Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning.

Sedan 1990-talet har många företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets påverkan på den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfråga företags ställning gällande sociala frågor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser på företagets roll i samhället i en så kallad hållbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hållbarhetsredovisning på grund av dess frivilliga karaktär både till existens och innehåll och många har ifrågasatt trovärdigheten i den information som redovisas. Syftet med vår uppsats var att studera varför företag valt att hållbarhetsredovisa, vad de använder sin hållbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt.

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Sustainability redovisning ? en komparativ kvalitetsstudie. Seminariedatum: 2002-01-25 Kurs: FEK 591 Magisterseminarium ? Redovisning 10 poäng. Författare: Markus Håkansson, Martin Sehag och Mikael Ullman Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: ABB, AstraZeneca, Bristol-Myers Squibb, British Airways, BP, COOP, Föreningssparbanken, ITT Flygt, NCC och Shell.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

SammanfattningTitel: Redovisning av utsläppsrätterFörfattare: Andersson, JennieGustafsson, EmmaProblemformulering:Vad anser företagen om handelssystemet med utsläppsrätter?Hur redovisar företagen sina utsläppsrätter?Hur anser revisorerna att utsläppsrätter skall redovisas?Hur ser nuvarande regler ut jämfört med IFRIC 3? (Vadinnebar tillbakadragandet av IFRIC 3 för företagen?)Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenskaföretag har valt att redovisa sina utsläppsrätter, syftet är ävenatt utifrån ett revisorsperspektiv undersöka redovisning avutsläppsrätter.Metod: Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ metoddå vi ej är intresserade av att generalisera utan vi vill få endjupare förståelse av de intervjuade respondenternas syn påredovisning av utsläppsrätter. Vi har med anledning av dettavalt att genomföra åtta djupgående intervjuer.Undersökningsresultat: Undersökningsresultatet visar att samtligaföretagsrespondenter anser att handelssystemet medutsläppsrätter bidrar till en snedvriden konkurrens eftersomdet ej är globalt. Vidare visar undersökningen attrespondenterna ej är eniga om hur redovisning avutsläppsrätter skall ske för att det skall ge en så rättvis bildsom möjligt av företagets balansräkning. Detta kan bero påatt företag inom olika branscher har olika syn påutsläppsrätter.

Samtliga företag ska varje år upprätta en årsredovisning. Syftet med årsredovisningen är att tillgodose investerare och till viss del långivare med information. För att attrahera kapital från dessa aktörer åligger det incitament för företag att anpassa sin årsredovisning med syfte att framställa dess finansiella ställning i bättre dager än den i själva verket är. Majoriteten av de metoder företag kan använda för att manipulera dess resultat går under begreppet Earnings Management eller Designad redovisning, där Big Bath Accounting ingår. Big Bath Accounting skildrar de åtgärder ledningen vidtar för att väsentligt minska en periods vinst för att öka nästkommande periods vinst.Tidigare forskning har inte kunnat demonstrera en koppling mellan Big Bath Accounting och förändringar i företagens aktiekurs eller vinst.

Syftet är att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebär, dels hur användbar den information som redovisningen ger är för användarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemässiga underskottsavdrag är att betrakta som en tillgång i balansräkningen. Vår studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens användbarhet, vilket till stor del beror på de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. Många av de studerade företagen avviker från RR 9 främst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen kräver. Vidare anser vi att det värde som de uppskjutna skattefordringarna hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag tas upp till i balansräkningen inte bör begränsas av en i rekommendationen bestämd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bättre redovisning.

Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida det nuvarande nära sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsätta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rätt. Vidare kommer olika skatte- och civilrättsliga förslag att analyseras utifrån ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån redan befintlig litteratur i ämnet och vår övergripande ansats är därmed deduktiv. Då våra problemformuleringar, och på dem förväntade svar, är väldigt komplexa, så har vi valt ett kvalitativt angreppssätt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. Vår teoretiska referensram består av principer, lagar, normer och modeller som på något sätt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

Den redovisning av sjukfrånvaro som kommer att krävas av företagen från och med den förste juli i år, 2003, har flera brister. Många intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnå syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Informationen anses inte heller underlätta vid bedömning av företag hos de flesta intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen får en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag än traditionella företag. Detta då personalen är en kritisk resurs för företagens framgång.

Bakgrund: Pågående arbeten är ett omdebatterat område där valet av redovisningsmetod får stor inverkan på det redovisade resultatet. Det finns två metoder att tillgå; successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Beroende på val av metod ställs olika krav på t ex styrning, kalkyler och ekonomisystem. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa på hur redovisning av pågående arbeten sker såväl internt som externt i de företag vi studerar och därmed beskriva sambanden mellan extern och intern redovisning. För att erhålla en helhetsbild av pågående arbeten vill vi även studera styrningens, kalkylens och ekonomisystemets roll i ett projekt.Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter. Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt. Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv..

Syfte: Enligt Mellemvik måste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen får olika funktioner beroende på situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och då olika bolag arbetar på olika sätt och i olika situationer används även redovisningen på olika sätt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats är att identifiera redovisningens funktioner i användningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhållningssätt, empirin utgörs av en fallstudie där tillvägagångssättet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.