Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Den amerikanska armén har under lÄng tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motstÄndare, frÄn sovjetiska divisioner som anfaller in i VÀsttyskland tillupprorsbekÀmpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen pÄ strid i bebyggelse har utvecklats frÄn 1979 till 2003.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har anvÀnts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. TeorinutgÄr ifrÄn Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att anvÀndningen av dessa förmÄgor utvecklas med hÀnsyn till förvÀntadmotstÄndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan gÄr mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motstÄndarens rörlighet har förÀndrats och sÄ har ocksÄ hans vilja att strida i bebyggelse.AnvÀndningen av assymmetriska metoder för att uppnÄ skydd Àr en ny metod som uppkommit.VÀrdering av den terrÀngen Àr dÀremot nÄgot som inte har förÀndrats..

En studie av teaterdekoratören, konstnÀren och arkitekten Louis Jean Desprez' betydelse för Gustaf III nationella projekt, att förena sitt folk och skapa en nationell identitet med hjÀlp av opera och teater..

Bakgrund Nationella kvalitetsregister anvÀnds idag inom vÄrden för att kunna göra jÀmförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan ocksÄ anvÀndas till forskning och förbÀttringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. PÄ senare Är har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att fÄ en mer komplett utvÀrdering av vÄrdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvÄrdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Detta arbete handlar om den utsatthet som vittnen kan kÀnna i samband med att de blir kallade till en förhandling. Det Àr inte ovanligt att de som kallas aldrig har haft kontakt med rÀttsvÀsendet förut. I mÄnga fall har det gÄtt lÄng tid efter att de förhördes av polisen och det datum de ska instÀlla sig som vittne. Vi försöker i uppsatsen beskriva den stödverksamhet som idag finns för vittnen i samband med en förhandling samt det skydd som finns enligt lagstiftningen. Vi beskriver Àven de ersÀttningsmöjligheter som finns att erhÄlla för vittnen.

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Svensk naturvÄrd har bedrivits genom ett ovanifrÄnperspektiv dÀr politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhÀllsförÀndringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat pÄ krav om ökat skydd för naturen. NÀr Unesco:s vÀrldsarvskommitté Är 1996 tog beslutet att inrÀtta Laponia till ett vÀrldsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan mÀnniska och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar omrÄdet Àven ett unikt geologiskt vÀrde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att omrÄdet brukas sedan lÄng tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. NÀr det Àr mÄnga intressenter som skall samverka i och kring ett omrÄde uppstÄr det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

I ett kunskapsföretag besitter anstÀllda kunskap om företagets hemligheter genom sin anstÀllning. Denna kunskap utgör en vÀsentlig tillgÄng i företaget och stÀrker företagets konkurrensförmÄga pÄ marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstÄr nÀr anstÀllda lÀmnar sin anstÀllning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den dÀr. NÀr anstÀllda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare fÄr den arbetsrÀttsliga lojalitetsplikten vÀsentlig betydelse. UtgÄngspunkten Àr att anstÀllda inte Àr bundna av lojalitetsplikten nÀr anstÀllningen upphör, vilket innebÀr att anstÀllda Àr fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvÀrvats under anstÀllningen. Detta innebÀr att anstÀllda inte kan stÀllas till ansvar efter anstÀllningens upphörande, förutom i vissa fall dÄ det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skÀl?.

Detta arbete handlar om lÀrares förhÄllande till de nationella proven, som sedan 1996 hÄlls för skolÄr 5, i syfte att hjÀlpa till för bedömning av elevers kunskaper. Vi ville ocksÄ undersöka om det fanns andra faktorer som pÄverkade lÀrares bedömning av elever. Vi valde att göra en fallstudie i form av intervjuer och observationer. VÄrt material hÀmtade vi frÄn tvÄ olika skolor.I vÄr teoridel redogörs för Skolverkets riktlinjer i anvÀndandet av de nationella proven samt dess syfte. HÀr framkommer det Àven olika bedömningsformer som alla har för avsikt att ge en lÀrare den bÀsta förutsÀttning för en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.NÄgra olika former av bedömning presenteras och diskuteras i relation till en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.I vÄr undersökande del framkommer det att lÀrare anvÀnde sig av olika material och inte bara de nationella proven dÄ de bedömde elevernas kunskaper i matematik..

Polisen Àr en yrkesgrupp som möts av vÄld och hot om vÄld och den nationella bastaktiken Àr ett av verktygen för att minska skador pÄ sÄvÀl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes frÀmsta syfte Àr att fokusera pÄ instÀllningsskillnader mellan poliselever och poliser i yttre tjÀnst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbÀttra detta mycket vÀl genomtÀnkta och gedigna koncept och dÄ kunna göra polisarbetet Àn mer sÀkrare. Arbetet riktar sig frÀmst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, dÄ endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 3. Syftet Àr att jÀmföra första- och andrasprÄkselevers skriftsprÄk. De frÄgor jag har stÀllt mig Àr vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andrasprÄkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter nÀr det gÀller sprÄkliga drag och hur elevernas texter förhÄller sig till det nationella provets skriftsprÄkliga kravnivÄer. Den metod som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Àr kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder pÄ att andrasprÄkselever inte nÄr upp till den sprÄkliga nivÄ förstasprÄkselever befinner sig pÄ, dÄ de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel Àn förstasprÄkselever. AndrasprÄkselever har en högre ordmedellÀngd Àn förstasprÄkselever, medan ordklassanvÀndningen kan sÀttas mer i samband med kön Àn med Àmne.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur socialtjĂ€nsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i VĂ€sternorrlands lĂ€n. Sundsvall, TimrĂ„ och HĂ€rnösand. Detta sker med stöd av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Är nationella och kommunala riktlinjer angĂ„ende preventivt arbete kĂ€nda och anvĂ€nda?? Vilken instĂ€llning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare?Studien bygger pĂ„ kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjĂ€nsterna. I analysprocessen har ad hoc metod anvĂ€nts, i enlighet med denna har materialet sammanstĂ€llts och delats in under ett antal övergripande kategorier.

Denna studie behandlar hur vÀl invÄnarna i BorÄs tÀtort skyddar sina trÄdlösa nÀtverk. Eftersom trÄdlösa nÀtverk blir allt mer vanliga ökar dÀrmed efterfrÄgan pÄ högre sÀkerhet. Det kan för lÀsaren dÀrför vara intressant att veta vad mÀnniskor anvÀnder för skydd samt om det finns nÄgra skillnader i olika Äldersgrupper och hur de Àr bosatta. Vi har Àven diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha pÄ hur mÀnniskor vÀljer att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bÀttre rÀckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda omrÄden i BorÄs innerstad med. OmrÄdena Àr utvalda efter befolkningsmÀngd i Äldrarna 19-64.