Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Det finns de som säger att vissa kvinnor är så provocerande att de får skylla sig själva när de blir misshandlade. Kvinnan får skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de själva inte förtjänat en smäll eller att bli våldtagna. Hur många skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det är grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i ämnet då ämnet, på alla nivåer, påverkar oss människor men som samtidigt är så svårt att ta i.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Målet för svensk jämställdhetspolitik är att män och kvinnor ska ha samma makt att formasamhället och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jämställdhetsmålet krävs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnå ett resultat.Syftet med uppsatsen är att undersöka berättelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jämställdhet. Centrala frågeställningar för undersökningen är hurorganisationer konstruerar jämställdhet respektive hur jämställdhet konstruerar organisationer.Metoderna jag använder mig av är reflexiva intervjuer och handlingsnät. Den senare fokuserarpå att fånga in och förstå organisationers processer snarare än deras resultat. I analysen utgårjag från Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar på att organisationer tar till sig idén om jämställdhet på olika sätt, men attdet grundläggande motivet till att arbeta med jämställdhet är att det är en mänsklig rättighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur produktkatalogens utformning kan påverka det industriella köpbeteendet. Vidare syftar vi till att ta reda på vilken roll produktkatalogen kan spela i det industriella relationsbyggandet. Vi avser således att ge ett bidrag till kunskapsmängden rörande industriell kommunikation. Den teoretiska referensramen har skapats utifrån teorier och tidigare forskning inom industriell kommunikation, industriellt köpbeteende, konsumentbeteende och industriell säljprocess. Utifrån denna referensram har metoden för insamlandet av data fastställts.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Luftvärnets organisationstillhörighet är en historiskt återkommande fråga där olika lösningar genom tiderna går att finna i Sverige såväl som internationellt. Den här uppsatsen avser att jämföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvärnet. Syftet är att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns några incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvärnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.Jämförelsen påvisar flera skillnader i ländernas luftvärnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmärkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvärda objekt.

Heltalen och polynom tycks ha flera gemensamma egenskaper. En av heltalens egenskaper är aritmetikens fundamentalsats som säger att alla heltal kan skrivas som en produkt av primtal. Polynomen har en motsvarande egenskap, faktorsatsen, som innebär att varje polynom kan skrivas som en produkt av rotfaktorer. Denna och flera andra egenskaper som heltal och polynom har som motsvarar varandra beror inte på en slump utan på att de är besläktade. Egenskaper hos många välanvända mängder, de reella talen, de Rationella talen samt heltalen kan beskrivas med gruppteori.

Syftet med det här arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur skolan förhåller sig till politiska partier som kan tänkas utmana den värdegrund som skolan vilar på. Just nu är det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tänkas sätta värdegrunden på prov; därför undersöks i den här studien lärares och rektorers förhållningssätt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhällskunskapslärare och två rektorer, uppdelade på två jämnstora gymnasieskolor i Skåne. Skåne är ett län där Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, såväl i riksdagsvalet som i skolvalet, och är därför lämplig som undersökningsregion. Min studie visar att det på skolorna inte finns något gemensamt förhållningssätt när det gäller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det är upp till varje lärare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. Förhållningssättet varierar mellan de fyra lärarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot värdegrunden, vilket i sin tur leder till att sättet på vilket lärarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig åt dem emellan.

De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Moderna redovisningssystem erbjuder idag småföretag en ny typ av informationstillgänglighet som tidigare inte existerade. Studier visar däremot att användandet av ekonomisk information från redovisningssystemen vid beslut fortfarande är lågt i småföretag. Syftet med studien var därför att beskriva och analysera hur småföretag använder ekonomisk information samt om moderna digitaliserade redovisningssystem hjälper deras förståelse och användning och i sådant fall hur. För att uppfylla studiens syfte undersöktes även vilken ekonomisk information som används för uppföljning samt hur ofta respektive informationsslag används. Studien utgick från ett deduktivt upplägg och genomfördes med en kvalitativ fallstudiedesign.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Samhällets tillväxt är beroende av nya och växande småföretag. De små företagen är i sin tur beroende av kapital för att kunna starta upp en verksamhet och kunna växa. Många gånger kan det i ett tidigt skede vara svårt att hitta finansiärer som är villiga att ta den risk som är förknippad med nystartade och växande små företag, en möjlig finansiär skulle dock kunna vara en företagsängel. Företagsänglar är privatpersoner som investerar privat kapital och tillför kompetens i de företag som de gör satsningar i. Uppsatsens syfte är att granska vilka motiv och beslutskriterier som kan ligga till grund för en företagsängels investering samt hur denne kan gå till väga för att utvärdera ett investeringsförslag.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.