Det Àr ett faktum att en stor generation sÄ smÄtt har börjat lÀmna arbetsmarknaden för att gÄ i pension, nÀmligen 40-talisterna. In tÄgar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt sÄ stÀller arbetsplatser och organisationer i dagens samhÀlle allt högre krav pÄ arbetstagarna, och det Àr av stor vikt att rekrytera, bibehÄlla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning pÄ kapital eller provision, men Àven inom omrÄdet arbetsersÀttning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frÄgan Àr dÀrför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

People are constantly using there friends in order to ask for a favor or to get hold of some information. This is usually done unconsciously and it is just viewed as everyday life behavior. The function and the use of these links definitely have a value, which means that it can be viewed as a form of capital. But this capital is not caught in the traditional theories of physical capital or human capital; it demands it?s on theorization.

FrÄgestÀllningarna som presenteras i uppsatsen Àr om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och mÀn delar mer jÀmstÀllt pÄ hushÄllsarbetet samt om flexibel arbetstid pÄverkar konflikterna i hushÄllet om fördelningen av hushÄllsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta Àr att flextid i debatt framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart positivt. Ett hjÀlpmedel för kvinnor att uppnÄ balans mellan arbete och familj. NÄgot som i sin tur skulle öka jÀmstÀlldheten i hemmet och förbÀttra kvinnors situation pÄ arbetsmarknaden.UtifrÄn den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras tvÄ hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushÄllsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern nÀr det gÀller hushÄllsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen Àr att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jÀmstÀlldhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien Àr kvantitativ och baseras pÄ den femte och senaste av levnadsnivÄundersökningarna; LNU 2000 som bygger pÄ intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket Àr 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushÄllsarbetet.

Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.

Forskning visar att mÄnga yrken kÀmpar för att fÄ benÀmnas som professioner. För att kunna klassas som profession krÀvs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsÀtts för tvivel och omförhandling vilket tyder pÄ att en professionell identitet skapas genom fortgÄende processer. Tidigare har fokus legat pÄ just profession som ett statiskt begrepp men vÀlfÀrdssamhÀllets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess sÄsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna pÄ Högskolan i BorÄs.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

HR Àr ett ÀmnesomrÄde som traditionellt fÄtt mycket uppmÀrksamhet inom akademisk forskning dÀr fokus varit pÄ HR som stödjande funktion i form av personalförsörjning. I början av 1990-talet bildades en ny forskningsinriktning som berör HR som en strategiskt viktigt affÀrsenhet och i takt med den ökade konkurrensen pÄ den Svenska arbetsmarknaden har HR blivit en mer prioriterad funktion för företag. Vi har valt att utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv applicera teorier kring strategisk HR, arbetsgivarvarumÀrke samt talanghantering pÄ svenska organisationer. Tidigare forskning har frÀmst haft fokus pÄ att enbart undersöka HR-avdelningen. SÄledes har vi i den hÀr studien försökt skapa en förstÄelse för om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionen som vÀrdeskapande genom att intervjua specialister samt generalister.

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

StÀmmer det att ?ett gott skratt förlÀnger livet?? PÄverkar individens positiva kÀnslor sÄ som glÀdje individens hÀlsa?Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmÄga av resilience (motstÄndskraft), upplevelser av arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan affektiva profiler i individens förmÄga av resilience och upplevelser av arbetsstress.Tidigare forskningar visar att positiva kÀnslor har ett samband med individens bemÀstrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar ocksÄ att individer med en personlighet som karaktÀriseras av optimism har en förmÄga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som stÀlls idag pÄ arbetsmarknaden. Individer dÀremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmÄga av resilience vilket innebÀr att de fÄr större svÄrigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrÄn en kravfylldarbetssituation.

Bakgrund och problematisering: FörĂ€ndringar pĂ„ marknaden sĂ„som globalisering ochhĂ„rdnande konkurrens stĂ€ller krav pĂ„ företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort frĂ„n den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus frĂ„ntillgĂ„ngar och produkter till de möjligheter som finns i mĂ€nniskorna inom organisationen ochistĂ€llet styra med hjĂ€lp av mer moderna styrmedel, sĂ„som empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anstĂ€llda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och pĂ„verka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anstĂ€llda, vilket kan förbĂ€ttra organisationens resultat pĂ„ sikt dĂ„ ökatengagemang leder till en bĂ€ttre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förĂ€ndrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo Ă„ren. Att ha inhyrd personal Ă€r alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden hĂ€r typen av anstĂ€llning kan ha en negativ inverkan pĂ„ den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att skapa förstĂ„else för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna sĂ€kerstĂ€lla att deutför ett tillfredsstĂ€llande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken. Vidare Ă€rforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

Ett aktuellt exempel pÄ en bransch i stort behov av förÀndring Àr fackförbunden, som kan liknas vid tjÀnsteföretag dÀr service och utveckling blir allt viktigare för att attrahera medlemmar och skapa konkurrensfördelar.Att vara medlem i ett fackförbund har under en lÄng period varit en sjÀlvklarhet för mÄnga förvÀrvsarbetare i Sverige. Men under senare tid har förutsÀttningarna för den fackliga verksamheten förÀndrats. Delvis beror det pÄ att genomförd höjning av a-kassan, stor generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden, nya branscher och anstÀllningsformer förÀndrar intresset för anstÀllda att ansluta sig till fackliga organisationer. Detta samtidigt som allt fler ifrÄgasÀtter nyttan av medlemskapet. För att kunna behÄlla styrkan som förhandlingspart och opinionsbildare behöver fackförbunden attrahera nya medlemmar.Detta Àr en fallstudie av fackförbundet Unionens pÄgÄende förÀndringsarbete med syfte att identifiera interna förutsÀttningar för nyskapande av mervÀrdet.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benÀmns inom forskning som dropouts och kan av samhÀllet betraktas som en problematisk grupp pÄ arbetsmarknaden. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förvÀntningar kan pÄverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frÄgestÀllningar Àr enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande frÄn lÀrare, skolpersonal och övriga vuxna under uppvÀxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstÄs i relation till normer och förvÀntningar de tycks ha förhÄllit sig till under uppvÀxten? Kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.

LuleÄ kommun stÄr inför en generationsvÀxling de kommande Ären. Ett stort antal pensionsavgÄngar medför ett rekryteringsbehov pÄ cirka 500 medarbetare Ärligen de nÀrmsta Ären samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersÀtta pÄ arbetsmarknaden Àr mindre Àn den som lÀmnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstÄ mellan arbetsgivare gÀller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behÄlla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jÀmföra de krav framtida arbetskraft stÀller pÄ en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar LuleÄ kommuns anstÀllda har om sin arbetsplats för att pÄ sÄ sÀtt hitta förbÀttringsförslag som kan leda till en arbetsplats som Àr attraktiv för bÄde befintlig och framtida arbetskraft vilket Àr grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jÀmförelse av en enkÀt med LuleÄ tekniska universitets studenter, som i studien fÄr representera den framtida arbetskraften, och LuleÄ kommuns medarbetarenkÀt för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare pÄ högre nivÄer i organisationen.

Det finns mycket forskning som tyder pÄ att nÀtverk Àr betydelsefullt pÄ arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat pÄ de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nÀtverk har för att fÄ ett jobb. I vÄr studie fokuserar vi dÀremot pÄ de som sitter pÄ ?andra sidan?. Uppsatsens fokus Àr de arbetsrelaterade nÀtverken hos fem kommunala jobbcoacher.