Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n Herzbergs tvĂ„faktorteori studera inhyrd lagerpersonals arbetsmotivation. Fokus ligger ocksĂ„ pĂ„ att redogöra för positiva och negativa aspekter med att arbeta som inhyrd samt vilka motiv som finns för att söka sig till bemanningsbranschen. Studien belyser Ă€ven de inhyrdas syn pĂ„ arbetets betydelse och yrkesstatus.Tidigare forskning i uppsatsen utgörs av studier om bemanningsbranschen och inhyrdas flexibla roll. Även forskning som berör lagerarbete tas upp samt studier om arbetsmotivation och arbetets betydelse, Ă€ven utifrĂ„n generationstillhörighet.Metoden för uppsatsen utgörs av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Metodvalet baseras pĂ„ att studien syftar till att fĂ„nga informanternas upplevelser av sina arbetssituationer.Resultatet av undersökningen ger en bild av att inhyrda lagerarbetare inte upplever nĂ„gon arbetsmotivation, vilket enligt Herzbergs tvĂ„faktorteori kan förklaras med att bĂ„de hygien- och motivationsfaktorer saknas i arbetet.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning betraktas ofta som vÄrd och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rÀttigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsÀttning beskrivs ofta vara bristfÀlligt och de tillfrÄgas sÀllan om vad de sjÀlva vill. Att ha ett arbete Àr en viktig del av livet och för personer som pÄ grund av funktionsnedsÀttning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, nÀr det gÀller övergÄng till samt första Ären av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrÄn intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning mellan 21 och 23 Är och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

LuleÄ kommuns organisation genomgÄr sedan Är 2010 en omfattande generationsvÀxling som stÀller höga krav pÄ kommunens rekryteringsarbete. Kommunens arbete med att tillgodose den egna organisationens behov av kompetent personal Àr av ett stort vÀrde för stadens möjligheter att utvecklas och fungera i enlighet med den kommunala visionen LuleÄ 2050. Syftet med denna studie Àr dÀrför att skapa en översiktlig bild av LuleÄ kommuns behov av kompetens. Den ska Àven beskriva vilken kompetens som kommunens tre största förvaltningar efterfrÄgar under de kommande fem Ären. DÀrefter ska förslag kunna ges till hur behovet skall kunna tillgodoses.Studien har i huvudsak genomförts med hjÀlp av intervjuer och djupgÄende litteraturstudier som sedan kompletterats med och sekundÀr statistik.Analysen baseras pÄ de tre idealtyper som vÀxer fram under studien.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

En halv miljon svenskar i arbetsför Älder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmÄga Àr nedsatt. Endast varannan person i denna grupp Àr sysselsatt. Trots att det Ärligen avsÀtts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsÀttningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden Àr lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anstÀllning av personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlsÀttningen med lönebidraget Àr att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergÄ till osubventionerad anstÀllning.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund VÄr utgÄngspunkt, att en hÀlsosam livsstil Àr gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebÀr att vi ser hÀlsa som en resurs - hÀlsa kan utnyttjas i positiv bemÀrkelse för att marknadsföra sig sjÀlv.Syfte och frÄgestÀllningar Studien Àmnar skapa insikt i huruvida hÀlsofrÀmjande faktorer efterfrÄgas av arbetsgivare i dagslÀget, om efterfrÄgan kommer att förÀndras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.FrÄgestÀllningarna Àr:- EfterfrÄgar arbetsgivare hÀlsofrÀmjande faktorer vid rekrytering av personal?- PÄ vilket sÀtt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?Metod KartlÀggning av registrerade CV:n upplagda pÄ Arbetsförmedlingens webbplats, insÀnda CV:n till en utlyst tjÀnst samt genomgÄng av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av tvÄ yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det rÄder en ojÀmnvikt mellan tillgÄng och efterfrÄgan. Arbetsgivare efterfrÄgade faktorer som berör livsstilen i lÄg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nÀmnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrÀmjande faktorn att lyfta fram av mÀnnen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man vÀljer att lyfta fram i sin livsstil Äterger vilka vÀrderingar/vÀrdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumÀrket.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de anstÀllda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förÀndringarna har kommit att pÄverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de frÀmst framtrÀdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förÀndringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anstÀllda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror pÄ att forskningen kring hur personalen pÄverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader Ànnu inte Àr utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig pÄ Àr insamlat frÄn tvÄ apoteksverksamheter i VÀrmland dÀr de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya Àgare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrÄgan om personal som kunde tÀnka sig att stÀlla upp pÄ intervju.

Arbetet dominerar mÄnga mÀnniskors liv och att allas rÀtt till arbete innebÀr ofta Àven allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsÀtter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att fÄ ekonomiskt bistÄnd frÄn socialtjÀnsten Àr att alla som anses vara arbetsföra ska stÄ till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistÄnd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsÄtgÀrder.Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svÄrare Àn svenskfödda att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel pÄ en arbetsmarknads- och integrationspolitisk ÄtgÀrd kommer uppsatsen att titta pÄ ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utlÀndsk bakgrund har av att leva med inflytandet frÄn flera kulturer, samt hur det pÄverkar deras syn pÄ den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frÄgestÀllningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? PÄ vilket sÀtt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras sjÀlvupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgÄng i det svenska samhÀllet, exempelvis nÀr de söker arbete? För att besvara frÄgorna har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och Äldrar har intervjuats.

Genom beslut frÄn den nya regeringen Àndras reglerna om tidsbegrÀnsade anstÀllningar pÄ den svenska arbetsmarknaden till största delen den 1 juli 2007. Syftet med denna uppsats Àr att klargöra vilka anstÀllningsvillkor arbetstagare med tidsbegrÀnsade anstÀllningar kommer att fÄ genom lagÀndringarna. Uppsatsen grundas pÄ den rÀttsdogmatiska metoden, men kompletteras dessutom med intervjuer av en arbetsgivare och tvÄ arbetstagare. Otryggheten upplevdes som det sÀmsta med tidsbegrÀnsade anstÀllningar. En provanstÀllning kan avbrytas utan att nÄgon objektiv grund krÀvs.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv Àr inhyrning av personal. För mÄnga företag ses det som ett sÀtt att öka flexibiliteten och dÀrmed minska osÀkerheten i företaget, och för mÄnga mÀnniskor ses det som en vÀg in i arbetsmarknaden. Men hur ser möjligheterna till lÀrande och utveckling ut för dessa individer? Syftet med denna studie har varit att belysa relationen bemanningskonsulter och deras lÀr- och utvecklingsmöjligheter i arbetet. För att belysa syftet utvecklades tre frÄgestÀllningar; ?Hur upplever bemanningskonsulten att lÀrande och utveckling sker pÄ kundföretaget nÀr denne Àr inhyrd??; ?Hur upplever bemanningskonsulten att kundföretaget bidrar till lÀrande och utveckling pÄ arbetsplatsen för denne?? samt ?Hur upplever bemanningskonsulten att bemanningsföretaget bidrar till lÀrande och utveckling för denne??.

I vÄr uppsats Varför inte en vÀgledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvÀgledares kunskaper och hur de kan anvÀndas i verksamheter utanför utbildningsvÀsendet. UtifrÄn det livslÄnga lÀrandet och vikten av att hÀnga med den globala marknadsförÀndringen mÄste bÄde individer och organisationer oavbrutet tÀnka pÄ att utvecklas. I dagens kunskapssamhÀlle rÀcker det inte att utbilda sig en gÄng utan individerna mÄste stÀndigt tÀnka pÄ att vara anstÀllningsbara. Syftet med vÄrt examensarbetet Àr att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsvÀsendet fÄr fram och tar till vara pÄ personalens kompetens inom verksamheten.