Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. MÄnga av dem kommer frÄn lÀnder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa mÀnniskor att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken Àr sÀrskilt utmÀrkande inom reglerade yrkesgrupper. TandlÀkare Àr ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandlÀkarexamen frÄn ett tredje land, mÄste dÀrför genomgÄ prövning och komplettering av sin kompetens för att erhÄlla svensk legitimation.

The study is a qualitative survey with the purpose to through interviews with Employment Office social workers examine their perception of possibilities and obstacles in the employment market for immigrants. This purpose is specified through two specific problems; how are cultural and ethnic affiliations portrayed in relation to what is perceived as Swedish in the communication with Employment Office social workers and whether they reckon that the specifications in the employment market are pragmatically or normatively motivated. The materials are presented using a social constructivist perspective and in relation to previously conducted research and our chosen theory. The results are presented and analyzed in themes. The main conclusions drawn from the interviews are that it primarily is the individual prerequisites that are central, but that structural factors also affect the entry into the employment market.

Sverige Àr ett av de lÀnder som har den mest könssegregerade arbetsmarknaden i vÀrlden. AnstrÀngningar görs för att bryta denna seglivade trend. Malmö brandkÄr rekryterade under Är 2002 fem kvinnliga brandmÀn varav det utbröt kraftiga protester frÄn brandmÀnnen. En annan svensk brandstation har framgÄngsrik rekryterat tvÄ kvinnliga brandmÀn utan nÄgra större protester frÄn de anstÀllda. Jag fann det dÀrför intressant och relevant att belysa hur förÀndringsarbetet av brandmÀnnens attityder sett ut pÄ brandstationen.

FörÀndringar i dagens arbetsmarknad har lett till att det Àr större krav pÄ individen att vara anstÀllningsbar. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för hur individer som Àr eller nyligen varit arbetssökande upplever sin anstÀllningsbarhet, genom att undersöka vilken betydelse olika faktorer har för förmÄgan att fÄ ett nytt arbete. Tidigare forskning visar att individens anstÀllningsbarhet har förskjutits frÄn att vara samhÀllets ansvar till att lÀggas pÄ individen. Att medvetet arbeta med sitt sociala nÀtverk har fÄtt en större betydelse dÄ allt fler tjÀnster tillsÀtts via informella kanaler. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod dÀr jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empirin.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Denna uppsats behandlar Àmnet studie- och yrkesvÀgledning med syfte att redogöra och fÄ en förstÄelse varför invandrare tenderar att hamna inom restaurangbranschen. För att uppfylla detta redogör uppsatsen för hur vÀgen till restaurangÀgare har sett ut för fem personer i centrala UmeÄ. Uppsatsen syftar huvudsakligen till att förstÄ varför dessa restaurangÀgare valde restaurangbranschen istÀllet för andra alternativ som finns i samhÀllet.Studien har genomförts med fem intervjupersoner med fokus pÄ ett antal specifika intervjufrÄgor för att komma underfund med deras arbetsval. Litteratur har studerats för att fÄ en inblick i Àmnet om studie- och yrkesvÀgledning, restaurangbranschen, samt invandrares val i Sverige gÀllande arbetsmarknaden.Rapporten fyller ut ett gap inom ett outforskat Àmne. Ett flertal rapporter visar att större delen av mÀn, med hÀrkomst frÄn mellanöstern, Àr Àgare av restauranger i Sverige, orsaken till detta Àr det omrÄde denna rapport fyller ut.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ Àldre lÄngtidsarbetslösas situation utifrÄn deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta pÄverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar pÄ personer i Äldersgruppen 50-64 Är som har varit arbetslösa i sex mÄnader eller lÀngre och som Àr lÄgutbildade. En kvalitativ metod har anvÀnts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjÀlp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fÀlt, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete Àr vÀldigt viktigt för respondenterna och inte frÀmst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.

FörsÀkringskassan (FK) har fÄtt i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att anvÀndas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsÀttningar för arbete. Instrumentet bygger pÄ det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den hÀr studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus pÄ innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet. Som metod anvÀndes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i FörsÀkringskassans pilotstudie.

De Àr unga eller gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de fÄr inte en krona frÄn staten. Mer Àn var tionde inskriven i Fas 3 saknar ersÀttning. Samtidigt fÄrderas arbetsgivare 5000 kr i mÄnaden och gratis arbetskraft.Fas 3, sysselsÀttningsfasen Àr Sveriges största arbetsgivare med över 35,000 inskrivna. En majoritet av deltagarna fÄr en ersÀttning frÄn försÀkringskassan men gruppen ersÀttningslösa vÀxer. Riksdagen beslutade juni 2011 att inskrivningarna i Fas 3 skulle upphöra omedelbart.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats frÄn tung industri till mer tjÀnsteinriktade verksamheter dÀr det intellektuella kapitalet fÄtt en allt större betydelse. Dagens redovisningsregler, som innebÀr svÄrigheter att redovisa immateriella tillgÄngar, gör det svÄrt för företagen att redovisa en rÀttvisande bild av företagets vÀrde. Problemet har lett till att mÄnga företags bokförda vÀrde skiljer sig markant frÄn marknadsvÀrdet. IstÀllet lÀmnar mÄnga företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga vÀrde till intressenterna. Syftet med denna uppsats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företagsvÀrdering.