverkets djupstudierapporter. ? Att det bara Àr 25 av 53 dödsolyckor som leder till fysiska ÄtgÀrdsförslag visar pÄ svÄrigheten och komplexiteten i att orsakerna kan elimineras.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Sexuellt vÄld Àr ett Àmne som sÀllan lÀmnar nÄgon oberörd. Hur vi talar om sexuellt vÄld förÀndras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna frÄn kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld. UtifrÄn en teoriram bestÄende av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berÀttelser om det vÄld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berÀttelser konstruerar sin identitet, men ocksÄ vilka konsekvenser de beskriver att vÄldet fÄtt för hur de upplever sina livsvillkor.

MÀnniskans nÀringar och kulturer har orsakat landskapsförÀndringar som pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk sÄvÀl som jordbruk har dÀrutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mÄngfalden pÄ jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fÄtt alltmer uppmÀrksamhet inom bland annat politik, forskning och nÀringsliv, varav somliga mÀnniskor aktivt försökt stoppa det negativa hÀndelseförloppet som manifesterat mÄnga av vÀrldens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess sÄ kallade tjÀnster för mÀnniskans sÄvÀl som andra organismers överlevnad och vÀlbefinnande erhÄller dÀrutöver mer och mer fokus i strÀvan mot miljövÀnligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen vÀckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade vÀxter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lÀhÀckar pÄ respektive intill odlingarealer i SkÄne kan bidra med flertalet ekosysystemtjÀnster vilka bevisats stoppa ex.

Skyfall kan leda till stora konsekvenser för samhÀllet, framförallt i en stad dÄ den urbana miljön Àr kÀnslig för extrema hÀndelser. VÀsterÄs stad har tidigare drabbats av skyfall dÀr följderna har varit kostsamma. Den senaste forskningen pekar pÄ att intensiva regnhÀndelser kommer bli allt mer vanligt förekommande, dÀrför Àr det intressant att undersöka vilka konsekvenser dessa regn kan leda till.En analys har gjorts med utgÄngspunkt frÄn SMHI:s lÄgpunktskartering över VÀsterÄs. UtifrÄn denna kartering undersöktes vilka förorenade omrÄden, bostadsomrÄden, exploateringsomrÄden, infrastruktur, vÄrdcentraler, skolor, nÀtstationer och prioriterade pumpar som ligger i lÄgpunktsomrÄden. Denna jÀmförelse har gjorts i ArcGIS.

Problematisering:Bankerna utgör en vÀsentlig del av det finansiella systemet och kan ses som garanter för finansiell stabilitet. Det nya regelverket Basel II syftar till att bankerna ska anvÀnda mer riskkÀnsliga minimikapitalkrav och innebÀr att bankerna kan vÀlja mellan olika avancerade modeller för berÀkningen av kapitalkrav. De avancerade modellerna bygger delvis pÄ bankernas interna berÀkningar och bedömningar vilket kan fÄ konsekvenser för bankerna och dess omgivning. Syfte:Uppsatsen syftar till att undersöka hur den interna styrningen i svenska banker pÄverkas av Basel II och hur densamma kan fÄ konsekvenser i det större sammanhang dÀr banken och dess intressenter verkar. Metod och empiri:Uppsatsens insamlande av empiri grundar sig frÀmst pÄ en omfattande kvalitativ undersökning.

Arbetet har skett i form av litteraturstudie och undersökningsarbete, samt dialoger och samtal med sakkunniga inom de berörda omrÄdena. Uppgiften var att undersöka vilka rÀttsliga konsekvenser kvalitetsbrister i registerkartan kan medföra. För att hitta och jÀmföra gjorda skadestÄndsansprÄk har samtliga skadestÄndsansprÄk inkomna till LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle studerats. Kvalitetsbristerna som uppkommit pÄ olika sÀtt Àr av skiftande karaktÀr och omfattning. Dessa brister i kvaliteten Àr LantmÀteriet vÀl medvetna om och det sker ett löpande arbete med att rÀtta till dessa fel och brister.

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan fÄ för elever, mentorer och skolan. Detta Àr ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet Àr ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgÄr frÄn elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen Àr inte att utvÀrdera verktyget i sig, utan istÀllet de relationella konsekvenser metoden kan fÄ för berörda parter. PÄ uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och Ätta elever.