In Stockholm there are currently five women, out of a total of 102 employees, working in public sports arenas. In sports arenas men are numerically superior amongst the workers as well as the visitors. These arenas are in many ways male dominated, masculinized environments. In this essay I investigate the reasons behind the uneven distribution, in terms of gender, among sports arena workers. I do this by interviewing seven female sports arena workers (the five current and two former), and by observing their workplaces.

Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa Àr uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött pÄ, samt vad man ska tÀnka pÄ vid uppstart och anvÀndning av en developer zone.Att lÄta sin developer zone vara helt öppen eller helt stÀngd Àr inte det mest optimala sÀttet eftersom man i den helt öppna versionen lÄter sin information vara tillgÀnglig för allt och alla. Den helt stÀngda versionen stÀnger ute kunskap frÄn developer zonen. Genom att sÀtta upp en developer zone med bÄda delarna, dvs. en öppen del för utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjÀnster/produkter och en stÀngd del för företag som tillsammans med Àgaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, sÄ uppnÄr man en mer kontrollerad form.

Avidentifierade jobbansökningar Àr en relativt ny metod som under de senaste Ären fÄtt utrymme pÄ den svenska arbetsmarknaden samt pÄ forskningsfÀltet. UppmÀrksamheten av metoden kommer av den tidigare forskning som visar att betydelsen av faktorer som bland annat etnisk bakgrund, kön och Älder Àr ibland avgörande för vem som kallas till jobbintervju. DÀrför Äsyftar denna studie att undersöka hur rekryterare vÀrderar och anvÀnder denna metod samt vilken betydelse avidentifiering har för rekryteringsprocessens utfall.Studien utgÄr ifrÄn ett hermeneutistiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av en komparativ undersökningsdesign och flerfallsstudie som analysmetod behandlas det empiriska materialet, vilket utgörs av fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer skapar tillsammans skapar tvÄ fall inom IT och konsultbranschen.Analysen behandlas med hjÀlp av det teoretiska ramverket vilket bestÄr av stÀmplingsteori samt de analytiska begreppen homosocialitet och etnosocialitet.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Könssegregationen pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr stor, av de trettio största yrkena har tre en jÀmn könsfördelning. Brytprojekt Àr en del av det arbetsmarknadspolitiska jÀmstÀlldhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att anvÀnda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet Àr ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jÀmstÀlldhet och bredare rekrytering genom att fÄ fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesomrÄden. UtifrÄn detta Àr syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet.

Arbetsmarknaden Àr en viktig arena för att mÀnniskor ska kÀnna sig delaktiga i samhÀllet. För dem som lÀnge befunnit sig i ett utanförskap Àr det svÄrt att fÄ ett jobb. Sociala arbetskooperativ har som mÄl att integrera utsatta grupper i arbetslivet och har blivit ett viktigt inslag för en inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen omfattar tre sociala arbetskooperativ som ingÄr i ett konsortium. ArbetssÀttet som anvÀnds i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kallas karriÀrstöd.

Ungdomsarbetslöshet Àr problem för den drabbade individen och för samhÀllet. Ungdomarsom hamnar utanför arbetsmarknaden har svÄrare att ta sig tillbaka igen och de risker ett liv i utanförskap med dÄlig ekonomi och försÀmrad psykisk hÀlsa. En stark kÀnsla av sammanhang Àr en skyddsfaktor mot svÄra livshÀndelser sÄsom arbetslöshet. Syftet med studien var att med hjÀlp av Antonovskys (1991) teori om kÀnsla av sammanhang öka kunskapen om huruvida unga vuxnas emotionella vÀlbefinnande pÄverkas av situationen som arbetssökande och inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Vidare Àrsyftet att belysa vilka tankar kring och strategier för framtiden dessa unga vuxna har, och om det gÄr att se en koppling mellan olika förhÄllningssÀtt till framtiden och individens kÀnsla av sammanhang.Detta resulterade i en kvalitativ studie med en fenomenologisk och till viss del deduktivansats.

JÀmstÀlldhet Àr ett mÄl vÄrt samhÀlle strÀvar efter. Gamla könsroller och förlegad syn pÄ maskulinitet och femininitet förhindrar grundlÀggande rÀttigheter pÄ arbetsmarknaden. I debatten rörande jÀmstÀlldhet, lika betalt för lika jobb, hamnar mÀnnen pÄ kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.VÄrd- och omsorgsförvaltningen i Karlstad Àr en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan frÄn bÄde anstÀllda och ledning finns att öka andelen mÀn inom vÄrd och omsorg. Fördelarna med en jÀmstÀlld organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnÄ denna önskan rÄder det större oklarhet om.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn vÄr frÄgestÀllning ?FÄr och vill mÀn arbeta inom vÄrd och omsorg?? sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jÀmstÀlldhetsarbete.VÄrd- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jÀmstÀlldhetsfrÄgor ingick.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svÄrare situationen pÄ arbetsmarknaden för invandrare vÀcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utlÀndsk hÀrkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affÀrsidéer samt ny kompetens pÄ marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att mÄnga invandrare finner det svÄrt att fÄ fÀste pÄ den svenska marknaden pÄ grund av bland annat sprÄkliga brister och begrÀnsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. VÄr studie fokuserar pÄ att undersöka invandrarföretagares position pÄ den svenska marknaden. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillvÀxtstrategier invandrarföretagen anvÀnder sig av.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elever i Ärskurs sex vÀljer modernt sprÄk i allmÀnhet och i synnerhet vad eleverna har för instÀllning till det tyska sprÄket. DÄ tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste Ären samtidigt som tyskkunskaper Àr eftertraktade pÄ arbetsmarknaden Àr det intressant att undersöka vad detta beror pÄ utifrÄn mina frÄgestÀllningar. Som grund till undersökningen ligger en enkÀtundersökning dÀr 78 elever i Ärskurs sex som nyligen utfört sprÄkval deltog. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om hur valet gick till, om beslutet togs sjÀlv eller i samrÄd med nÄgon och om deras möjlighet att pröva Ä de olika sprÄken pÄverkat valet. DÀrefter fick eleverna svara pÄ frÄgor om faktorer som inverkade pÄ valet utifrÄn aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

Sveriges medlemskap i EU innebÀr att den svenska arbetsrÀtten harmoniseras med EG-rÀtten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkÀnts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utlÀndska tjÀnsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla pÄ arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte Àr att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rÀtten efter EG-domstolens förhandsavgörande i LavalmÄlet.

SamhĂ€llets styrformer har genomgĂ„tt en förĂ€ndring och kĂ€nnetecknas idag av en komplexitet som innebĂ€r att flera olika aktörer Ă€r inblandade, dĂ€r samarbeten över de privatoffentliga grĂ€nserna har blivit allt vanligare för att lösa samhĂ€llsproblem som traditionellt sett Ă„legat staten. År 2013 tog KommunfullmĂ€ktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata nĂ€ringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod lĂ„ngt ifrĂ„n arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvĂ€rderades av en samordnare pĂ„ kommunen.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.