Syftet med det här projektet var att utforma en användarvänlig markstation till ett UAV-system.UAV står för Unmanned Aerial Vehicle och är benämningen på den obemannade luftfarkosten i ett UAV-system. Det aktuella UAV-systemet i det här projektet består av en UAV, eller drönare som den även kallas, och en markstation. Markstationen innehåller en R/C (Radio Control, styrenhet för manuell radiostyrning), en laptop och en antenn för videonerladdning. Drönaren styrs från marken av enoperatör via R/C:n men kan även flyga autonomt vilket innebär att operatören iförväg programmerat in en rutt med GPS-punkter som drönaren självständigt kanflyga efter. Drönaren kan utrustas med olika former av sensorer som laddar ner sina bilder kontinuerligt under flighten till operatörens laptop i markstationen.Uppdragsgivarna till projektet var de norska UAV-systemleverantörerna Scandicraft AS.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika är en mindre tätort i Västerbottens län beläget vid Viskasjöns strand. Här bor lite drygt 200 människor och i denna uppsats får vi möta sex av dem. I materialet som grundas på kvalitativa intervjuer beskrivs hur invånarna ser på sin bygd, hur det är att leva där och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannämnd information till teorier inom samhällsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförståelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framställningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invånarna till dessa bilder? För att möta dessa frågor blir begreppet representation användbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.

AbstractTitle: The constant change - A comparative study of profit companies and nonprofit organizations' brand management through social mediaAuthor: Agnes Nobel & Matilda VallgrenTutor: Daniel LövgrenPurpose: The purpose of this thesis was to study profit companies and nonprofit organizations? branding and strategic communication on social media. If social media has supported with new interaction with stakeholders and hence affected the branding work. Also if there are any differences between profit companies and nonprofit organizations.Method/Material: The method that is used in the article is a qualitative research. The research is based on conversations interviews conducted with eight organizations, four profit companies and four nonprofit organizations.Main results: The main result showed that all organizations are actively involved with social media in their strategic communication when in order to increase the interaction with stakeholders and thus strengthen their brand identity. It turned out that all organizations have not adapted the brand to social media, but worked with the organizations values ??and only applied the trademark on social media.

Uppsatsens syfte är att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förändrats under tre olika politiska perioder mellan åren 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgår ifrån ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker står genom media till svars för sina handlingar och medborgarna får viktig information och för detta krävs det yttrande- och pressfrihet. Utan rätten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmåga att delta i, och positivt påverka politiken.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov.

Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar två huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn på musik som språkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tidigare forskning och litteratur inom ämnet.

Sysmex XE-5000 är en automatiserad cellräknare som utför mätningar enligt olika mätprinciper, de två som tillämpats i projektet är RF/DC(Radio Frequency/Direct Current) samt Flödescytometri med halvledarlaser. RF/DC bygger på förändringar i radiofrekventa resistansen och likspänningsresistansen. Förändringar i den radiofrekventa resistansen (RF) ger information om densiteten i cellernas inre (exempelvis kärnans storlek) och förändringar i likspänningsresistensen (DC) ger information om blodcellernas storlek. Flödescytometri definierar ett mått på cellers fysiologiska och kemiska egenskaper. Detektion av cellerna sker genom att de bestrålas med en laserstråle samtidigt som de passerar en och en i instrumentet. Informationen som fås ut från flödescytometri inkluderar spritt ljus och fluorescens.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur STIM:s insamlings- och fördelningsregler ser ut och ta reda på varför det är på det sättet, samt att undersöka ifall det finns några brister och hur de i sådant fall kan åtgärdas.För att få fram orsaken till utformningen av de insamlings- och fördelningsregler STIM använder har vi valt en kvalitativ studie där vi intervjuat STIM. Vi har även intervjuat olika aktörer, exempelvis musikförlag, som har kontakt med STIM, för att belysa eventuella brister. Totalt har vi gjort sju intervjuer. Vi har dessutom använt sekundära källor så som årsredovisning och material från STIM:s hemsida till beskrivandet av insamlings- och fördelningsreglerna.STIM:s insamlings- och fördelningsregler är utformade av styrelsen och baseras på olika faktorer. Bland annat har STIM krav från upphovsrättssällskap i världen att hålla sina administrativa kostnader nere.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

På den svenska mediemarkanden har det skett förändringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat så har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser på Tv, kan denne lyssna på radio och/eller chatta på Internet. Ovanstående faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhållit ökad kontroll över vilka reklambudskap de väljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet stigit och idag gäller det för företag att finna nya vägar för att målgruppen skall uppmärksamma just deras produkter.

Under 2000-talet har de primära konsumtionskanalerna för musik gått från den traditionella radion och CD-skivan till Internet och dess tjänster så som Spotify och Deezer. Trots den nya tekniken och de nya möjligheterna så har både Spotify och Deezer implementerat en funktion som benämns som radio. Studien undersöker ur ett MDI-perspektiv vilken av musikstreamingtjänsterna Spotify och Deezer som har bäst användarupplevelse, när en användare aktivt vill upptäcka ny musik med hjälp av radiofunktionen. Detta undersöks med hjälp av en grupp studenter från KTH. Denna grupp besvarade en enkät om streamingvanor och deras relation till musik.  De utförde också ett ?Think Aloud?-test under interaktion med radiofunktionerna.

Den svenska ölmarknaden genomgår just nu en stor förändring. Mängder av nya små aktöreretablerar sig. Så kallade mikrobryggerier startas i en strid ström. Då dessa nya ölproducenterarbetar mycket småskaligt och med hantverksmässiga metoder är det svårt att få ekonomiskbärighet i verksamheten. För att mikrobryggerierna skall klara sig på sikt krävs att de tarmarknadsandelar från de stora industribryggerierna.

Trådlösa sensornät (eng. Wireless Sensor Networks, WSN) är ett snabbt växande teknikområde med många applikationer. Ett typiskt WSN består av en mängd små billiga och energisnåla enheter, så kallade sensornoder, som mäter någon miljöparameter och via radio skickar ett datapaket med uppmätt värde till en basstation som ofta är kopplad till en PC. Informationen kan därefter analyseras eller redovisas grafiskt för användaren. Sensornätverkets storlek kan variera från några få noder på en liten yta till nätverk med tusentals noder som täcker flera kvadratkilometer stora områden.

Populärmusik är något som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det är också något som uppskattas och används/lyssnas på av många elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda på hur populärmusik används och kan användas i undervisningen, med inriktning på ämnen, metoder och mål. För att få svar på detta läste jag om olika sätt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit på populärmusik i skolan genom åren samt olika sätt som man har arbetat med den i skolan. Utifrån dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan använde när jag intervjuade sex lärare/fritidspedagoger på olika skolor i Umeå.Mina erfarenheter från egna skolår var att man ofta använt populärmusik i undervisningen som ett sätt att ?ha skoj?.