Sverige stÄr nu inför en ny industriell revolution som innebÀr att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjÀnsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och pÄ sÄ sÀtt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de omrÄden dÀr dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag vÀljer att placera tillverkningen i andra lÀnder vilket skapar oro för att arbetstillfÀllena ska minska i lÀnder som Sverige. Hur mÄnga arbeten som kan pÄverkas av företagsflytt Àr ett Àmne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden Àr mÄnga.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur mÄnga arbetstillfÀllen detta kan pÄverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsÀttningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande Àr att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lÀgre utbildning och att högutbildade stÄr pÄ sÀker mark.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar pÄ om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en lÀngre tid. Undersökningen gjordes pÄ ett industriföretag dÀr testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende pÄ lÀngden av sin anstÀllningstid, och fick svara pÄ en enkÀt med pÄstÄenden om motivation. Undersökningen utgick frÄn Self Determination Theory (SDT) som bygger pÄ tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprÀtthÄllas Àn de som styrs av yttre motivation. Detta Àr intressant för vÄr undersökning dÄ vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anstÀllningstid. En longitudinell studie pÄbörjades för att i förlÀngningen fÄ svar pÄ om motivation Àr nÄgot som finns frÄn början av anstÀllningen eller nÄgot som kommer med tiden.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

MÄnga mÀnniskor lever med en funktionsnedsÀttning som upplevs inverka negativt pÄ arbetsförmÄgan. Arbete ses som ett medel för att uppnÄ normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstÄnd (LSS personkrets 1) kan mÄnga gÄnger ha svÄrare att fÄ ett arbete Àn personer med andra funktionsnedsÀttningar. Den hÀr studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnÄ  en anstÀllning samt hur ett arbetssÀtt för att stötta dessa personer till anstÀllning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare frÄn företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare.

Fortsatt stigande konsumtionsnivÄ i redan rika lÀnder har negativa konsekvenser för miljön, ger mycket marginella vÀlfÀrdseffekter och Àr en orsak till ett allt högre tempo i samhÀllet. Ekonomisk tillvÀxt kan anvÀndas i syfte att höja inkomst- och konsumtionsnivÄ eller för att förkorta arbetstiden. Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med ett större fokus pÄ tidsbaserad vÀlfÀrd framför stÀndiga ökningar i materiell standard. Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem nyligen examinerade studenter angÄende deras nya situation som heltidsarbetande. Hur upplever de sin förÀndrade ekonomiska och tidsmÀssiga situation och hur tror de att deras livssituation skulle pÄverkas av minskad arbetstid? Resultatet visar att informanterna upplever höjd inkomst som positivt och minskad fritid som en negativ effekt av heltidsarbetet.

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Den inre marknaden inom europeiska unionens grÀnser innebÀr mÄnga möjligheter för dess medborgare och företag. Som medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten vÀlja att etablera sig eller sÀlja sina varor eller tjÀnster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast vÀl, men naturligtvis kan problem ibland uppstÄ med tolkningen av gÀllande regler.

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

TjÀnstesektorn Àr den dominerande sektorn pÄ arbetsmarknaden i Sverige. PÄ Ikano Bank som Àr vÄrt fallstudieföretag rÄder problem vid tillvaratagandet av kundsynpunkter. Detta Àr problematiskt eftersom kunder Àr bland det viktigaste för ett tjÀnsteföretag. DÀrmed lyder vÄr problemformulering;Hur kan ett tjÀnsteföretag agera vid insamlande av kundsynpunkter?Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur en process kan gÄ till vid insamlandet av kundsynpunkter samt vid tillvaratagandet av dessa.I denna studie har vi presenterat materialet i fyra olika kategorier för att det ska bli tydligt och lÀtt att följa.

Denna uppsats syfte var att undersöka varför studenter sökt sig till mediepedagogutbildningen i PiteÄ och var de hamnat efter att de avslutat den. Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med bÄde före detta och nuvarande studenter men ocksÄ med utbildningsansvariga och tilltÀnkta arbetsgivare. För att göra undersökningen mer tillförlitlig sÄ har jag studerat liknande rapporter, uppsatser och forskning och haft ett nÀra samarbete med högskoleverket under resans gÄng. Resultatet visar att de studenter som sökt sig till utbildningen har haft ett gemensamt intresse av media och pedagogik och att det finns ett behov av studenterna inom ett flertal yrkesomrÄden efter avslutad utbildning. Samtidigt har det visat sig att utbildningen gÄr att utveckla ytterligare men att den redan idag hÄller den klass som man kan förvÀnta sig av en högskoleutbildning.

UtifrÄn personer födda pÄ 1970- talet diskuteras vilka faktorer det Àr som bidrar till att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse. Generationstillhörigheten pÄverkar attityden till arbetet och nya generationers vÀrderingar skiljer sig frÄn tidigare generationers. 70- talisterna Àr Àven speciella dÄ deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgÄng som endas kan jÀmföras med 20- och 30- talens depression. Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda pÄ 1970- talet kÀnner arbetstillfredsstÀllelse. Delsyften Àr att se om det finns könsmÀssiga skillnader i denna grupp samt skillnader pÄ dem födda i Sverige och utanför Sveriges grÀnser.

Det eftersöks stÀndigt nya medarbetare pÄ arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer Àr att publicera platsannonser. Detta Àr en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun anvÀnder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig pÄ individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer pÄ arbetet och dess uppgifter. I vÄr studie har vi fÄtt möjlighet att ta del av en vÀrmlÀndsk kommuns samtliga platsannonser frÄn Är 2007.

Denna studie fokuserar pÄ yrkeskunnandet pÄ Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesomrÄden samtinom fritids- och friskvÄrdssektorn och har yrkesutgÄngar som vÀktare, personlig assistent,elevassistent, personlig trÀnare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsÀttning. Eleverna uppmanas att skaffa sig bÄde en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för yrkeskunnandet pÄ nyaBarn - och fritidsprogrammet.

Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare Àr begrÀnsad och handlar frÀmst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare Àn Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet mÄste förstÄs utifrÄn de svÄra val som en svag position pÄ arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgÀngliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna Àr.