HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Syftet med undersökningen Àr att genom en jÀmförande modellstudie ta fram ett eller flera sÀtt att nedkÀmpa en motstÄndare utrustad med tungt reaktivt pansar. Reaktivt pansar har tidigare endast anvÀnts för att hindra RSV-strÄlar att penetrera pansar. Men teknikutvecklingen har nu medfört att dagens reaktiva pansar utöver skydd mot RSV-strÄlar ocksÄ klarar av att reducera pilprojektilens förmÄga till penetration. Amerikanarna som tidigt upptÀckte att Ryssland hade tillgÄng till tekniken började direkt utveckla ny ammunition för att möta detta. Men vad har vi gjort i Sverige, sen detta uppdagades? Kan vÄr Stridsvagn 122 fortfarande lösa sin huvuduppgift: att slÄ ut andra stridsvagnar?I studien gör författaren antagandet att spÄrljuspansarprojektil 95 inte fÄr genomslag pÄ en stridsvagn utrustad med tungt reaktivt pansar, typ Kontakt-5.

I samband med att ett företag skaffar en uppkoppling mot Internet öppnar det samtidigt för risken att bli utsatt för nÄgot av de hot som en Internetuppkoppling medför. Hot som i vÀrsta fall kan medföra att ett företags informationstillgÄngar förstörs. Samtliga undersökta företag har infört ett grundlÀggande skydd i form av antivirusprogram, brandvÀgg och kontinuerlig backup av viktig information. I vissa fall kan dock detta medföra en kÀnsla av falsk sÀkerhet dÄ ÄtgÀrder i form av uppdateringar bitvis var bristfÀlliga..

SÀkerhet Àr nÄgot som involverar alltmer i vÄr vardag eftersom den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vÄr vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det Àr i samband med detta som sÀkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett sÀkerhetsskydd i varje kommun och att en sÀkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvÀrda för att pÄ sÄ sÀtt höja sÀkerhetsskyddet i kommunen om det Àr undermÄligt. I Bodens kommun finns ingen sÀkerhetsanalys utförd och dÀrför syftar denna rapport att ta fram en grund till sÀkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvÀrda resurserna.

Uppsatsen behandlar det motsÀgelsefulla flyktingmottagandet den bosnienkroatiska flyktinggruppen fick 1995, vilket resulterade i 5 Ärs vÀntan pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd. De omfattades av bÄde integration och ÄtervÀndande samtidigt och fokus har lagts i uppsatsen pÄ resultaten och upplevelse av integration idag. Till grund för uppsatsen ligger dessutom ett antal intervjuer med bosnienkroater och berörda tjÀnstemÀn..

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Vi har jÀmfört elevers resultat pÄ matematiska problem pÄ en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har Àven jÀmfört flickornas resultat med pojkarnas..

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna nÀr det gÀller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mÄl- och resultatstyrning innebÀr att riksdag och regeringen anger nationella mÄl och riktlinjer för arbetet i skolan. MÄlen skall gÀlla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvÀrdig. Inom dessa ramar som staten anger Àr det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestÀmmelser, att fÄ sin asylansökan prövad hÀr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida Sverige, nÀr vi följer Dublinförordningens bestÀmmelser i hanteringen av asylÀrenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de Ätaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser möjligheterna, baserat pÄ uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 Är, som omfattas av Dublinförordningen, att fÄ stanna i Sverige? Vilka faktorer pÄverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av Àmnet i media nÄgon betydelse för möjligheten att pÄverka asyllagstiftningen? Följer vi vÄra Ätaganden gentemot Barnkonventionen om vi ÄtersÀnder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras pÄ fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylÀrenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för Àmnet aktuella, tidningsartiklar, samt för Àmnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrÄn ett rÀttsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns mycket begrÀnsat utrymme att göra undantag frÄn Dublinförordningens bestÀmmelser och följaktligen smÄ möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestÀmmelser att fÄ sin asylansökan prövad i Sverige.

I dagens samhÀlle Àr skyddet av hotade och utrotningshotade arter vÀldigt aktuellt och kontroversiellt. Den problematik som uppstÄr nÀr man vill skydda arter Äterfinns i alla lÀnder, dÀrför Àr det intressant att se hur andra lÀnder valt att genomföra sitt skydd. Ett land med en omtalad och lÄngtgÄende lagstiftning i detta fall Àr USA. DÀrför valde jag att genomföra en jÀmförelse mellan USA:s Endagered Species Act (ESA) och den Svenska fridlysningslagstiftningen. Den svenska fridlysningslagstiftningen Àr ingen enhetlig lagstiftning sÄtillvida att den har samlats upp enbart i miljöbalken (MB).

Första gÄngen som EU-domstolen hade att ta stÀllning till franchiseavtal var i mÄl 161/84 Pronuptia de Paris. Kommissionen har dÀrefter i nÄgra beslut faststÀllt riktlinjerna för hur franchiseavtal ska betraktas utifrÄn EU:s konkurrensrÀttsliga perspektiv. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen behandlar franchisegivarens möjligheter att utveckla och skydda sitt affÀrskoncept; en enskild företagare och presumtiv franchisetagares risker och möjligheter med att ingÄ ett franchiseavtal samt pÄ vilket sÀtt konsumenten gynnas av distributionssÀttet franchising..

Rapportens mÄl Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ÄtgÀrder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa följderna av allvarliga olyckshÀndelser med farliga Àmnen. Detta direktiv benÀmns Sevesodirektivet och Àr implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mÀngd farliga Àmnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebÀr sÀrkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet Àr klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmÄl har utvecklats för att kunna sÀkra de hot som finns för att uppnÄ en ekologisk hÄllbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrÄgor i planeringsobjekt för att bidra till att pÄ sikt uppnÄ dessa miljömÄl. Idag finns kritik och problem gÀllande miljömÄlen dÄ mÄnga mÄl anses vara svÄrtolkade och diffusa. MÄlen blir dÀrför svÄra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömÄlen inte finns reglerat idag finns en debatt gÀllande vilken status miljömÄlen har i dagens samhÀlle.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa Àmnet bedömning och betygssÀttningen i skolan med utgÄngspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvÀrdiga bedömningen. Bedömning och betygssÀttning Àr en stor och viktig del i lÀraryrket, dÀr det frÀmsta mÄlet Àr att eleverna ska bli sÄ likvÀrdigt bedömda som möjligt. Redan pÄ 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rÀttsÀkerheten i bedömning, nÄgot som Àven svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framÄt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport frÄn 2013 pÄ stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strÀvan mot en likvÀrdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjÀlpverktyg för landets lÀrare till att sÀtta just rÀttvisa och likvÀrdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, pÄ bedömningen Àr större Àn vad mÄnga tror och visar snarare pÄ motsatsen.Det Àr med fokus pÄ de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssÀttning i skolan idag har blivit sÄ problematiserad.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ elevers, i Ärskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda pÄ elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjÀlp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i nÀr vi gjorde intervjuerna med eleverna.