Syftet är att beskriva och analysera belöningssystem i kunskapsföretag för att sedan diskutera hur ett belöningssystem för det specifika IT-företaget kan utformas. Uppsatsen har sin utgångspunkt både i teori och empiri. Den empiriska delen presenteras som en fallstudie och vi har använt oss av intervjuer samt enkät för att samla in information. Källorna till den teoretiska delen består av sekundärmaterial. Vi har studerat teorier kring kunskapsföretag och belöningssystem.

BakgrundDen globala marknaden och resursanvändningen ger både direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.Oavsett deltagande i marknadssystem kan påverkan av externa effekter som uppstår på grund av ofullständigaekonomiska definitioner, värderingar och tillämpningar vara påtaglig. Växthuseffekten är ett viktigt ochrepresentativt exempel på externa effekter att studera. Människan håller i ökande grad på att massivt utöka denlilla balans och lagom mängd växthusgas som utgör förutsättning för liv här på jorden. Denna extraväxthuseffekt kan sättas i samband med människans allt fler och allt mer energikrävande aktiviteter som ökarmed befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.Problem och SyfteUtgångspunkten i problemformuleringen är att oönskade externa effekter uppstår på grund av brister iekonomisk hantering av resurser. Följande två frågor formulerades:? Var finns den felande länken, orsakerna, till externa effekter?? Går det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning?Ambitionen i uppsatsen är att diskutera den felande länken mellan ekonomisk definition, värdering, tillämpningoch externa effekter som gör att en mänskligt skapad växthuseffekt kan uppstå.

Syftet med uppsatsen var att utvärdera varför företag väljer respektive inte väljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsätts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberättelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.Vår teori består av egen modell som byggts upp med influenser från den institutionella teorin. Teorin består av tio faktorer som kan påverka valet av att redovisa sin risk eller ej.Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. På grund av att vi försökt att påvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrån en signifikansnivå på 5 %.För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns.

In the year of 2005 the international standard IAS 40 came in to use in Sweden, this lead to an opportunity for the corporations to choose either to evaluate their investment properties according to the historical cost accounting principal. The model contains the obtaining price with reduction for the planned writing off. The alternative that IAS40 offers is the fairvalue principal, which evaluate the investment properties by consideration of the income versus outcome and surrounding factors for every accounting periodSince the fairvalue is buildt on numbers the corporations them self choose what to publish and for how long the value depreciation should be lasting before it should be taken up as an unrealized value change in the reporting material. This means that there is a big chance that the evaluation can be distortedSince we just recently have had strong cyclical variation and are on our way from an excess boom into a weak economic climate, this will be the first study performed about fair value in a weak economic climate since the adoption of IAS40.The purpose of the essay is to find out how well the booked value of investment properties owned by corporations listed on the Swedish stock market accord with the fairvalue that the market and the Swedish property index indicates on. To be able to test this connection we gathered information from the corporation?s annual reports which we compiled to see how the market comprehends.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Den 1 januari 2002 träder en ny rekommendation i kraft. Syftet med Redovisningsrådets rekommendation 17 ? nedskrivningar, är att beskriva värderingsmetoder som företag kan använda sig av för att säkerställa att tillgångarna inte är redovisade till ett för högt värde. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva den nya rekommendationen, främst vad gäller nyttjandevärdet samt vilka de olika indikationerna på värdenedgång är. Samt att undersöka vad rekommendationen får för effekt på stora kapitalintensiva företag.

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking. In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined. In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality..

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervärdeskatt, så kallad moms. År 1994, året innan Sveriges inträde i EU, infördes Mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rätt. Mervärdesskatten är alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgående moms och ingående moms till Skatteverket. Många företag bedriver blandad verksamhet, det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet som berättigar till avdrags- eller återbetalningsrätt av mervärdesskatten.

I och med den fria rörligheten inom EU har det uppstått ett behov av att harmonisera redovisningsprinciper och redovisningsstandarder. I dag finns det många komplexa företagsstrukturer med verksamheter i flera olika länder, därav är det praktiskt att kunna revidera ett bolag på likartat sätt i olika länder. EU:s införande av IAS?regelverket är ett led i denna harmoniseringsprocess. Sedan år 2005 ska alla börsnoterade moderbolag i Sverige upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS/IAS.

Den snabba utvecklingen från industrisamhälle till tjänstesamhälle har medfört att tradi-tionella produktionsbaserade styrmetoder inte har fungerat tillfredsställande för tjänste-företag. Tjänsteföretagen kan klassificeras på en mängd olika sätt men i vår uppsats har vi koncentrerat oss på tjänsternas standardiseringsgrad, och syftet var att se om dessa hade en betydande inverkan på styrning av personal. Vår undersökning består av fallstu-dier av tre företag som valdes ut med förutsättningen att ha olika standardiseringsgrad på sina tjänster. En jämförelse mellan dessa företag gjordes med hänsyn till personal-styrning och tjänstestandardisering. Vår förhoppning var att hitta skillnader som be-kräftade de teorier som låg till grund för vår uppsats.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporter är en viktig informationskälla vidkreditanalyser. I samband med världsomspännande finansiella kriser har frågor kring säkerhetoch kreditrisk uppmärksammats. Relationen mellan bank och företagskund färgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnå egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklämnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvändbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser är avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lämnas iredovisning enligt IFRS påverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor. Den information som samlats in har analyseras och tolkats med hjälp av de teorier vi anser vara relevanta i ämnet, bl.a.

SammanfattningTitel: Internprissättning och dess effekter vid Örebro läns landsting och Landstinget i VärmlandFörfattare: Gun Stångberg, Susanna Arakelyan och Caroline HultmanHandledare:Fredrik KarlssonKursansvarig: Pia NylinderBakgrund: Internprissättning utgör ett viktigt ekonomiskt styrverktyg som sätter pris på de interna utbyten som kan ske mellan två olika parter. Den bidrar till en bedömning av resultatet på de berörda enheterna. Internprissättningen är av stor betydelse ur resultatenhetens perspektiv. Oftast används internprissättningen för att medverka till att medarbetarnaska bli merkostnadsmedvetna och att motivera dem till ett ekonomiskt tänkande. Internprissättningen underlättar att se vad slutproduktenkostar genom hela förädlingskedjan.

Bakgrund och problemformulering: Inköpsfunktionen har under de senaste åren fått en allt mer strategisk betydelse för organisationer. De strategiska inköpsbesluten blir därför allt viktigare och siktar mot att skapa effektiviseringar och kostnadsfördelar i processen. Ekonomistyrningstekniker som kan anpassas till företaget kan därför vara en mycket värdefull tillgång på en konkurrenskraftig marknad. Interorganisatoriska relationer i syfte till relationen mellan leverantör och det köpande företaget blir även mycket betydelsefull då de största kostnaderna har identifierats uppkomma hos underleverantörerna för ett producerande företag. Det finns dock en begränsad kunskap angående hur dessa ekonomistyrningstekniker hos interorganisatoriska relationer kan effektiviseras i inköpsprocessen hos ett producerande företag.

I många svenska koncerner har beslut tagits om att bilda självständiga enheter med lokal beslutsrätt. Ett internprissystem är nödvändigt när de enskilda enheterna utför internprestationer åt varandra. Beräkning och fastställande av internpriset sker med hjälp av olika metoder. De metoder som företaget har att välja mellan är främst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende på vilket syfte företaget vill uppnå med internprissystemet styr valet av metod.