Redovisningen av socialt ansvar
? En studie av utvecklingen
Under år 2001 skedde en stor börsnedgång som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framträdde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att återupprätta förtroendet blev företagen tvungna att gå mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns några oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra ägarstruktur. Även medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften. Rubriker som "Lungsjuka syr kläder åt modejätten" eller "Barnslavar skördar kakaobönor" är typer av rubriker som skadar företagens varumärke och är dålig publicitet, vilket företagen med dagens konkurrens inte har råd med. Därför har det blivit allt viktigare för företag att granska alla led i företagets organisation för att säkerställa att leverantörer, producenter med flera uppfyller uppsatta krav. Om företag gör detta minskas risken för att få dålig publicitet. Detta ledde till en efterfrågan på riktlinjer för hur man ska redovisa det sociala ansvaret. År 1997 bildades GRI av ett antal företag och organisationer som då tillhörde The Coalition for Enviromentallt Responsable Economies (CERES). I juni 2000 publicerade GRI sina första riktlinjer för hållbarhetsredovisningen. Dessa riktlinjer har till stor del använts av de företag som redovisar hållbarhetsredovisningen. Redovisningen av socialt ansvar har kritiserats för att det inte finns tillräckligt precisa regleringar om hur redovisningen ska ske. GRI har arbetat med att få fram klara riktlinjer för denna redovisning. Men kritik mot hållbarhetsredovisningen har till viss del kvarstått då informationen kan uppfattas som subjektiv och svår att mäta, vilket leder till att jämförelser företag emellan blir problematiska. Kritik har även riktats mot företagens hållbarhetsredovisning då den anses vara ett reklamblad där företaget framhåller sina goda sidor och undanhåller sådan information som får företaget att framstå i dålig dager. Vi har med bakgrund av ovanstående valt att utifrån GRI:s riktlinjer titta på hur redovisningen av företagens sociala ansvar har utvecklats i GRI-anslutna respektive icke GRI-anslutna företag. Vi har utifrån GRI:s sociala indikatorer individuellt betygsatt företagens rapporter för att sedan tillsammans gå igenom våra betygsbedömningar och sammanställt dessa på ett konsekvent sätt. Vår betygsbedömning har gett klara indikationer på att det skett en kraftig utveckling av de GRI-anslutna företagen medan de icke GRI-anslutna företagen har haft en svagare utveckling. Vi har även i vår undersökning sett att GRI:s riktlinjer har haft en positiv påverkan på de anslutna företagens redovisning när det gäller det sociala ansvaret. Då de anslutna företagens redovisningar är mer utförliga och beskrivande enligt vad GRI:s riktlinjer efterfrågar. Detta leder även till trovärdigare rapporter och öppnare redovisning vilket intressenterna efterfrågar.