Integration of the labor is becoming increasingly topical, with increasing immigration. Labour market integration has been proved to be problematic, partly due to linguistic and cultural differences between the migrant's home country and Sweden. Difficulties with labour market integration have resulted in high numbers of unemployment and dependence on social welfare. Projects VIAM is an employment project conducted by FolkhÀlsobyrÄn AB in VÀsterÄs, aimed at finding jobs for welfare dependency immigrants. The purpose of this study is to investigate how the informants on FolkhÀlsobyrÄn and administrators on the Social service in VÀsterÄs has experienced the work of the project VIAM, development issues and the informantŽs and administratorŽs perception of factors that are influencing immigrantŽs employment situation in VÀsterÄs.

Försvarsmakten har idag en oönskad Àldre Älderstruktur som inte Àr avpassad förorganisationens uppgifter och struktur i framtiden. Samtidigt Àr man Àr tvungen att sÀga uppyngre officerare för att kortsiktigt kunna klara de ekonomiska mÄlen. Detta Àrkontraproduktivt vilket gör att Försvarsmakten i framtiden vill skapa ett nyttpersonalförsörjningssystem. För att kunna genomföra detta mÄste ett antal av dagensofficerare yrkesvÀxla för att göra plats för det nya systemet. Uppsatsens syfte Àr att fÄ insikteri vilka förutsÀttningar det finns för dagens officerare att yrkesvÀxla till ett civilt arbete.Uppsatsen svarar pÄ vad som Àr officerskompetens och hur officerskompetensen kanbeskrivas med andra ord.

Den nya generationen, Generation Y, kommer med stormsteg in pÄ arbetsmarknaden. Dessa personer som Àr födda mellan Är 1980-2000, Àr individer som har en ny syn pÄ livet och spe-ciella egenskaper som sticker ut frÄn tidigare generationer och som har visat sig krÀva mer ledarskap av cheferna Àn tidigare. Med stora kommande pensionsavgÄngar kommer mÄnga chefsjobb bli lediga som kan komma att fyllas av mÀnniskor som har varit idrottsledare eller elitidrottare. För att undersöka saken intervjuades tre stycken rekryteringskonsulter som har till yrke att rekrytera individer till nÀringslivet. I intervjuerna undersöktes rekryteringskonsul-ternas uppfattning om Generation Y i allmÀnhet och Genration Y i nÀringslivet i synnerhet.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Sverige har under senare Är lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter pÄ arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige pÄverkats givet ett intrÀde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett intrÀde i unionen skulle inneburit för ekonomin. UtifrÄn teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som pÄverkat arbetslösheten Àr sysselsÀttningsgrad och arbetskraft, tillvÀxt och produktivitet, inflation, vÀxelkurs och statsskuld.

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande mÀnniskors instÀllning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga mÀnniskor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nÄ ökad förstÄelse för varför unga mÀnniskor i Äldern 20-24 Är inte Àr medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts sÄ mycket tidigare forskning pÄ varförunga mÀnniskor vÀljer att stÄ utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes pÄ unga arbetande mÀnniskor. Det vi kom fram till var att unga inte Àr intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har nÄgon kunskap om facket eller vad de gör, men ocksÄ dels föratt de har en osÀker position pÄ arbetsmarknaden.

Allt fler företag anvÀnder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke. ArbetsgivarvarumÀrket innebÀr de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding Àr det psykologiska kontraktet, vilket kan förstÄs som uppfattningen om ömsesidiga Ätaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats Àr indelad i tvÄ delar varav Studie 1 handlar om vad som kÀnnetecknar framgÄngsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumÀrket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som anvÀndes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

Empowerment har speciellt inom vÄrdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstÀmmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillÀmpar begreppet empowerment i sitt arbete med att fÄ ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsÀttningar pÄ arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade pÄ varsin enhet inom en privat organisation. DÀrefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar pÄ att man i första hand ser empowerment som nÄgot pÄ individnivÄ dÀr begrepp som brukarinflytande, sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, egenmakt, stÀrkande och bemyndigande Àr nyckelord.

Det rÄder idag en könsuppdelad arbetsmarknad som styrs av könsmÀrkta förestÀllningar om egenskaper, kvalifikationer och yrken. PÄ uppdrag frÄn regeringen ska Arbetsförmedlingen genom Brytprojekt Kalle arbeta med genusanpassade vÀgledningsmetoder och praktik gentemot de arbetssökande och fÄ in ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i arbetsgivarkontakterna med syftet att försöka motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Syftet med denna studie Àr att undersöka chefer och handlÀggares syn pÄ jÀmstÀlldhet utifrÄn Brytprojekt Kalle. Genom att försöka kartlÀgga vÀrderingar och attityder och sedan koppla detta till organisation och lÀrande i ett individperspektiv vill vi se om Brytprojekt Kalle kan ha en framtid och hur det kan implementeras vidare i organisationen. Undersökningen grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer med sex chefer och sex handlÀggare frÄn olika Arbetsförmedlingskontor i SkÄne. Respondenterna anser att Arbetsförmedlingen Àr förÀndringsbenÀgen och att det Àr viktigt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas pÄ arbetsmarknaden och de följder det fÄr i form av tillfÀlliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar pÄ frÄgan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan fÄ för kompetens och lÀrande.Centrala Àr frÄgorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lÀrande ser ut. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med lÄg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgÄngspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehÄller en nödvÀndig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bÀrs, upprÀtthÄlls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta krÀver att organisationen skapar förutsÀttningar för ett sÄdant samspel och att den organiserar för lÀrande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lÀrprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera elevers upplevelser av ÄtergÄng till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullstÀndiga gymnasiebetyg. Vi valde Àven att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullstÀndiga gymnasiebetyg trots fullstÀndiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skÀlen till att Äteruppta sina gymnasiestudier. DÄ vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att anvÀnda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Intervjuerna analyserades genom sÄ kallad innehÄllsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fÀlt och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullstÀndiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lÀrare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrÄn flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlÀnningar i Sverige har sÀmre levnadsvillkor jÀmfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar frÄn tvÄ olika lÀnder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förstÄelse för problemomrÄdet.  Jag har valt att anvÀnda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgÄngspunkt för nÀmnda problemomrÄde. Eftersom Syftet med min forskning Àr att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas förstÄelse och upplevelse av integration i det svenska samhÀllet, har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssÀtt.

En arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som har införts de senaste Ären för att minska antalet personer som stÄr utanför arbetsmarknaden och som fÄr försörjningsstöd Àr att erbjuda jobbcoachning till personer som Àr arbetslösa. SödertÀlje kommun har i riktlinje med detta, genom sitt bolag Telge koncernen tillsammans med Manpower AB, startat ett företag; Manpower Telge Jobbstart för att fÄ ner den stora andelen arbetslösa i kommunen genom ett program innehÄllande jobbcoaching. Manpower Telge Jobbstarts verksamhet bekostas av SödertÀlje kommun och har under de dryga tvÄ Ären sedan företaget startades visat upp goda resultat.Denna uppsats Àr en fallstudie, med kvalitativ ansats, pÄ Manpower Telge Jobbstart. Insamlingen av empirisk data har gjorts genom tvÄ besök pÄ företaget dÀr tre personer som Àr insatta i verksamheten har intervjuats. Dessutom har tvÄ gruppaktiviteter med deltagare i programmet studerats.

MÄngfald Àr ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mÄngfald pÄ arbetsplatsen sÄvÀl som i samhÀllet i stort har blivit allt mer uppmÀrksammad. Det har skapats visioner om ett samhÀlle som ska fungera som en mötesplats dÀr mÀnniskor fÄr utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och dÀr varje individs unika resurser tas tillvara samt fÄr chans att utvecklas. I Möte med mÄngfald studeras sammanstÀllningen av projektet MÄngfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda pÄ hur man med sprÄkets hjÀlp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. MÄngfaldens ansikten Àr Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mÄngfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera pÄ det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

SammanfattningI dagens samhÀlle har förÀndringstakten och ökad individualism inneburit att individen mÄste ompröva tankar och vÀrderingar utifrÄn de för tillfÀllet rÄdande förutsÀttningarna. En vÀgledning för att ÀndÄ skapa en stabil bild av identiteten Àr genom personliga varumÀrken. Det innebÀr att en individ framhÀver sina unika egenskaper pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumÀrkens framvÀxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumÀrke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumÀrken kan tÀnkas se ut.Teorierna som anvÀnds Àr Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumÀrken.Resultatet visar pÄ att framvÀxten av personliga varumÀrken kan bero pÄ utvecklingen av individualismen och globaliseringen.