Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats är deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden är en survey genom dokumentstudie, av främst kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrån både ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

Syfte: Syftet är att studera statligt ägda företags inställning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare är syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sätt att redovisa, samt få en insikt i hur statligt ägda företag ser på en framtid för integrerad redovisning.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens syfte.Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter från statligt ägda företag. De företag som medverkat är PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi.Slutsats: De statligt ägda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv inställning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rättvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebär en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror på en framtid för integrerad redovisning..

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv. Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut..

Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan redovisning och beskattning tänkas få i Sverige? Syftet med denna rapport är:? Att redogöra för ett antal aktörers inställning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jämföra dessa med respondenters inställning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstå för olika företagskategorier. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån utredningen SOU 2008:80 och vår övergripande ansats är därför deduktiv. Då vårt behandlade problemområde är relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssätt i form av personliga intervjuer för att samla in vår empiri. Vår teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag.Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under åren 2001 till 2005, samt även diskutera vilka faktorer som har påverkat den eventuella förändringen av praxis i årsredovisningar. Från en första empirisk studie av den offentliga debatten har frågor härletts som senare använts vid den andra empiriska studien av årsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. Våra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrågan från den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten från innehållsanalysen fastslår att dessa krav fått genomslag och företagen lämnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jämfört med 2001..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Ämnet redovisning och entreprenörskap är ett ganska orört område inom forskningen. Forskare är oeniga ifall redovisning och entreprenörskap går att kombinera med varandra samt vilken funktion redovisningen har för dessa företag. En del säger att alla kommer i kontakt med redovisning och det gäller även entreprenörer. Andra säger att redovisningen inte har stor betydelse då det gäller entreprenörskap eftersom det är svårt att planera och fatta beslut eftersom det ofta är oväntade händelser och stor osäkerhet som entreprenörer tvingas handskas med i sin dagliga verksamhet. Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för redovisningens funktioner bland entreprenöriella företag, samt hur redovisningen påverkar beslutsfattandet.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Sedan mitten av 1980-talet pågår en debatt i Sverige om sambandet mellan redovisning och beskattning. 1995 kom SOU med ett förslag kring detta och 1998 kom RSV med ytterligare ett förslag. Förslagen innebär en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Områden som frikopplas är exempelvis bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, inventarier och maskiner. Mitt syfte med uppsatsen var framförallt att förklara hur förslagen påverkar ett medelstort företag.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva innehållet i Bokföringsnämndens förslag till nytt allmänt råd K2 samt analysera hur detta kan påverka kvaliteten hos de mindre företagens redovisning.Metod: Kvalitativ metod med dokumentundersökningar.Teoretiska perspektiv: Regeringens förenklingsambitioner, redovisningens kvalitativa egenskaper, god redovisningssed och rättvisande bild, intressentteori och sambandet mellan redovisning och beskattning.Empiri: Bokföringsnämndens remiss till allmänt råd om årsredovisning för de mindre aktiebolagen (del av K2) samt remissinstansernas yttranden.Resultat: Förslaget innebär att många företag skulle tappa betydande belopp i sina balansräkningars tillgångssida. Försiktighetsprincipen och skattereglerna har fått ett mycket starkt genomslag i förslaget. Särskilt vad gäller väsentlighetsreglerna, schablonreglerna om ekonomisk livslängd och 10-årsregeln för avsättningar kan påverka företagens möjligheter att ge en rättvisande bild av sin ekonomiska ställning. Lämpligheten i redovisning av koncernbidrag över resultaträkningen är tveksamt..

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet.