Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.

Företag: Ericsson Mobile Platforms, itAssign, Intentia, BioInvent och Cell Network. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur fem företag agerar för att utveckla den kompetens som finns i företaget och på vilket sätt detta agerande visas i den externa redovisningen. Metod: Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med nyckelpersoner för kompetens i fem företag som vi ansett vara kunskapsintensiva. Vi har använt oss av en intervjuguide och låtit respondenten utveckla sig fritt och uttömmande kring dessa frågor. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare frågor som skickats och besvarats via e-mail.

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Finansiella mått har traditionellt sett använts som indikator på värde. Behovet att inkludera fler dimensioner av värde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömässiga investeringar i monetära termer. SROI är under utveckling och det finns olika perspektiv på användningsområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Arbetet handlar om styrning och reglering av stegmotorer och permanentmagnetmotorer, genom attanvända det grafiska programmeringsspråket Labview från National Instruments (NI) tillsammansmed hårdvara i form av NI CompactRIO och NI USB datainsamlingskort. Implementeringen har sketti form av en robot med ett för uppgiften specialbyggt styrsystem, PWM ? styrning av enpermanentmagnetmotor och en egenkonstruerad manöverdosa..

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris.

Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Problemformulering: Hur kan tjänste- och tillverkningsföretag arbeta med styrning av intangibles?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva om och hur tjänste- och tillverkningsföretag arbetar med styrning av intangibles. Styrningen fokuseras och beskrivs utifrån mått och mätning, budgetering och resursallokering, tillgång eller kostnad. Vi vill skapa en ökad förståelse för hur företag kan bemöta utmaningen vid styrningen av intangibles, då flertalet organisationer an-ser att sin nuvarande styrning och mätning av intangibles antingen är bristfällig eller inte existerar alls.Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts för att besvara problemformuleringen. Fyra stycken besöksintervjuer har genomförts och legat till grund för empirin.Slutsats: Alla fallföretag bekräftar utmaningen med styrning av intangibles, trots detta arbetar samtliga företag med det.

Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft.Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång.Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard.Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation.Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete.

Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i långa projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgränsa undersökningen till långa projekt då dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att projektets löptid sträcker sig över flera år och över årsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie där vi har valt ut ett företag som arbetar med väldigt långa projekt. Vi tittar på hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstå.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..