Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lÀrare i tvÄ olika gymnasiesÀrskolor i Sverige. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lÀrarna.? Vad Àr syftet och mÄlen med aktuella undervisningen enligt lÀrarna?Teori: Som utgÄngspunkt har ett sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsinriktad perspektiv anvÀnts. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) Àr mÀnniskan skapare av sprÄkliga verktyg. Kommunikation och lÀrande Àr centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.

Syfte: I vÄra svenska tidningar har bilderna fÄtt ta mer och mer plats och fÄr dÀrmed större möjlighet att pÄverka lÀsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder anvÀnds för att gestalta vÄra politiker pÄ nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmÀrksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt portrÀtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hÄrda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen ÄtervÀndo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i nÄgon utstrÀckning bidrar med identifikationsobjekt för unga lÀsare och att undervisningen har som mÄl att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benÀmnd diskursteori tillÀmpats. Resultatet av analysen har sedan stÀllts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprÀtthÄlls.

VÀgverket har ett önskemÄl om att distribuera trafikinformation till trafikanter. Vi fick uppdraget att undersöka om MMS skulle kunna anvÀndas i detta syfte. Eftersom MMS Àr en ny teknik med multimediala egenskaper som kan leverera stora textmÀngder, bild, ljud och video, beslöt vi oss för att koncentrera oss pÄ de bilder som kommer frÄn VÀgverkets trafik- och vÀglagskameror som finns lÀngs vÄra vÀgar.Det finns en stor mÀngd av möjliga tjÀnster som kan utvecklas, riktade till olika mÄlgrupper och som strÀvar till att ge trafikanter ett beslutsunderlag vid val av fÀrdsÀtt, fÀrdvÀg eller starttid. Vi valde i arbetet en storstadspendlare som kan fÄ en insikt om hur det ser ut lÀngs vÀgen till arbetsplatsen. En annan tjÀnst Àr till landsvÀgspendlaren som kan bestÀlla en bild frÄn en kÀnslig vÀgstrÀcka under vintertid.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Syftet med studien Àr att belysa synen pÄ hÀlsa samt perspektiv pÄ hÀlsoarbete i den ÄlÀndska lÀroplanen och undervisningen pÄ högstadiet. Vidare undersöks lÀrares uppfattningar om hÀlsoundervisningen idag och om hÀlsokunskap införs som ett nytt Àmne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av lÀroplanen och arbetsplaner samt en enkÀt med högstadielÀrare.Resultatet visar att hÀlsobegreppet inte definieras i lÀroplanen. I bÄde lÀroplanen och undervisningen ses en betoning pÄ hÀlsofostran med fokus pÄ förebyggande av ohÀlsa. Bland lÀrarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hÀlsoundervisningen bör utökas.

Nyheterna i TV presenterar viktig information om hÀndelser och samhÀllssystem, vilket skapar förutsÀttningar för vÄr uppfattning av omvÀrlden och vÄra möjligheter till stÀllningstaganden i samhÀllsfrÄgor. DÀrmed Àr det viktigt att informationen i nyheterna Àr tillförlitlig. Med det stora utbud av kanaler som finns, Àr det viktigt att alla sÀndningar uppfattas trovÀrdiga för att programmen ska behÄlla sina tittare.Elever och bildlÀrare ska enligt kursplanen för Bild i grundskolan inneha kunskaper i hur bilder skapar mening och betydelser. Undersökningens syfte Àr att synliggöra hur trovÀrdigheten gestaltas i nyhetsprogrammen. Genom att studera nyhetsprogram med sÀrskild fokus pÄ trovÀrdigheten, ger undersökningen kunskaper i hur bilder och tecken inverkar pÄ mottagaren.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Syftet med studien att skildra hur idrottslÀrare undervisar om doping och hur dessa lÀrare uppfattar kunskapskravet gÀllande doping angivet i gymnasieskolans lÀroplan. FrÄgestÀllningarna i studien behandlar hur tvÄ lÀrare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans lÀroplan. UndersökningssÀttet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lÀrarna undervisar om doping inom idrott och hÀlsa som en del av kost eller ANT- undervisning. LÀrarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen Àr komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt.

Det hÀr arbetet handlar om ett projekt som genomfördes med en nÄgra femÄringar i en förskolegrupp i stadsdelen RosengÄrd i Malmö. Det frÀmsta syftet med projektet var att undersöka hur utomhusvistelse, bildskapande och andrasprÄksutveckling kan sammanföras i ett och samma projekt. Jag ville ocksÄ undersöka hur man kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö. För att ta reda pÄ detta genomfördes projektet pÄ sÄ sÀtt att jag gick ut med en liten grupp och utförde olika moment utomhus ena dagen och nÀsta dag skapade vi bilder kring det vi hade gjort och upplevt. Planeringen lades Àven upp pÄ ett sÄdant sÀtt att det skulle vara sprÄkutvecklande.

Med grund i retorikens Äterkomst i Àmnesplanen för svenskÀmnet pÄ gymnasiet Àr uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till och genomförande av undervisning i muntliga framstÀllningar. Syftet har konkretiseras genom de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vilket förhÄllningssÀtt uppvisar svensklÀrare pÄ gymnasiet till muntliga framstÀllningar, med avseende pÄ betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhÄllande till andra moment i kursen? Hur ser svensklÀrare pÄ organisationen av muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet? För att leva upp till syftet och besvara frÄgestÀllningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har tvÄ informanter lÀmnat in listor pÄ de begrepp som anvÀnds i undervisningen kring muntliga framstÀllningar. BÄde tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar pÄ skilda förhÄllningssÀtt gÀllande muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnÄs, istÀllet pÄvisar uppsatsen en bristande konsensus i frÄgan..

Vi har gjort en undersökning pÄ en sÀrskola i södra SkÄne, dÀr vi spenderade nÄgra dagar med att intervjua fem lÀrare och observera i verksamheten. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur de pÄ denna skola arbetar, samt se om undervisningen Àr speciell pÄ nÄgot sÀtt. Vi vill Àven ta reda pÄ om sÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker nÄgot samarbete mellan dessa skolformer. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur arbetar ett visst antal lÀrare pÄ en sÀrskola i södra SkÄne? Vilka Àr enligt dem de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten för att stimulera eleverna? Vad Àr speciellt med pedagogiken i sÀrskolan? Skiljer sig undervisningen pÄ nÄgot sÀtt i jÀmförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vÄrt resultat Àr att denna sÀrskola arbetar vÀldigt traditionellt men har ÀndÄ en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen ÀndÄ individualiseras efter varje individ.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀroböcker och lÀrarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hÀlsa, vapen och hur pÄverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lÀrarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lÀrare samt analyserades tre lÀroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare Är. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse omrÄden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lÀrarna anvÀnder och följer i stort sÀtt bara de analyserade lÀroböckerna.