Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstår som abstrakt och svårfångat, på gränsen till ett skönlitterärt argumenterande. Vad innebär egentligen en simulering? Vad är simulacra? Och, framförallt, är simuleringsbegreppet värt att lägga värde i som ett teoretiskt begrepp? Det är min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sätta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsättningar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av en analysmodell hämtad från den kritiska Realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.Tillvägagångssätt: Jag har valt att använda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrån en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet använder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsättningar.

Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från rollskapande till färdig föreställning.

Kina har under de senaste dryga tjugo åren stått för en imponerande ekonomisk tillväxt samtidigt som militären moderniserats. USA har noga följt Kinas utveckling och på senare tid har röster höjts för att stoppa Kinas frammarsch, som ses som ett framtida hot mot den nationella säkerheten. Denna uppsats har som mål att försöka besvara frågan huruvida det är troligt att Kina inom en tjugoårsperiod kommer att få den ekonomiska och militära styrkan som krävs för att på allvar utmana USAs globala dominans. För att lättare förstå dessa två länders tidigare agerande och även kunna förutsäga deras framtida relation analyseras deras handlande mot bakgrund av offensiv och defensiv realism. Inom offensiv realism anser staterna att ett aggressivt beteende är ett måste för att överleva i ett internationellt system som präglas av anarki.

1999 överenskom den Europeiska Unionen om Helsinki Headline Goal (HHG). ?HHG? gav ett antalförmågor för krishantering som Unionen skall disponera 2003. Denna uppsats analyserar huröverenskommelsen om ?HHG? påverkat Storbritanniens, Tysklands och Frankrikes strategi ochförsvarsmaktsstruktur.

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över Realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska Realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater.

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. Ändå finns påtagliga skillnader mellan hur problematiseringen av säkerhetspolitiken yttrar sig i de båda länderna. I denna uppsats analyseras den säkerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrån två teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser på staten, internationellt samarbete och säkerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de båda ländernas nuvarande politiska ledning skriver om säkerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv på internationella relationer som ligger till grund för doktrin och säkerhetspolitiska överväganden.

GUSP är till skillnad från EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att så långt som möjligt, sammanlänka de suveräna medlemsstaternas utrikespolitik. Målet är att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmängden som kryper allt närmare halvmiljardsgränsen. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilken utsträckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU lämpligast förklaras utifrån. Frågan som uppsatsen söker svar på är: i vilken utsträckning överensstämmer de teorier vi presenterat med hur GUSP är tänkt att fungera? Vi använde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur säkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in på alla undersökta fördrag.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag.

Kommunikativ innovation är ett hett forskningsområde med tanke på web 2.0. Interaktion mellan människor uppstår kontinuerligt i vardagen och det är just i dessa konstellationer som ny kunskap genereras, information delas och erfarenhet bekräftas.Uppsatsen fokuserar på innovativ kommunikation i intranätmiljöer. Syftet är att undersöka resultatet från den årliga enkätundersökningen av verksamhetsportalen på företag X med målet att generera nya perspektiv på portalens potential ur ett kommunikativt perspektiv. Intentionen med uppgiften är att generera ett resultat som är i linje med de förväntningar systemets användare har och företagets strategiska målsättning att vara en kunskapsstark, homogen organisation med starkt intern kultur.Strategin har varit en metodkombination med en primär kvantitativ studie omfattande 378 respondenter i en online enkätundersökning samt en kompletterande kvalitativ intervju. Även det vetenskapliga perspektivet är dualistiskt och innefattar såväl en hermeneutisks som en pragmatisk syn på undersökningen.

Efter den 11 september 2001 förändrades vårt sätt att se på världen.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot Genèvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fånglägren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mänskliga rättigheter kontra nationell säkerhet i en tid av osäkerhet till sin spets. Framstående akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr är ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns grund för ett rättfärdigande av tortyr och andra typer av brott mot mänskliga rättigheter. För att uppnå mittsyfte användes följande frågor:1.) Kan man rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rättfärdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillåtas i syfte att bevara den nationella säkerheten?Valet av teori föll på Realismen då den behandlar de internationella relationerna och staternas ständiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mänskliga rättigheter och då även tortyr rättfärdigas bl.a.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationens viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbestgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska Realismen och antagit en kvalitativ ansats.

Simulatorer används för utbildning, forskning och utveckling och det område där simulering troligen haft störst betydelse i modern tid är flygutbildning. En simulator är kostnadseffektiv och utsätter inte eleven för de risker som är förknippat med flygning och kan helt eller delvis ersätta utbildning på verkliga flygplan. Hur mycket flygtid som en simulatorutbildning kan ersätta är beroende av simulatorns realism. Syftet med studien var att fördjupa sig i simulering som utbildningsverktyg samt kartlägga användandet av flygsimulatorer vid flygskolor och simulatorinstruktörernas uppfattning om realism i simuleringen. Med kartläggningen kan man bilda sig en uppfattning hur utveckling i informatik i form av förbättrad realism och val av lämplig nivå av realism har bidragit till dagens pilotutbildning i Sverige.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationers viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbetsgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska Realismen och antagit en kvalitativ ansats.