Tyskar reser mest i vÀrlden. I Sverige Àr Tyskland en av de största mÄlmarknaderna. Genom globaliseringen har sprÄk och kommunikation fÄtt en viktig roll i samhÀllet, vilket ökar kravet pÄ kommunikation. Inom turismbranschen anvÀnds engelska som det frÀmsta kommunikationssprÄket. DÄ inte alla behÀrskar engelska, kan sprÄk innebÀra kommunikationsproblem.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 med inte 25 Är för att underlÀtta för dessa att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anstÀller fler ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 men inte 25 Är som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssÀnkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat nÀrmre pÄ propositionen (2006/07:84) som lagen bygger pÄ samt remissvaren pÄ denna. DÀrutöver har vi ocksÄ tagit in en proposition frÄn 2008 dÀr regeringen föreslÄr en utvidgning av Äldersintervallet och en kraftigare nedsÀttning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie dÀr Ätta personer inom detaljhandeln har intervjuats.

Enligt 11 § MBL Ă€r arbetsgivaren skyldig att pĂ„ eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frĂ„gor som utgör viktigare förĂ€ndring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anstĂ€llningsförhĂ„llandena för arbetstagarna. Denna primĂ€ra förhandlingsskyldighet gĂ€ller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen Ă€r dels att belysa den hĂ€r primĂ€ra förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillĂ€mpas i praktiken. FrĂ„gestĂ€llningarna som behandlas Ă€r dĂ€rför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frĂ„gor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sĂ€tt att komma överens Ă€n genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller Ă€r det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frĂ„gor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs pĂ„ ett företag i syfte att studera den praktiska tillĂ€mpningen av nĂ€mnda lagrum.PĂ„ företaget dĂ€r undersökningen Ă€gde rum har tillĂ€mpningen av arbetsgivarens primĂ€ra förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifrĂ„ga har stĂ„ende möten en gĂ„ng i veckan dĂ€r personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna Ă€r nĂ€rvarande.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Ungdomsarbetslösheten Àr hög i Sverige. Som en följd av detta har Arbetsförmedlingen,Söderhamns kommun och Nordjobb startat samarbetet Jobbresan dÀr de erbjuder kommunens ungaarbetslösa ekonomisk och praktisk hjÀlp med att etablera sig pÄ den norska arbetsmarknaden. DenhÀr studiens syfte Àr att undersöka hur fem unga vuxna har upplevt sin medverkan i, och pÄverkanav, samverkansprojektet Jobbresan. Studiens fokus ligger pÄ egenmakt och upplevelse av lÀrandeoch utveckling. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer ochytterligare en person har lÀmnat en skriftlig redogörelse.

Problem PÄ arbetsmarknaden finns kravet att den arbetssökande bör ha arbetslivserfarenhet inom ramarna för den sökta tjÀnsten. Saknas sÄdan erfarenhet finns risken att arbetsgivaren anstÀller en mer erfaren person. Syfte Syftet med föreliggande uppsats Àr att effektivisera rekryteringsprocessen för nyutexaminerade studenter för att öka deras möjligheter till integrering i arbetslivet. Antagandet Àr att en effektivisering av rekryteringsprocessen ska skapa ett större vÀrde för uppdragsgivaren till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Metod Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr vi med hjÀlp av olika modeller analyserar resultatet frÄn intervjuerna, som vi genomförde med Proffice och sex företag i SkÄne och Blekinge som tidigare har anlitat bemanningsföretag i rekryteringssyfte.

Sverige stÄr idag inför en generationsvÀxling och förÀndring pÄ arbetsmarknaden. I och med det blir det allt svÄrare att skilja sig frÄn mÀngden vid sökande efter ett nytt jobb vil-ket har bidragit till att det blivit viktigare att tÀnka pÄ sitt personliga varumÀrke. Genom intervjuer med nio nyckelpersoner inom coachning, rekrytering och bemanning har vi fÄtt en överblick över hur rekryteringsprocessen ser ut idag samt en ökad förstÄelse för be-greppet personligt varumÀrke. Vi ville med denna uppsats fÄ fram vad det personliga va-rumÀrket har för roll i rekryteringsprocessen idag samt begreppets betydelse.Den teoretiska referensram som vi utgick frÄn behandlar teorier om rekryteringsprocessen och det personliga varumÀrket samt hur man pÄverkar och utvecklar sitt eget personliga varumÀrke. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer och samlade in material som ligger till grund för vÄrt resultat.

Sweden became a member of the European Union in 1995. When Sweden entered the Union the government also agreed on implementing every law, regulation and directive the Union have and will have in force. One directive the Union wants every country to implement is the Directive (93/104/EG) concerning certain aspects of the organization of working time. This directive includes regulations concerning the relationship between employer and employees. The regulations in the directive must be in force before January 1 2007.One of the main points in the directive is the possibility for the parties on the labour market to reach agreements through collective agreements that deviate from the legislation concerning work hours.

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vÄrd som ges pÄ sjukhus och vÄrdinrÀttningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv Àr detta en fördel eftersom vÄrd i hemmet Àr betydligt billigare Àn en likvÀrdig behandling med sÀngplats pÄ sjukhus. Allt eftersom vÄrdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. OmvÄrdnadspersonal inom hemtjÀnsten Àr nu den yrkesgrupp som stÄr för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken Àr att dagens bostÀder inte Àr anpassade för vÄrd av svÄrt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen.

Denna uppsats Àr ett resultat av ett uppsatssamarbete med FörsÀkringskassan i Uppsala. FörsÀkringskassan i Uppsala lÀn bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger pÄ personer med lÄngvarig frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden pÄ grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som Àr i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med denna uppsats Àr att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i tvÄ av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive TvÄpart. Avsikten Àr att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad rehabilitering kommer till stÄnd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig Ät mellan de tvÄ samverkansformerna.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera varför sÄ fÄ invandrare söker chefstjÀnster. Vi menar att orsaken till detta ligger bÄde hos företaget och individen och kommer dÀrför att belysa problematiken utifrÄn tvÄ perspektiv. Vi kommer dels att belysa frÄgan ur ett organisatoriskt perspektiv dÀr vi tittar pÄ hur ett företag förhÄller sig till mÄngfald och dels undersöka hur medarbetare med invandrarbakgrund förstÄr sina chanser pÄ arbetsmarknaden. Empirin bestÄr av intervjuer genomförda med medarbetare med invandrarbakgrund och personalansvariga pÄ IKEA och kommer att analyseras med hjÀlp av begreppen organisationskultur, chefsrollen, rekrytering och diskriminering. Slutsatsen av vÄr analys Àr att brist pÄ förebilder och osÀkerhet Àr de tvÄ största hindren för invandrares benÀgenhet att söka chefstjÀnster.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

I denna uppsats syftar jag till att ta reda pÄ hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstÄ och förklara hur individuella och kontextuella faktorer pÄverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jÀmföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, grÀnslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom Àmnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, grÀnslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete Àr centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har Àven visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.