SammanfattningExamensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011Författare: Christopher Dahl och Benita JohanssonHandledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister BredmarTitel: Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie Bakgrund: Studier har påvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utsträckning aktivt arbetar för en hållbar utveckling samt för att ta ansvar i samhället. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhällsansvar utifrån tre perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa områden presenteras av många stora företag idag i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är den organisation som bistår med riktlinjer för upprättning av den här typen av Redovisningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad GRI:s riktlinjer och rådande begrepp säger om hållbarhetsredovisning samt att utifrån vårt fallföretag Polyplank AB:s förutsättningar rekommendera lämpligt innehåll i en eventuell hållbarhetsredovisning. Metod: Vårt fallobjekt, Polyplank AB, är ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmärks genom deras miljövänliga produkter.

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild.

Kandidatuppsats i företagsekonomiEkonomihögskolan vid Växjö universitetFEC 399, HT 2005Författare: : Maria Holmblad och Emma JohanssonHandledare: Andreas JanssonTitel: MiljöRedovisningar - En studie om skillnader i omfattning ochutformningBakgrund: MiljöRedovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste årenfått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskildmiljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen.Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen,och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig ilagar, normer eller praxis.Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintligamiljöRedovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljö-Redovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuellasamband som föreligger.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på StockholmsbörsensA-lista över mest omsatta aktier. Dessutom studeras endast miljöRedovisningarfrån 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika.Metod: MiljöRedovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkätbaserad på en förstudie av fem stycken miljöRedovisningar. Uppsatsen formu-lerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas medhjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys.Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggandeteorierna.

Bakgrund och problem: IAS 40 ger inga klara anvisningar om hur fastighetsbolag skallredovisa sina förvaltningsfastigheters värdeförändringar som uppkommer vid värdering tillverkligt värde. Detta har lett till att fastighetsbolagen har tvingats göra egna tolkningar ochposten värdeförändringar har i resultaträkningarna år 2006 redovisats på olika ställen. Vårfrågeställning är: Hur har fastighetsbolagen kommit fram till sina värdeförändringar och hurredovisas dessa i resultaträkningen?Syfte: Uppsatsens syfte är att redovisa för hur fastighetsbolag som tillämpar IAS 40 redovisarsina värdeförändringar samt hur de fastställer förvaltningsfastigheternas verkliga värde.Vidare är syftet att belysa de olikheter som finns i fastighetsbolagens resultaträkningar.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på de börsnoterade fastighetsbolag som tillämparIAS 40 samt de fastighetsbolag som är noterade på den inofficiella listan First North och somfrivilligt använder IAS 40 och verkligt värde i sin redovisning.Metod: Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Vi började vårstudie genom att göra en kvantitativ undersökning genom att studera de 15 börsnoteradefastighetsbolagen årsRedovisningar från år 2006.

Inom EU pågår ett arbete som syftar till att åstadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rådet är det nödvändigt att med kraftfulla och gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och därigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning är särskilt betungande för små och medelstora företag. Av EG-rättens fjärde bolagsdirektiv framgår att alla bolag som huvudregel ska genomgå revision.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes en ny redovisningsstandard för börsnoterade bolag inomEU kallad IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Den nya standarden kom att påverka de svenskabörsnoterade fastighetsbolagens Redovisningar genom att stärka bolagens balansräkningar och ökaresultaten under det sena 00?talets högkonjunktur. Fenomenet som den här uppsatsen undersökerär hur några av de större börsnoterade fastighetsbolagen har hanterat IAS 40 och värdering tillverkligt värde före och under den finansiella krisen.Syfte: Att studera hur värderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde har påverkats i tider avosäkra marknadsförhållanden. Med ovanstående avses tiden för och storleken på de upp? ochnedskrivningar som gjorts i olika bolag under och i anslutning till den finansiella krisen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka elevernas strategier samt eventuella svårigheter och missuppfattningar med avseende på aritmetikkunskaper i åk 7 på en högstadieskola.Teoretisk referensram:Studien tar sin utgångspunkt i det postpositivistiska paradigmet och har både en kvantitativ med lösningsfrekvenser och en kvalitativ del med innehållsanalys. I det postpositivistiska paradigmet kan man använda sig av flera metoder (Denzin & Lincoln, 2011). Enligt Denzin och Lincoln är en av grundtankarna inom postpositivismen att vi aldrig kan förstå naturen helt och hållet, det finns alltid dolda faktorer som vi kanske inte kan upptäcka och detta utgör drivkraften för nya studier inom samma område. Grundidén med innehållsanalys är att kvantifiera någonting i texter utifrån ett speciellt syfte och som stöd för kvantifieringen kan intervjuerna användas (Bergström & Boréus, 2005).Metod: Undersökningen genomfördes i samtliga klasser i åk 7 på en skola och från denna grupp av elever valdes några elever ut för intervjuer. Den kvantitativa delen undersöker lösningsfrekvensen för de olika uppgifterna genom statistik över vilken typ av fel som eleverna gjort samt över hur många elever som har löst samtliga uppgifter inom ett räknesätt korrekt och vilken metod de har använt.

Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, på fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger på tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i år 3 och 6. Forskning har visat på skillnader i pojkars och flickors reaktioner på stress.

Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter är ett intressant område av mer än en anledning.Dels utgör posten en utav de mest analyserade av externa intressenter samtidigt som denständigt är föremål för granskning av normsättare då intäkter har stått i centrum för deredovisningsskandaler som ägt rum under det gångna decenniet. Intäkter i entreprenaderställer problematiken på sin spets då redovisningen härmed uteslutande kommer att baseras påprognoser. Det i sin tur ställer ofantliga kompetenskrav på såväl företagen som lagtexten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur entreprenadföretag förhåller sig till de krav ochden komplexitet som omgärdar flertalet moment i samband med intäktsredovisningen. Dettaämnar vi göra genom att utgå ifrån en praktisk inriktning, där vi ser hur respondenternaresonerar kring de moment som återges i IAS 11. Därtill har vi för avsikt att, utifrån både ettinre och yttre perspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar företagens intäktsredovisningoch således speglar de redovisningsval som sker internt inom företaget.Avgränsningar: Uppsatsen berör intäktsredovisning och vi har valt att avgränsa oss till dendelen som berör intäktsredovisning av entreprenaduppdrag.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Under år 2001 skedde en stor börsnedgång som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framträdde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att återupprätta förtroendet blev företagen tvungna att gå mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns några oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra ägarstruktur. Även medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.

Bakgrund och problem: Betydelsen och intresset för företag att presentera hur de arbetarmed CSR, det vill säga miljöfrågor, socialt ansvar och mänskliga rättigheter harökat avsevärt den senaste tiden. En anledning är att CSR-redovisningen kan förbättra företagetsrykte, varumärke och lönsamhet. Med anledning av detta är det av största viktatt presentera denna information på ett intresseväckande, trovärdigt och strukturerat sätt.Syfte: Att utifrån ett retoriskt perspektiv beskriva hur prisbelönta företag skapar intresse,trovärdighet och struktur i de inledande sidorna i deras CSR-redovisning.Avgränsningar: De avgränsningar vi gjort i uppsatsen är att endast jämföra de sju inledandesidorna i två företags CSR-Redovisningar från 2005.Metod: För att skapa en bra grund inom ämnet har inledningsvis en litteraturstudie genomförts.Valet av de två företag vi ämnar undersöka baserar sig på noterade bolag iSverige som arbetar aktivt med CSR. Vidare valde vi de två företag med flest gemensammaprinciper och utmärkelser för att undersöka företag som är i framkant i sitt CSRarbete.I vår undersökning använder vi oss av en kvalitativ metod för att erhålla djupareförståelse. För att uppnå detta har vi använt oss av retorisk textanalys.

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder.