BAKGRUND:Idén till denna undersökning vÀcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev sÀrskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lÀgre Äldrarna. Som blivande lÀrare ville vi ta chansenatt fÄ mer kunskap om dessa.SYFTE:VÄr avsikt Àr att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lÀgre Äldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vÄr undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehÄll som enligt kursplanen i matematik skall ingÄ i grundskolansmatematikundervisning upp till Är 5. Inte heller tar de hÀnsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vÄr undersökning. EnanvÀndning av dylika material krÀver en medvetenhet hos anvÀndaren..

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhÀllsutvecklingen. De mÄlformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjÀlp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vÄrt utvalda material, för att sedan pÄ en hög abstraktionsnivÄ diskutera vad dessa kan fÄ för effekter för det demokratiska styrelsesÀttet. VÄr slutsats Àr att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken fÄr, och vi efterlyser dÀrmed en bredare diskussion i Àmnet..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

En nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen skrevs in i socialtjÀnstlagen 2011. Den nya bestÀmmelsen innebÀr att omsorgen ska inriktas pÄ att den Àldre ska leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella vÀrdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vÀgledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens VÀrdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska vÀrden och normer inom Àldreomsorgen.

PÄ FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingÄr mÀtning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande robotar. Vid mÀtning av radarsignatur anvÀnds det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken anvÀnds bland annat för att mÀta signaturen pÄ fartyg. Ett problem Àr att vid ett givet mÀttillfÀlle sÄ Àr inte fartygets position eller attityd kÀnd.

In recent years, more of high stakes (National exam- NP) have been introduced in Sweden and now (2015) the government has decided that the NP in social sciences- and natural science in 6th grade is optional in order to reduce teachers' administrative burden. Based on these reforms, to have more tests in more grades and also on the decision to remove the test, the purpose of this study is to examine how teachers perceive the work of the (NP).A quantitative research was done in the form of questionnaires. The study was based on questionnaires regarding the time for working with the NP and of the intention that the NP should be a support for teachers.The result of the study is linked to school development and the constructivist theory of learning. The results show that teachers perceive work with NP takes a lot of time, where as the time for administration seems to take slightly lesser time than the time for assessing the exams. The results also indicate that teachers perceive NP as supportive, mainly in relation to the curriculum.

Vi har i detta arbete jÀmfört resultat i DLS-prov, moment lÀsförstÄelse, för ett antal elever i Är 3 med deras resultat gÀllande lÀsförstÄelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa tvÄ prov bedömer lÀsförstÄelsen pÄ samma sÀtt, för att se om DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. VÄrt resultat visar att det finns en överensstÀmmelse mellan vÄra elevers resultat pÄ DLS-provet och samma elevers resultat pÄ lÀsförstÄelsedelarna i de nationella proven för Ärskurs 3, 2011. Sambandet Àr signifikant starkare nÀr vi jÀmför med resultaten pÄ enbart Delprov B (lÀsning av skönlitterÀr text) Àn dÄ vi jÀmför med resultaten för hela lÀsförstÄelseavsnittet respektive Delprov C (lÀsning av faktatext). Resultatet för vÄra elever tyder pÄ att DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter. Det Àr mer tveksamt om DLS Àr anvÀndbart för att fÄnga upp de elever som har svÄrigheter med lÀsförstÄelsen dÄ det gÀller lÀsning av faktatext. Det behövs dock mer tidskrÀvande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjÀlpa eleverna att utveckla alla de förmÄgor och fÀrdigheter som finns i kursplanemÄlen.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för sprÄkinlÀrning i det svenska sprÄket samt integrering i samhÀllet för nyanlÀnda elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrÄn lÀrarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jÀmförelse i deras syn pÄ utbildning för nyanlÀnda elever. UtifrÄn detta formulerades fyra frÄgestÀllningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och integrering, kunskapsbedömning samt samhÀllsnormers implikationer pÄ utbildningen för nyanlÀnda elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys pÄ regeringens Proposition Utbildning för nyanlÀnda elever- mottagande och skolgÄng samt LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Uppsatsen Àr en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i tvÄ lÀroböcker i italienska som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhÀlleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen lÀggs sÀrskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer Äterspeglas i lÀroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgÄr frÄn kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen anvÀnds Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgÄngspunkt. I analysen klarlÀggs att lÀroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojÀmlika maktförhÄllanden inom nationella kulturer och i viss mÄn Àven mellan nationella kulturer. I lÀroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som Äterger en ojÀmn maktbalans inom det italienska samhÀllet mellan norra och södra Italien. LÀroböckernas representation av italiensk kultur utgÄr stundtals frÄn ett etnocentriskt svenskt perspektiv dÀr diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

BAKGRUND: Det finns flera olika perspektiv pÄ vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀrberoende pÄ vilken författare eller forskare som man vÀljer. Vissa författare menar t.ex. attavkodningen ingÄr i lÀsförstÄelseprocessen, medan andra menar att sÄ inte Àr fallet. Under1900-talets gÄng har det pendlat mellan olika uppfattningar. Ett tag var det synen pÄlÀsförstÄelse som en aktiv process som var starkast för att sedan skifta fokus till ordförrÄdetsbetydelse.

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are:How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language?How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students?What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language?In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..