N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Problem: Det finns, enligt vÄr tolkning, en problematik inom ledarskapsforskning dÄ vissa forskare fokuserar pÄ kvinnans styrkor och förmÄgor medan andra poÀngterar mannens. DÀrtill finns de som ser till individen och dess beteende. Ledarskapsforskare angriper Àmnet olika och lyfter dÀrmed fram skilda synsÀtt gÀllande kvinnliga och manliga ledare. DÄ forskning, nÀr den nÄr ut, genererar kunskap till individer anser vi det vara viktigt att dessa fÄr en helhetsbild av den problematik vi ovan presenterat. Om fokus enbart lÀggs pÄ vissa aspekter kan detta, enligt oss, leda till att lÀsaren fÄr ett tunnelseende.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumÀrke, företag vill vara en sÄ attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig bÄde mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;?The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company? (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien Àr att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nÄ sin externa mÄlgrupp ingenjörer. Studien tar Àven upp mÄlgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumÀrke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt.

Syfte Syftet med studien Àr att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhÀlle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frÄgor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhÀlle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation stÄr diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgÄngspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förstÄelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Sverige anses vara ett av de mest jÀmstÀllda lÀnderna i vÀrlden. Trots detta Àr den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade rÀddningstjÀnsten Àr endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmÀn kvinnor. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka kvinnors underrepresentation i rÀddningstjÀnsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss pÄ rekryteringsprocessen pÄ grund av att fÄ kvinnor som har gÄtt den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) fÄr en anstÀllning som brandman.

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

I takt med att arbetet pÄ den svenska arbetsmarknaden genomgÄtt en rad förÀndringar det senaste Ärhundradet har bland annat lÄgkvalificerade arbeten försvunnit till förmÄn för mer kvalificerade. NÄgra typiska kÀnnetecken för dagens arbetsmarknad Àr en högre grad av flexibilitet, tidsbegrÀnsade anstÀllningar och ett allt mer grÀnslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram Àr Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke vÀrdeskapande tid och arbeta utifrÄn kundens efterfrÄgan. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns skillnader i hur individer i tvÄ olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrÄn Lean management, beskriver flexibilitet och bundenhet samt hur de förhÄller sig till grÀnsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen pÄ omrÄdet visar att flexibiliteten upplevs bero pÄ vilken kontext man befinner sig i.

AbstractThis paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees? discussions of gender and labour.

This master's thesis is about alternative career opportunities for library and information science graduates. Ever since the beginning of our education we have been interested in working outside of the traditional libraries. Now that we are about to receive our degrees in library and information science we are doubtful if the competence we have obtained is enough to meet the demands of the labour market. The employment field we have been studying in this master's thesis is information management, since this is a field that we find comparable to library and information science. Our study involves a qualitative survey amongst recruiting companies to investigate how the recruiters value different educations, competences and personal skills when they employ staff within the field of information management.

Elever i Ärskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att vÀlja pÄ, vilket gör att de lÀtt fastnar i en mÀngd av information som Àr svÄrsorterad. MÄnga elever i Ärskurs nio kÀnner osÀkerhet i valet av gymnasieutbildning dÄ de inte har nÄgon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sÀtta sina skolÀmnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv Àr pÄtaglig i mÄnga delar av landet, Àven om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever vÀljer utbildning pÄ orealistiska grunder eller efter pÄverkan av vÀnner. För att öka elevernas kunskap om sig sjÀlva, utbildning och arbetsmarknad behövs ÄtgÀrder vidtas.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

I uppsatsen undersöks den period dÄ den svenska ekonomin uppnÄr den fulla sysselsÀttning som sedan blev normen för hela efterkrigstiden. I arbetet genomförs en sammanstÀllning av fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik som publicerats i Sociala meddelanden varje mÄnad under perioden 1935-1948. Materialet har dÀrefter bearbetats och utifrÄn förbundsredovisningen har arbetslöshetsserier skapats för sju av industrins delbranscher. UtifrÄn bearbetningen sammankopplas arbetslöshetsstatistiken för respektive sektor med de uppgifter om förÀdlingsvÀrden, sysselsÀttning och löner som publicerats i den officiella industristatistiken och som ett resultat av arbetet med svenska historiska nationalrÀkenskaper.Med hjÀlp av materialet prövas tvÄ hypoteser som kan hÀrledas frÄn den  Nykeynesianska teorin för arbetsmarknaden. Den första hypotesen berör sambandet mellan löneutrymme, löner och arbetslöshet.