Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..

Ideella organisationer har fÄtt en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida vÀlfÀrdssamhÀllet, bÄde som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med stat och kommun. Detta stÀller nya krav inte bara pÄ det offentliga i att bedöma och kvalitetssÀkra de verksamheter de stöttar ekonomiskt, men ocksÄ pÄ de ideella verksamheterna sjÀlva. Ett viktigt delmoment av sÄdan utvÀrdering bör vara brukarperspektivet. Mabi MÄl Àr en projektverksamhet vars syfte Àr att fÄ arbetslösa som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden att nÀrma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi MÄl verkligen förstÄr att anvÀnda brukarperspektivet och dÀrför har vi sett det intressant att göra en utvÀrdering av vilka förvÀntningar brukarna har pÄ verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi MÄl erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

FörÀndringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer sÄ kallat grÀnslöst arbete och ett kommande generationsskifte bÄde möjliggör och stÀller krav pÄ företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn pÄ ledarskap och vad ett gott chefskap innebÀr för dem som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrÄn tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet Àr en kombination av ett personligt, nÀrvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhÄllande till tvÄ aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet frÄn föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de tvÄ begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som pÄverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien bestÄr av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser pÄ aktivering som en bra och nödvÀndig ÄtgÀrd, som bÄde har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt pÄ stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer pÄ tre nivÄer som pÄverkar arbete med aktivering:SamhÀllsnivÄ: SocialtjÀnstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skÀrpta regelverk, information och samverkan;OrganisationsnivÄ: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;IndividnivÄ: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn pÄ aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mÄl och syn pÄ framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjÀnsten..

The aim of this study was to examine how individuals with disability pension reason about a return to work. Action theory, as presented by Berglind, was used as theoretical approach. Qualitative interviews were conducted with five individuals who have disability pension due to mental illness. The respondents describe how they weigh benefits and disadvantages against each other. The main reason for a return to work is economical.

FörsÀkringskassan (FK) har fÄtt i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att anvÀndas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsÀttningar för arbete. Instrumentet bygger pÄ det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den hÀr studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus pÄ innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet. Som metod anvÀndes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i FörsÀkringskassans pilotstudie.

Enligt JÀmL 15,16 §§ och 17 § sÄ har arbetstagare rÀtt till att inte bli diskriminerad pÄ grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om mÀn kan diskrimineras pÄ grund av kön pÄ svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen sÀger om jÀmstÀlldhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillÀmpas i praktiken. Jag har Àven utrett begrepp som ?kön?, sÄsom likvÀrdig jÀmförelse avseende arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot mÀn avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.

OrganisationsförÀndringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anstÀllningsotrygghet som drabbar individ och organisation. FÄ jÀmförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anstÀllningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anstÀllningsotrygghet). Forskning har frÀmst fokuserat pÄ kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. TjÀnstemÀn i Sverige (N=579) ingick i studien.

Vi har i den hÀr uppsatsen fokuserat pÄ hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan anvÀndas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT anvÀnds samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vÄr empiriska undersökning i en förskoleklass dÀr det arbetade tvÄ pedagoger. Efter vÄr inventering blev pedagogerna förvÄnade över att de hade sÄ mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..

Denna studie har genomförts för att skapa större förstÄelse för hur generation y uppfattas i arbetslivet. Det har gjorts utifrÄn tre teman: Vad som karaktÀriserar generationen, hur man leder dem samt vilka utmaningar organisationerna stÄr inför i och med den nya generationens intÄg pÄ arbetsmarknaden. Detta gjordes genom en kvalitativ studie i form av tre semistrukturerade intervjuer med fyra personer med personalansvar fördelade pÄ tre olika organisationer. Resultatet av studien visar att organisationerna till stor del har negativa uppfattningar av generation y i arbetslivet, men pÄpekar Àven att det till viss del handlar om mognad och att den nya generationen kommer att Àndra sina attityder och vÀrderingar med tiden. Den största utmaningen man sÄg med den nya generationen var att attrahera dem till att vilja jobba i just deras organisation.

Youth unemployement in Sweden is at an all-time high, a fifth of all university and college students live in poverty and the number of young on welfare is increasing. This study attempts to answer the question of how youth deprivation has been made possible as a consequence of political action, focusing on youth unemployment. I critically examine the role of the Swedish government, the Swedish Labour Organisation (LO), and the various government departments through text analysis, in order to answer the question of how the current discourse on youth position in the labor market. Because youth unemployment is not an isolated phenomena the analysis covers several policy areas, such as education policy, labor market regulation and housing policy. I use discourse theories drawn from Laclau and Mouffe to expose how language is used as an instrument of political power. I conclude that the current situation is a result of policy choices where the young have fallen behind due to lack of political organization. Their situation is not problematized to the required degree and is often explained on an individual level rather than on a structural level. .

FriÄrreformen genomfördes i hela Sverige vid Ärsskiftet 2004/05 med tvÄ huvudsyften, att underlÀtta för arbetslösa att komma in pÄ arbetsmarknaden och att erbjuda arbetstagare möjlighet till ledighet. Reformen har vÀckt stort intresse, hos arbetstagare och i media. MÄnga artiklar har skrivits om de positiva effekterna men Àven negativa sidor har lyfts fram. Syftet med denna uppsats Àr att försöka uppnÄ en förstÄelse för de motiv och övervÀgande som ligger bakom valet att ta ut friÄr sett ur ett arbetstagarperspektiv. Syftet Àr ocksÄ att i viss mÄn stÀlla detta mot arbetsgivarens syn pÄ friÄrsledighet.