Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka organisationsförändringen ?Skalbarhet och specialisering? som ägde rum inom IT-konsultföretaget HiQ Stockholm AB, under perioden 2005 till 2007. Det som intresserade oss är hur HiQ´s ledning planerade och genom¬förde organisationsförändringen samt medarbetarnas upplevelser kring arbetsprocessen. Studiens problemformulering lyder, hur kan en organisationsförändringsprocess skildras i ett IT-konsultföretag? HiQ´s organisationsförändring bestod i att införa en till hierarkisk nivå, i avsikt att göra organisationen mer lätthanterlig för ledningen, men även för att skapa en mer specialiserad verksamhet.

I denna uppsats undersöktes ifall studenternas upplevda problem kring studentboende i Karlstad var ett samverkansproblem eller inte. Problemformulering lämnades öppen till en början för att sedan avgränsas till studentboendefrågan i och med diskussionerna under fokusgrupperna. Med denna avgränsning kunde samtliga aktörer identifieras lättare och valet av tillvägagångssätt föll på en kvalitativ metod med bland annat intervjuer med representanter hos respektive aktör. Den referensram som har använts behandlar främst teoretiska resonemang och argument för samverkan. Detta på grund av utgångspunkten att de problematiska momenten i studenternas liv, vid sidan av själva studierna inte behandlas hos en enskild organisation utan involverar flera parter, och att det då är viktigt att det finns ett fungerande system för att dessa tjänster tillgodoser studenterna på bästa sätt. De involverade aktörerna vad gäller studentbostadsfrågan var Karlstad universitet, Karlstad Bostads AB, Studentkåren och Centrala studiestödsnämnden. Den insamlade informationen från vår kvalitativa undersökning har analyserats utifrån den presenterade teorin för att komma till en slutsats.

Denna studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en längre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser på sina utvecklingsmöjligheter i relation till anställningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram består av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hårdare klimat gör att individer måste ta ett allt större ansvar över sin anställningsbarhet och karriär. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omväxling och personlig utveckling för att de ska upprätthålla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anställda på Trafikverket i åldrarna 34-39 år.

Följande C-uppsats är skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nätverk som ett sätt att motverka den ojämna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, där ett nätverk studerats utifrån en referensram innehållande nätverks- och organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag väljer att utveckla och driva ett sådant kvinnligt nätverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmängd har personer med och utan koppling till nätverket intervjuats. Data har även samlats in genom medverkan vid en nätverksträff samt från en enkätundersökning med nätverkets medlemmar.

Bakgrund och problem: Belöningar används ofta som ett hjälpmedel till att motivera deanställda och få dem att agera i företagets intresse. För att åstadkomma ett bra samspelbehöver organisationen ha förståelse för hur belöningar kan bidra till motivation. Men vadsom motiverar de anställda kan skilja sig åt. Hur bidrar olika typer av belöningar tillmotivation?Syfte: Syftet med denna studie är att försöka beskriva vilken roll olika typer av incitamentspelar utifrån Maslows teorier kring mänskliga behov.

Denna uppsats ska kartlägga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. Vår teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger på fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie på Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten för celiakipatienter påverkar det dagliga livet. Frågeställningen är: Hur är det att som vuxen leva med celiaki i vardagen? Hur påverkar kostomläggningen och tillgänglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elva vetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olika teman. Dessa teman var måltider i hemmet, måltider utanför hemmet, vardagslivet och sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgänglighet. Resultaten diskuteras med Carnevalis omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven som finns för att klara det dagliga livet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Exportrådet i Tyskland kan skapa fördjupade kundrelationer med svenska företag som har en etablerad verksamhet i Tyskland och om detta kan leda till nätverkseffekter. För att uppnå syftet har författarna utgått ifrån en egenkomponerad teoretisk referensram och valt att genomföra en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen länkar samman teorier som behandlar begreppen djupare kundrelationer, kunduppfattat värde och nätverkseffekter.Empiri: Examensarbetet är en studie som genomförts på uppdrag av Svenska Exportrådet i Berlin och det empiriska materialet består utav 18 semistrukturerade intervjuer med svenska beslutsfattare inom svenska företag som har en befintlig verksamhet i Tyskland samt tre intervjuer med beslutsfattare inom Exportrådet i Berlin och Svenska Handelskammaren i Düsseldorf.Författarna har dragit slutsatserna att Exportrådet i Tyskland kan skapa djupare kundrelationer med de nämnda företagen genom att utveckla kompetensen inom marknadsanalyser, lokal kunskap och säljförmåga. Vidare föreslår författarna att Exportrådet ska utvidga sitt nätverk genom ett utökat samarbete med Svenska Handelskammaren för att säkerställa att svenska företag i Tyskland har en samarbetspartner i hela internationaliseringsfasen..

Syftet med uppsatsen är att undersöka aktiemarknadens reaktion vid tillkännagivandet av optionsprogram till företagsledningen i företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om aktiemarknadens reaktion skiljer sig åt mellan olika tidsperioder, branscher, företag noterade på A- respektive Olistan samt mellan optionsprogram där olika typer av optioner används. I undersökningen används en eventstudie, där förväntad avkastning beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Undersökningens event definieras som den första pressreleasen angående införandet av ett optionsprogram. En hypotes ställs upp och testas med ett signifikanstest för att undersöka om resultatet är statistiskt signifikant.

Bakgrund: Livsstilssjukdomarna hypertoni och stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Hypertoni är en av världens folksjukdomar och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler människor dör till följd av hypertoni. Stress i samband med hypertoni är inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur påverka upplevelsen av välbefinnande.

Bakgrund och problem: EU Kommissionen har under flera år arbetat med att förenkla och harmonisera redovisningsreglerna för små och medelstora företag. En harmoniserad redovisning är dock inte oproblematisk och forskning inom ämnet av framförallt Nobes & Parker (2006), presenterar en rad orsaker till skillnader i länders redovisningssystem som hindrar harmonisering. Vidare har tidigare studier av bland annat Durocher m.fl. (2007), Sutton (1984), Saemann (1999), Hill, Shelton & Stevens (2002), Watts & Zimmerman (1978), undersökt vilka intressentgrupper som är med och påverkar i processen att upprätta redovisningsstandarder. Exempelvis kan nämnas paradoxen att användare, vilkas behov den finansiella redovisningens ska uppfylla, inte är särskilt aktiva i processen.

Bakgrund: Tillverkande företag har ställts inför ökade kundkrav och konkurrens underde senaste åren och tvingas arbeta med verksamhetsutveckling för att överleva påmarknaden. Slöserier som förekommer i tillverkningsprocesser påverkar lönsamhet ochinnefattar aktiviteter som kund inte är beredd att betala för. Kartläggning av värdeflödehar därför utvecklats för att identifiera och eliminera slöserier i ett produktionsflöde föratt effektivisera ett företags processer.Syfte: Uppsatsen syftar till att kartlägga värdeflödet från inleverans av stationer tillbehov i slutmonteringen. Vidare syftar studien till att identifiera slöserier av detkartlagda värdeflödet samt genom förbättringsförslag reducera slöserier.Metod: Uppsatsen följer ett positivistiskt synsätt med ett deduktivt angreppssätt.Datainsamling av empiri har gjorts genom en kvalitativ fallstudie som innefattarobservationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Urvalsmetod somanvänts är ett bekvämlighetsurval som bottnar i ett snöbollsurval.

SammanfattningTitel:Förändrade kundkrav i projekt-En analys av hur förändrade kundkrav kan bemötas i projektarbete Syfte:Att analysera hur ett företag kan bemöta förändrade kundkrav i projektets livscykel, med fokus på planerings- och genomförandefasen Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetar i projektform på fallföretaget. Inledande intervjuer samt litteraturgenomgång har gett oss en förståelse för undersökningsområdet. Teoretiska perspektiv:Med utgångspunkt i projektlitteratur, relationsmarknadsföring och transaktionskostnadsteori kommer vi bygga en teoretisk referensram som hjälper oss i vidare analys. Empiri:Fallföretaget var lämpligt då det genomgående arbetar med olika omfattande projekt hos externa kunder. Resultatet av intervjuer med sex användare presenteras med utgångspunkt i intervjuteman.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.