Rättsliga konsekvenser vid kvalitetsbrister i registerkartan
Arbetet har skett i form av litteraturstudie och undersökningsarbete, samt dialoger och samtal med sakkunniga inom de berörda områdena. Uppgiften var att undersöka vilka rättsliga konsekvenser kvalitetsbrister i registerkartan kan medföra. För att hitta och jämföra gjorda skadeståndsanspråk har samtliga skadeståndsanspråk inkomna till Lantmäteriets huvudkontor i Gävle studerats. Kvalitetsbristerna som uppkommit på olika sätt är av skiftande karaktär och omfattning. Dessa brister i kvaliteten är Lantmäteriet väl medvetna om och det sker ett löpande arbete med att rätta till dessa fel och brister. Trots arbetet med att förbättra karta och register sker skador som på ett eller annat sätt är kopplade till dessa. Rättelse- och kompletteringsärenden i den allmänna delen av fastighetsregistret är som med skadeståndsanspråken styrda i lag, framför allt fastighetsbildningslagen och skadeståndslagen. Emellertid är fastighetsbildningslagen i många avseende att betrakta som en ramlag vilket ger handläggaren av inkomna ärenden en stor frihet att själv bestämma åtgärd. Detta har föranlett att det inom organisationen finns en osäkerhet om i vilka situationer fel får, kan och ska rättas till. Framförallt då det misstänks att någon kan lida skada av den vidtagna rättelsen. Samtidigt gör Lantmäteriet gällande att uppgifter registrerade i den allmänna textdelen och presenterade i registerkartan, är utan rättsverkan. Har den skadelidna följaktligen förlitat sig på uppgifter från fastighetsregistrets allmänna del saknas det enligt Lantmäteriet ett orsakssamband mellan vållandet och själva skadan. I förlängningen innebär det att de som riktat ett skadeståndsanspråk mot Lantmäteriet kommer att bli utan ersättning såtillvida skadan härrör till den allmänna delen i fastighetsregistret. Så är dock inte alltid fallet. Av resultatet kan det konstateras att det inom organisationen behövs klarare direktiv berörande när, om och hur rättelser och kompletteringar i fastighetsregistrets allmänna del ska företas. Detta kommer sig av att dessa ärenden idag bedöms olika och i vissa fall även felaktigt varvid en enhetlig hantering borde eftersträvas. Inte bara för den anställda, utan även för enskilde som begär att en rättelse ska företas. Det krävs även en tydligare redovisning från Lantmäteriets sida vilken kvalitet fastighetsregistrets allmänna del har samtidigt som det måste börja framgå vilka uppgifter Lantmäteriet svarar för. Vilka rättsliga konsekvenser kvalitetsbrister medför kräver vidare undersökning.