Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad det innebär att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka detta. Vi misstänkte att många människor ser betyg som ett sätt att mäta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad några författare skriver om kunskap, inlärningsförmåga, olika faktorers påverkan på inlärningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lämnade enkäter till yngre och äldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebär att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som påverkar om man lyckas eller inte. Vår undersökning visar att det finns en viss samstämmighet mellan de olika grupperna, men även stora skillnader.

Syftet med den här studien var att undersöka hur svensklärare arbetar med litteratur från övriga världen, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ?från övriga världen? kan vara, hur de väljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer av sex svensklärare verksamma i år 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lärarna ansåg att litteratur från övriga världen ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av någon som kommer från eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle få förståelse för sig själva och för andra människor, kulturer och länder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, känslor och tankar.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur två skolor med helt olika förutsättningar arbetar med att förebygga våldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramområde med hög arbetslöshet och utanförskap, men där det också finns människor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan är en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende våld och kränkningar som ofta förekommer i den tysta digitala världen och som allt mer blivit elevernas sätt att umgås på. Skilda former av våld är ett problem i båda skolorna. Det fysiska våldet uppstår ibland när knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar.

Denna uppsats har syftet att belysa och analysera processer av ansvarsutkrävande inom svensk förvaltning. Utbildningssektorn är den del av förvaltningen som studeras då skolan är en unik institution i dagens samhälle och en förutsättning för en levande demokrati. Skolan har genomgått reformer som kommit att påverka dess organisering och möjlighet att utkräva ansvar.Ansvarsutkrävandet belyses genom hela ansvarskedjan från nationell nivå till den enskilda skolan. Arbetet har formen av en kvalitativ analys. På kommunal nivå genomförs en fallstudie av Malmö kommun.

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vårdnadshavare, pedagoger från förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen är och vem den är till för. Studien ville ge en inblick i de förväntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden från pedagoger och vårdnadshavre. Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i studien. Intervjuer hölls med vårdnadshavare och enkäter med pedagoger från förskolan och skolan för att skapa förståelse för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen.Resultat: Studien visade att pedagoger och vårdnadshavare både har gemensamma sätt att se på överinskolningen men också områden där de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat på två tydliga mål. Främst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall också ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrån dess kunskaper och behov..

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Mötet mellan pedagog och elev är, enligt vår mening, kärnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att låta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgått från den sociokulturella teorin och använt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i årskurs 4-6 på en skola i norra Sverige och ta del av deras berättelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgång som upplevdes som betydelsefulla.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Denna uppsats handlar om skolbibliotekariens roll i skolans verksamhet och deras samarbete med lärarkåren. Syftet med studien var dels att ta reda på vilka kompetenser skolbibliotekarierna anser är centrala för arbetet och dels hur de såg på sitt eventuella samarbete med lärarna på skolan. Arbetet har avgränsats till bibliotekariernas perspektiv på rollen och relationen. Dessa frågor besvarades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med respondenter från tre gymnasieskolbibliotek. För att skapa en teoretisk grund gås också kompetensbegreppet som sådant igenom samt tidigare studier rörande samarbetet mellan de två yrkesgrupperna.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Det område vi valt är hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen är vad gäller demokratiska beslut om sin egen undervisning. När vi var ute på vår VFU under utbildningen märkte vi att lärarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. Lärarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan läraren och eleverna. Ämnet är för oss intressant, att se om eleverna får vara delaktig i beslut som rör det som händer i skolan.Detta arbete är en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrån lärarnas perspektiv, då dessa båda är en viktig del i dagens läroplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frågeställningen som arbetet grundas på är Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lärarna? Våra underliggande frågeställningar är: Hur mycket får eleverna enligt lärarna vara med och bestämma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lärarna att i skolan fokuseras det på individens eller skolans bästa? De resultat som framkommit är att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika råd, exempelvis elevråd och klassråd, men också i den vanliga klassrumsmiljön där diskussioner och osämja lätt uppkommer.

Syftet med den här undersökningen är att studera lärare och elevers syn på utomhuspedagogik i skolans senare år. Jag valde att inrikta mig på två intervjuer med lärare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkät, som elever i årskurs nio fick svara på. Resultatet visar att eleverna är positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De känner sig piggare och mår bättre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer utomhus.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.