Kulturstudier i undervisningen i moderna sprÄk och huruvida de förekommer Àr det huvudsakliga temat som behandlas i rapporten. Syftet var att undersöka hur kulturstudier förekom i sprÄkundervisningen, pÄ vilket sÀtt det skedde, och om lÀrarna ansÄg det viktigt att undervisa i kulturstudier. NÄgra lektioner avsattes till observation och en enkÀt delades ut till de sprÄklÀrare som arbetade pÄ den skola dÀr undersökningen genomfördes. Studien visar att lÀrarna tyckte att det var viktigt att ha kultursudier i sprÄkundervisningen eftersom det ökar förstÄelsen för andra kulturer och respekten för oliktÀnkande. Kanske nÄgot motsÀgelsefullt, för man kunde vidare konstatera att kulturstudier förekom, men inte som ett planerat moment i undervisningen, utan det skedde snarare under mera spontana former.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur mÀn framstÀlls i modebilder. Vi vill med hjÀlp av en kvalitativ undersökning tolka mÀns yttre genom ett analysschema, som vi sjÀlva tagit fram. Genom att analysera Ätta bilder ur tvÄ framstÄende herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framtrÀdande bild av hur mÀn ser ut i modebilder. Vi valde att anvÀnda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde Àven en analysering av vad maskulinitet Àr och hur det framstÀlls i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrÄn oss sjÀlva dÀr vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansÄg vara ledande pÄ den svenska marknaden.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares syn pÄ individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av lÀrare, pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter anvÀnder sig av individualisering i undervisningen, i den mÄn de anser sig hinna med dÄ tiden Àr ett stort dilemma för de medverkande lÀrarna. I resultatet framkom det ocksÄ att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssÀtten och att det Àr en fördel att eleverna fÄr arbeta pÄ sin nivÄ och i sin takt. Vidare tas Àven de dilemman, fördelar och olika arbetssÀtt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

VÄrt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik Àr ett brett och tvÀrvetenskapligt Àmne och dÀrav Àr bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förÀndrats frÄn att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat pÄ inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare och pedagoger pÄ en friskola som vi fÄtt reda pÄ har varit i förÀndringsarbete med bland annat specialpedagogiken pÄ skolan. Specialpedagogiken Àr i dagens skola en stor del som lÀrare mÄste förhÄlla sig till pÄ nÄgot sÀtt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken Àr inget som lÀrare inte kommer i kontakt med i skolan.

I dagen samhÀlle Àr de allra flesta medvetna om att det mÄste till en förÀndring av vÄrt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpÄverkan pÄ vÄr jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsÀmnet en stor funktion att fylla, dÄ ett av Àmnets fyra perspektiv Àr resurshushÄllning. ResurshushÄllning Àr enligt kursplanen ett samspel mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. En förstÄelse av detta samspel krÀvs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hÄllbart samhÀlle. I lÀrarnas arbetsuppgifter ingÄr att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar pÄ att undervisningen inte Àr till belÄtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehÄll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolÄren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kÀnnas meningsfull för eleverna Àr av intresse i studien. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med enkÀter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor.

Problem: Har arbetet för hÄllbar utveckling inletts och i vilken grad frÀmjas den i kommunikationen mellan lÀrare och student pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att övergripande avbilda hur implementeringen av hÄllbar utveckling i undervisningen pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet sÄ vÀl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta pÄ lÀrares uppfattning för att jÀmföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vÄr problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund frÄn vetenskapliga arbeten och Àr baserad pÄ tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hÄllbar utveckling i en universitets kontext.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsÀtter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lÀrare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lÀrarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förstÄelsen. DÀremot ansÄg de att flertalet faktorer pÄverkar möjligheten, vilket Àven synliggörs vid observationerna. LÀrarna uppfattade sig verklighetsanknyta i nÄgon grad samt pÄ olika sÀtt. DÀremot synliggjordes det vid observationerna att lÀrarna mÄnga gÄnger vid anvÀndandet av verklighetsanknytningar inte nÄr Ànda fram eller sin fulla potential.

Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.

PÄ Facebook Àr man författare till sin egen digitala sjÀlvbiografi. Sociala medier och socialanÀtverk har gjort det möjligt för anvÀndare att kunna forma den bild av sig sjÀlv man vill visaomvÀrlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man anvÀnder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder sÀger om anvÀndarens identitet. Med hjÀlp av tidigare forskning samtvÄr egen studie bestÄende av intervjuer och enkÀter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och kÀnna gemenskap med andra mÀnniskor/anvÀndare. AnvÀndarnavi undersökte vill visa den bÀsta bilden av sig sjÀlva samtidigt som anvÀndarna vill visa en sÄverklighetstrogen bild som möjligt.

Facial Recognition Systems Àr nÄgot som har blivit populÀrt de senaste Ären, speciellt efter den 11 september 2001. Möjligheten att kunna över-vaka personer som rör sig i olika miljöer har varit av intresse för bland annat regeringar, till exempel USA:s regering. Eftersom det finns mÀngder med olika typer av undersökningar och alla försöker göra sÄ bra matchningar som möjligt av personer mot databaser, fast de utförs pÄ olika sÀtt, Àr det intressant att se om det finns nÄgon parameter som har en större pÄverkan pÄ resultaten, oavsett om undersökningen görs med 2D, 3D eller en kombination av metoderna. Det finns mÄnga olika faktorer och parametrar som pÄverkar matchningsprocenten dÀrför skall denna littera-turstudie försöka lokalisera och se om det finns nÄgon parameter som har en större pÄverkan pÄ matchningsprocenten. Det visar sig att tvÄ parametrar har en större pÄverkan Àn övriga parametrar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att se om individualiserade koncentrationsstÀrkande övningar kan bidra till en god lÀrandemiljö. God lÀrandemiljö anser vi Àr goda förutsÀttningar att följa med i undervisningen, stÀrkt sjÀlvförtroende hos barnen samt en lugn fysisk miljö. Vi har anvÀnt oss av intervjuer, observationer och dagboksanteckningar för att göra undersökningen. Utvecklingsarbetet har vi genomfört pÄ tvÄ skolor i Norrbottens lÀn under sju veckor med barn i Äldrarna 8-11 Är. Vi har sett indikationer pÄ att koncentrationsstÀrkande övningar kan bidra till bÀttre förutsÀttningar att följa med i undervisningen.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jÀmfört med en tidigare gjord undersökning av vad lÀrare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville ocksÄ undersöka vilka skÀl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lÀrare frÄn fyra olika skolor i Tanzania har svarat pÄ en enkÀt. De frÄgor vi ville fÄ svar pÄ var om de ville undervisa utomhus och i sÄdana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa.

Syftet Àr att ta reda pÄ hur de utvalda företagen utformar presentationen av den frivilliga informationen i sina Ärsredovisningar för att kommunicera med anvÀndarna. Vi har bedrivit en kvalitativ dokumentstudie av fem Ärsredovisningar. Genom att beskriva vilken frivillig information företagen valt att lyfta fram och hur den har presenterats har vi sökt svar pÄ frÄgan i vÄr problemformulering. Resultatet av undersökningen visar att de Ärsredovisningar vi har undersökt och beskrivit har alla innehÄllit en hel del frivillig information bÄde om företagets verksamhet och dess omvÀrld. Kreativ utformning har anvÀnts i relativt stor utstrÀckning för att presentera den frivilliga informationen pÄ ett tilltalande sÀtt.