StridsÄtgÀrder Àr idag en tÀmligen sÀllsynt företeelse pÄ arbetsmarknaden. Visserligen förekommer det fortfarande som ett pÄtryckningsmedel, för att i mellanperioden av tvÄ kollektivavtal fÄ motparten att gÄ med pÄ villkor som anses nödvÀndiga och relevanta. Dock om en jÀmförelse görs med hur det tidigare i historien sett ut, kan slutsatsen dras att stridsÄtgÀrder anvÀnds förhÄllandevis restriktivt idag. Anledningarna till detta har varit mÄnga. TvÄ överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter som varit av sÀrskild vikt Àr decemberkompromissen och Saltsjöbadsavtalet, vilka har behandlats i uppsatsen.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. BorlÀnge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett omrÄdesperspektiv dÀr HjÀllbo fÄr stÄ som exempel. FrÄgestÀllningarna rör vad segregation Àr, vad den beror pÄ, vad den kan fÄ för konsekvenser och om den alltid Àr negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Till stor del Àr uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsomrÄdet bÄde i Sverige och internationellt.

VÄren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade Ärskurs nio i grundskolan fullstÀndiga betyg. Det innebÀr att de inte uppnÄdde betyget godkÀnt i ett eller flera av alla grundskolans Àmnen. Detta Àr med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhÀllsproblem vilket kan fÄ förödande konsekvenser för den allmÀnna kompetensen i samhÀllet i ett framtida perspektiv. Jag menar alltsÄ helt enkelt att om utvecklingen fortsÀtter gentemot högre procenttal sÄ kommer hela Ärskullar pÄverkas negativt i och med att fÀrre och fÀrre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera citat i vardera diskurs som pÄtalar riksdagspartiernas förslag till ÄtgÀrder samt tecken som har mer övergripande karaktÀr kring partiets politik som rör grundskolan.

Örebro UniversityThe Department Behavioural, Social, and Legal SciencesEducation of social workC-essay 41-60 pAbstractTitle: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants? access to the Swedish labour market.Authors: Emma Gustavsson and Sandra TjĂ€rnbergTutor: RĂșna Baianstovu Deniz and Urban KarlssonToday many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants? access to the Swedish labour market.

The purpose of this study was to increase knowledge about what the lives of the unemployed youth of immigrant background looks like, and what the views of the unemployed young people are about work and employment. The study is a qualitative study where the empirical material is based on interviews with seven unemployed immigrant youth between the ages of 19 and 25 years. A study where the central questions was to explore how the informants' living conditions and identity are affected by being unemployed. The other issues aimed at how informants background affected their ability to enter the labour market, and the job expectations the informants had about the future and the Swedish labour market. Empirin have been analyzed with regard to methodology tool based theory, as well as theoretical starting points, such as social capital, formal and informal channels, ethnicity and stigma theory.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Utbildning Àr nÄgot som de flesta mÀnniskor behöver och Àr intresserade av att skaffa sig. SamhÀllet utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begÄvningar pÄ sÄ sÀtt tas till vara. Dessutom Àr utbildning en av de fÄ metoder som individer kan anvÀnda för att flytta sig uppÄt i social stÀllning. Det finns mÄnga teorier och mycket forskning som visar hur social klass pÄverkar individens beslut angÄende utbildningsval. Dessa studier visar Àven att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall pÄ arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begrÀnsat med studier som undersöker utbildningsval vad gÀller inrikes respektive utrikes födda pÄ högre nivÄ (eftergymnasial utbildning).

Under studie- och yrkesvÀgledarutbildningen har jag fÄtt en uppfattning av att studie- och yrkesvÀgledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsvÀsendet. Samtidigt har jag instÀllningen att studie- och yrkesvÀgledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan anvÀndas Àven inom andra yrkesomrÄden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda pÄ vad personalansvariga pÄ bemanningsföretag tÀnker kring att ha studie- och yrkesvÀgledares kompetens pÄ sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvÀgledare har kompetens för att arbeta i bemanningsbranschen. Metoden bestÄr av personliga intervjuer och en enkÀtundersökning.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

NyanlÀndande Generation Y hÄller pÄ att positionera sig pÄ arbetsmarknaden och omfattas av individer födda inom intervallet 1980 ? 1995. Det Äterfinns dessvÀrre ytterst lite forskning gÀllande generationens investeringsbeteende. Mestadels av tidigare forskning har hittills handlat om hur tidigare generationer, sÄ som Baby Boomers och Generation X, tenderar att investera. Denna studie har dÀrför försökt bidra till att fylla ut tomrummet i kunskapen betrÀffande Generation Y.Studien utreder investeringsbeteendet hos Generation Y genom att undersöka hur specifika karaktÀristika pÄverkar deras sÀ?tt att investera.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

SammanfattningI den politiska debatten har det under de senaste Ären förts en stÀndig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i mÄnga fall, pÄ de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan fÄ dem att ÄtervÀnda till arbete efter en lÀngre sjukdomsperiod. I den hÀr undersökningen har vi dock valt att rikta fokus pÄ de som aldrig Àr sjuka, de lÄngtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, Äldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, Är efter Är gÄr till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de lÄngtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen.