Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, och detta stÀller ökade krav pÄ sjuksköterskor nÀr de ska vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Den hÀr studien syftade till att belysa nÄgra av de svÄrigheter sjuksköterskor kan uppleva i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, dÀr sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svÄra i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nordiska nationella destinationsorganisationernas digitala nÀtverk och dÀrefter analysera hur nÀtverket och de olika plattformarna anvÀnds för att slutligen diskutera pÄ vilket sÀtt det gÄr att generalisera ett optimalt nyttjande av nÀtverk för destinationskommunikation. FrÄgor som som anvÀnts för att undersöka detta Àr: Hur ser de nordiska lÀndernas nationella destinationsorganisationers digitala nÀtverk ut? Hur har nÀtverkssamhÀllets trender influerat de nordiska lÀndernas nationella destinations- kommunikation? NÀtverk och nÀtverkssamhÀlle Àr den teoretiska ram som undersökningen utgÄtt frÄn. NÀrmare bestÀmt Àr det Van Dijks teorier om de trender som finns i dagens nÀtverkssamhÀllet som ligger till grund för undersökningen. Med turismbranschen och deras digitala nÀtverk som undersökningsobjekt var det Àven relevant att ta hÀnsyn till branschförutsÀttningar och det som föresprÄkas inom strategisk kommunikation för sociala medier.

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanlÀggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie pÄ lokal nivÄ. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanstÀllning av de nationella försvarssatsningar som Àgde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom bÄde det civila och militÀra försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes pÄ det civila och militÀra försvaret, satsningar som kan förstÄs utifrÄn tankar om folkhemmet.Ett antal frÄgor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanlÀggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anlÀggningar byggdes i hela Sverige, Àven om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av ArlaanlÀggningen.

Avsikten med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka om bedömningen vid det nationella provet i Ă„r 5 var likvĂ€rdig dĂ„ det gĂ€llde den fria skrivningen i Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k vĂ„ren 2006. Ämnet vĂ€ckte vĂ„rt intresse dĂ„ vi uppmĂ€rksammat debatten i medierna om hur orĂ€ttvis betygssĂ€ttningen Ă€r i de senare Ă„ren pĂ„ grund av att den inte görs pĂ„ likvĂ€rdiga grunder. Vi bestĂ€mde oss dĂ„ för att undersöka om man kan se denna tendens redan i Ă„r 5. För att undersöka detta anvĂ€nde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra olika lĂ€rare frĂ„n tre olika skolor som varit delaktiga vid bedömningen vĂ„ren 2006. Vi fick pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ta del av deras erfarenheter och tankar kring likvĂ€rdig bedömning samt deras tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt dĂ„ det gĂ€llde detta. För att analysera resultatet av intervjuerna kopplade vi det till aktuell litteratur för undersökningsomrĂ„det. VĂ„r slutsats Ă€r att trots goda intentioner hos vĂ„ra intervjupersoner blev bedömningen inte likvĂ€rdig..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur bedömning och betygsÀttning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor frÄn intervjuade lÀrare tyder pÄ att det ses som en viktig uppgift, anvÀnds bÄde i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta vÀger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hÀnsyn tas till mÄnga aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lÀrare som tungt vÀgande och bedöms utifrÄn muntliga redovisningar. Vid bedömningar anvÀnds nationella mÄlkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgÄr frÄn de nationella.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:28.

This report covers a description of the military support attainable to society and made available by the Swedish Armed Forces, in the event of a crisis. The main focal point is the needs of the rescue services..

I denna uppsats redovisas en jÀmförelse av den skriftliga delen mellan tio godkÀnda uppsatser frÄn nationella provet i Svenska som andrasprÄk B och tio godkÀnda uppsatser frÄn Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av tvÄ syntaktiska konstruktioner, dÀrefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behÀrskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, pÄ en syntaktisk nivÄ, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och nÄgra generella slutsatser kan inte dras. DÀremot finns större skillnader gÀllande den globala bedömningen.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhÀllsdiskussion. PÄ de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrÄgasÀtter invanda förestÀllningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och sÀkerhet - allt detta hÀnger i allt större utstrÀckning pÄ aktörer utanför varje enskilt lands grÀnser och pÄ beslut som inte Àr understÀllda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strÀvar efter att Ästadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begrÀnsad rörlighet, frÄn landsbygd till staden, och Àr enligt kosmopolitismen inte lÀngre aktuella.