Denna studie Äsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, tvÄ i Göteborg och tvÄ i Stockholm. Vi har undersökt tvÄ kommunala och tvÄ frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmÄn för att hjÀlpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rÄdande lagstiftningen i Sverige angÄende köp av sexuella tjÀnster. Vi har Àven undersökt USA:s lagstiftning i de stater dÀr bÄde köparen och sÀljaren av sexuella tjÀnster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av tvÄ olika lagstiftningar, ÄskÄdliggör denna studie pÄ hur situationen för kvinnor i prostitution pÄverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras Àven en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution sjÀlva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna mÄlgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrÄn teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm Àr uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis lÀkare.

Svensk Àldreomsorg har diskuterats i media under vÄren 2002. Brister har uppdagats och tvÄ av de allvarligaste Àr svÄrigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i sÄ hög utstrÀckning Àr lÄngtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma lÄngtidssjukskrivningarna Àr framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen Àldre i samhÀllet och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvÄrd ju Àldre de blir. HemtjÀnstpersonalens arbetssituation Àr dÀrför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krÀvande ur ett kognitivt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka samstÀmmigheten mellan sjukgymnasters prioriteringar. Sjukgymnaster inom primÀrvÄrd med landstings-, kommunalt- eller privat huvudmannaskap i Norrbottens LÀn tillfrÄgades om att prioritera 24 fiktiva patientfall. SamstÀmmigheten mellan prioriteringarna berÀknades med Kendalls konkordanskoefficient (W). SamstÀmmigheten var lÄg, Kendalls W=0,224, med stor spridning i prioritering för varje patientfall. Studien hade stort bortfall som analyserades.

NÀr den nya lÀroplanen för Gymnasieskolan infördes 2011 tillkom en ny betygskala och en diskussion startades om sju olika förmÄgor som en elev bör utveckla. Hösten 2014, det vill sÀga tre Är senare, har Skolverket endast formulerat bedömningsstöd för tvÄ av de sju förmÄgorna. Detta motiverar denna stuide som undersöker vad som betygsÀtts och vad som krÀvs för den nedre grÀnsen för betyget E i Àmnet Matematik. Studien inriktar sig pÄ den obligatoriska kursen Matematik 1. Sju gymnasielÀrare intervjuades och besvarade frÄgor om bedömning och kravet för betyget E. I intervjuerna lyfte lÀrarna fram följande moment till grund för sin betygsÀttning: Taluppfattning, aritmetik och algebra, geometri, samband och förÀndring, sannolikhet och statistik samt problemlösning.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader pÄ tre olika nivÄer. (1) PÄ den nationella nivÄn framhÄlls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrÀtten och den generösa sjukförsÀkringen som potentiella orsaker till att sjukfrÄnvaron Àr högre i Sverige Àn i Danmark. (2) PÄ den organisatoriska nivÄn konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande samt anvÀnder formella policys i större utstrÀckning Àn man gör pÄ de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades Àven pÄ den individuella nivÄn. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anstÀllda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frÄnvaropolicyn uppfattas.

I denna uppsats görs en sammanstÀllning av gÀllande skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgrÀnsning till omrÄdet för direkt beskattning.Direkt beskattning Àr en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock pÄ mÄnga hÄll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfÀrdande av direktiv kan en harmonisering pÄ omrÄdet komma till stÄnd.EG-domstolen har dÀrför pÄskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillÀmpa gemenskapsrÀtten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestÀmmelser som hindrar bolag frÄn att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan dÀrför enligt EG-domstolens praxis ÄsidosÀttas direkt med stöd av fördraget..

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

Idag ser vi tecken pÄ en alltmer tilltagande globalisering av internationellt företagande. VÀrderingar blir inte bundna till speciella platser utan dessa finns representerade över nationsgrÀnserna och sÄledes fÄr de nationella grÀnserna endast en symbolisk betydelse. Detta till trots kan man inte blunda för det faktum att det Àr frÄga om ett kulturellt möte nÀr ett internationellt företag möter en nationell kultur. IKEA med en sin starka företagskultur med svenska vÀrderingar agerar internationellt. Hur uppfattas den starka företagskulturen i andra lÀnder med andra kulturer och vÀrderingar Àn i Sverige.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

The aim of this essay is to investigate which of the goals in the syllabus, and with that what knowledge of Swedish, four students taking the SFI (Swedish for Immigrants) level 3 course believed themselves to have attained and to compare their self-assessments with their results on the National Test of Swedish for adult immigrants.The method used for the investigation is the individual interview. In addition to taking the National Test, the participants in the investigation were asked to mark the goals they believe themselves to have attained.The results show that the informants who best demonstrated awareness of their own knowledge are able to talk freely about their knowledge and difficulties, and when they mark the goals they believe they have attained, these correspond, on the whole, to how they responded in the interviews.One of the informants finds it more difficult than the others to assess her knowledge. A comparison between her experiences and the National Test results revealed several inconsistencies. For example, she claims that she can communicate in Swedish, but still she didn?t pass the test..

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

I takt med den ökade tillvÀxten ökar mÀngden avfall. FrÄgan Àr vad man skall göra av det. PÄ senare Är har hanteringsmöjligheterna av avfall förbÀttrats markant vilket har lett till avfallet som sÄdant blivit mer attraktivt exempelvis som energikÀlla. Avfall Àr dÀrmed inte bara en belastning utan Àven en tillgÄng som kan handlas med som andra varor. Det Àr naturligtvis positivt Àven för miljön att avfallsströmmarna rör sig mot platserna dÀr det utnyttjas mest effektivt och samtidigt belastar miljön i minsta utstrÀckning.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolÀmnet engelska sett ut ett 10 Ärs perspektiv, frÄn 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat pÄ det nationella provet i Engelska A under Ären 1997-2006. I denna studie har Àven jÀmförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mÀns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lÀrares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och Àven uppfattningar kring det nationella provets utformning och anvÀndande.

Huvudsyftet i föreliggande studie Àr att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lÀgst svÄrighetsgrad frÄn 2009 Ärs skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra sprÄk.I Skolinspektionens rapport KontrollrÀttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lÀrare inte bedömer de nationella proven likvÀrdigt. En av anledningarna till den ickelikvÀrdiga bedömningen Àr att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet Àr alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mÄn ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandrasprÄk och dÀrigenom precisera anvisningarna. Metod i studien gÄr ut pÄ attavgrÀnsa de lÀgsta kraven för betyget G utifrÄn hur de Àr formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lÀrarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna anvÀnds exempel frÄn elevtexter.