I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen.Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

By studying literature concerning design, didactics and reflection, and complementing those explorations with interviews with experienced design educators, this thesis challenges the idea of aesthetic media education being purely aesthetic in its characteristics. Drawing from their own experiences as a media aesthetics educator and an industrial designer, the two authors argue that the work flow used within most fields of design, commonly known as the design process, might provide a suitable didactic alternative to a field of education lacking relevant methodology. The literature study offers a better understanding of the design process and how it may be defined and viewed within an educational context. The interviews provide a more practical insight into the world of design education. The result shows that the design process as a didactical method theoretically offers both elements of critical thinking as well as direction and frames for students lacking aesthetic and artistic experience.

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt Ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid.

Syftet med denna studie är att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och påverkar lärare-elevrelationen. Utifrån ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv så undersöks lärare och elevers relation utifrån kontextuella Ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lärare och elev i dagens klassrum är av stor vikt i främjandet av personlig utveckling. Lärare och elevers relationsbygge är en dynamisk process som ständigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhåller sig till den andre och kollektivet utifrån dessa regler.

Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att använda helikopter istället för att allokera lotsar med lotsbåttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att använda Payback-metoden. Metoden har använts explorativt där det ekonomiska underlaget från nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbåt jämförts med de beräknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbättringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsättet. Resultatet har tagits fram utifrån tre aspekter: Hur det ses från lotsningens sida, hur det ses från helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebära för Sjöfartsverket som helhet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att arbeta över de gamla gränserna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Jag har valt att inrikta mig på Historia och Hem- och konsumentkunskap. Frågeställningarna som ligger som grund för arbetet är: På vilka sätt är ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och läroböcker för ett sådant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över gränserna på detta sätt? Om det är viktigt, varför i så fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer, skriftliga källor och analyser av kursplaner och läromedel. Mina teoretiska Ramar handlar om ämnesövergripande arbetssätt och historiskt perspektiv.

Detta arbete utgår från en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar och andra texter från museilektioner.se. Mitt syfte är att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som återfinns för ett sådant arbete och därmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven är tänkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och därmed hur kulturen förhåller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik står traditionellt inför ett dilemma där pedagogen väger en sträng förmedling av föremål och konst mot en öppen reception där mottagaren lämnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag närma mig en förståelse för hur ovanstående dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbärare eller kulturskapare har inverkan på hur pedagogiken utformas och därmed hur receptionen blir behäftad med olika Ramar..

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken hjälp en lärare kan ge en elev som har beteendeproblem och uppträder på ett sådant sätt att denna stör undervisningen för sig själv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjälpa den samme och vad en lärare kan göra när problemen blir för svåra. I undersökningen deltog tre lärare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstärkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och därigenom uppträda på ett bättre sätt. Regler och Ramar och ett strukturerat förhållningssätt är medel som ger elever med beteendeproblem bättre förutsättningar.

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. Utifrån relevant forsking och vår empiri, bestående av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vår text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har påverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna säger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i våra observationer att klassrummen oftast används av lärare och ?fritids? får hålla till godo med resterande rum.

Behovet av utbildning växer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhället? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en väntad massutbildning, där allt fler skall utbildas inom oförändrade eller krympande ekonomiska Ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning på distansutbildning så kommer också de problem som finns inom området att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras på ett adekvat sätt. Avsikten med denna uppsats är att studera problemet som finns med genomströmningen vid distanskurser och att hitta faktorer som kan motverka detta problem.

Den här uppsatsen utreder frågan vilka möjligheter kommunen har att allmänt främja näringslivet i kommunen enligt 2 kap 8§ kommunallagen(1991:900). Enligt 2 kap 8§ kommunallagen får kommunen vidta åtgärder för att allmänt främja näringslivet. Stöd till enskilda näringsidkare får bara ske om det finns synnerliga skäl. Bestämmelsen i 2 kap 8§ kommunallagen grundar sig på praxis som Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten) har arbetat fram under ett stort antal år.

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta Ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.

The purpose of this study has been to get a deeper insight into how students reason about the textbook and teaching that goes beyond its content. This in order for the teacher to be able to consider and respond to these important attitudes already at the planning stages of such teaching situations. This approach will aid to help students overcome the distrust of things that are not in the textbook.The study shows that students have an attitude of overconfidence to the textbook's reliability. It is considered to be controlled in its content as well as being a reference on the extent of the knowledge content.The general approach to teaching that deviates from textbook structure is that it is welcomed as an interesting feature. However, a questioning attitude soon appears about whether the element will be included in any requirements for knowledge or tests.The following important conclusions can be drawn after this study was carried out:Very clearly communicate the purpose of all education that deviate from the textbook.Inform students about the textbook's deficiencies and the need for supplementing.Accept and respond to students' focus in that grades are the main driving force for the acquisition of knowledge in high school..