Sökresultat:
733 Uppsatser om Radio-och tv-företag - Sida 24 av 49
Lie-algebror
Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.
Avreglering-pÄ gott eller ont
Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga aktörers agerande pÄ avreglerade marknader. Vi vill undersöka hur konkurrensen ter sig och om det finns likheter mellan olika avreglerade marknader. Detta gör vi genom att undersöka tre olika branscher, el, post och radio Arbetet Àr en blandning av kvantitativ och kvalitativ undersökning. Vi har anvÀnt oss en bred informationshÀmtning för att erhÄlla en bra grund för vÄrt analysarbete. Arbetet inleds med en induktiv ansats för att sedan fortsÀtta med en deduktiv ansats.
Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv
Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.
Emotion, Inte Information. Att göra Radioreklam
Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig pĂ„ praktik pĂ„ ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vĂ„rterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda pĂ„ vilka faktorer man bör man ta hĂ€nsyn till i en radioreklamproduktion samt vad som kĂ€nnetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor frĂ„n t.ex. Per Robert Ăhlin, som bl.a. sĂ€ger "Att exponera sig Ă€r inte samma sak som att beröra nĂ„gon" (Ăhlin, 2009;16) Med hjĂ€lp av denna litteratur har jag analyserat, utifrĂ„n mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.
Emotion, Inte Information. Att göra Radioreklam
Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig pÄ
praktik pÄ ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vÄrterminen 2011
har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda pÄ
vilka faktorer man bör man ta hÀnsyn till i en radioreklamproduktion samt vad
som kÀnnetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor frÄn
t.ex. Per Robert Ăhlin, som bl.a. sĂ€ger "Att exponera sig Ă€r inte samma sak
som att beröra nĂ„gon" (Ăhlin, 2009;16) Med hjĂ€lp av denna litteratur har jag
analyserat, utifrÄn mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.
Journalistrollens rivaler : Om public service-reportrars syn pÄ sin roll i relation till anvÀndarskapat innehÄll och medborgarjournalistik
JournalistsÂŽ role in society has traditionally been of representative nature with a task to distribute news and scrutinize those in power. But technological changes have created a new publishing world outside the traditional media institutions. In today?s redactional society anyone can become a publisher in a blog or through other channels on online. This process can be seen as contributing to increased democratization giving everyone the opportunity to publish.
Signalanalys med ATLAS
On Ericsson Ltd in BorÄs a wireless communication system called MINI-LINK? is produced. In order to sell their product with the best possible quality guaranty, there is a signal processing circuit called ATLAS implemented in the system. This circuit would eventually be useful in the production and for the repairs of the radio units. Our commission was to examine the possibility for this use.
P3 Nyheter ? ett program i publikens tjÀnst?
Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur P3 Nyheter Ă€r utformat, utifrĂ„n de tre nivĂ„erna public service, radion som medium och programanalys. Tidigare forskning: Margareta Rönnberg har undersökt public service-nyheter för barn (8-14 Ă„r), genom att jĂ€mföra Barnjournalen (1978-1979) med Lilla Aktuellt (2007), och menar att eftersom barn Ă€r politiska varelser sĂ„ borde de fĂ„ ta del av den offentliga diskussionen. Studien rör sig över sĂ„vĂ€l offentlighetsfrĂ„gor och public journalism som ungdomskultur, och fokus ligger pĂ„ utvecklandet av demokratin genom ett stĂ€rkande av medborgarnas makt. Det Ă€r ett stort hopp frĂ„n de barn som tittar pĂ„ Lilla Aktuellt till P3:s 20-30-Ă„ringar, men vad jag vet finns det inget nyhetsprogram som riktar sig till Ă„ldersgruppen 14-20 Ă„r. Det gör att P3 Nyheter blir nĂ€sta steg pĂ„ vĂ€gen. Ăr det rent av möjligt att P3 Nyheter ska slussa mĂ€nniskor vidare till Dagens Eko och "vanliga" Aktuellt nĂ€r de blir Ă€ldre? Metod och material: Jag gör en explanativ, kvalitativ textanalys för att förklara varför texten ser ut som den gör.
SR Ekot vs NRK Dagsnytt: En jÀmförelse av multijournalistikens inverkan pÄ det journalistiska arbetet
Den journalistiska yrkesrollen har de senaste Ären utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Stora aktörer pÄ mediemarknaden slÄr sig in pÄ fler marknader och producerar material till mer Àn ett specifikt medium vilket fört med sig att journalisterna pÄ marknaden behöver hantera mer Àn bara en plattform. Termen som skapats Àr multijournalist, och i denna uppsats undersöker vi hur kraven pÄ multikompetens och produktion mot flera olika medier pÄverkar det grundlÀggande journalistiska arbetet.Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ journalister pÄ SR Ekot och tvÄ journalister pÄ den norska motsvarigheten NRK Dagsnytt har vi skapat en bild av hur de tvÄ Ätskilda multikompetenskraven pÄverkar journalisternas arbete. I intervjuerna Àr de fyra journalisterna eniga om att multikompetenskraven pÄverkar det grundlÀggande, informationssökande journalistiska arbetet negativt..
Att driftsÀtta i molnet : En undersökning i kostnader och skalningsmöjligheter
Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..
FörÀndring för kvalitet : En fallstudie om lÀkemedelsansvarigas roll ur ett organisationsperspektiv inom apotek
Dialekter av olika slag Àr nÄgot som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och Àven i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet fÄr. Detta görs med hjÀlp av en enkÀtundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, SödertÀlje och UmeÄ fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva lÀroböcker för kursen Svenska 1, för att jÀmföras med undervisningen.    Resultatet visar att lÀrarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, dÀr lÀrarna i SödertÀlje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer pÄverkar hur stort utrymme momentet fÄr, bland annat hur pass intresserade eleverna Àr av dialekter.
MÄla bilder med ljud: en inblick i individers inre bilder
Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda pÄ vilka inre bilder en individ konstruerar nÀr denna lyssnar pÄ en ljudberÀttelse. Syftet var att kunna jÀmföra en individs bilder med andra som har lyssnat pÄ samma ljudberÀttelse. Undersökningen som gjordes innehöll Ätta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsÀtt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan pÄminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berÀttelsen överensstÀmde bÀst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.
Chefsstöd : Vad, hur och varför?
Denna studie syftar till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r fenomenet chefssto?d ur chefernas eget perspektiv. Med en induktiv ansats har detta gjorts genom en fallstudie pa? ett kommunalt hyresbolag. Vi utfo?rde kvalitativa intervjuer med nio linje- och mellanchefer samt organisationens VD.
à tgÀrder mot mobbning
I denna studie har jag valt att fokusera pÄ mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa mobbning samt vilka verktyg de anvÀnder sig av. Mobbning Àr en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av historier om barn som Àr mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i sjÀlvbiografier. Ibland fÄr vi höra om barn som inte fÄr den hjÀlp de ha rÀtt till. Skolan och vuxna sviker dem nÀr de behövs som mest.
Det massiva nyhetsflödet - för vem?
Att samhÀllets medborgare Àr vÀlunderrÀttade Àr en grundförutsÀttning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgÄ nÀstan var som helst och nÀr som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gÄtt frÄn att vara hushÄllsbundna till att konsumeras utanför hushÄllet i allt större utstrÀckning. Syftet med den studien Àr att ta reda pÄ vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sÀnd nyhetssÀndning och om det i huvudsak Àr nÄgon sÀrskild typ av nyhet som gemensamt fÄngar tittarna. Genom att anvÀnda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det Àr fÄ nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssÀndning Àr det Àr ytterst begrÀnsat antal detaljer och citat som kan kommas ihÄg..