Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmÀnna uppfattningar och attityder till anvÀndandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn pÄ vad de lÀr sig av sitt spelande. En webbaserad enkÀtundersökning genomfördes med gymnasieelever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. UtifrÄn enkÀtsvaren framgÄr att en övervÀgande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lÀrandet, sÄvÀl lÀrande i vardagslivet som i skolan. SÀrskilt framtrÀder ökade kunskaper i det engelska sprÄket.

Syftet med arbetet var att synliggöra nÄgra utvalda pedagogers syn pÄ bildsamtalets betydelse och hur det kan anvÀndas som sprÄkverktyg i en förskolegrupp bestÄende av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav sprÄkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation pÄ en förskola som pÄ sin hemsida sÀger sig anvÀnda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade pÄ om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i sÄ fall implementeras i praktiken, vad som karaktÀriserar samtalen i sÄ fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansÄg att bildsamtal har för olika barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal Àr betydelsefullt för barnens multimodala lÀrande, dÀr olika kanaler i kombination förstÀrker och utvecklar barnens sprÄk. Resultatet visar Àven pÄ att möjligheterna Àr vÀldigt stora med bildsamtal som arbetssÀtt vad gÀller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara pÄ de möjligheterna i bÄde planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal dÀr det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle fÄ komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrÄn förmÄga.

Syftet med arbetet var att synliggöra nÄgra utvalda pedagogers syn pÄ bildsamtalets betydelse och hur det kan anvÀndas som sprÄkverktyg i en förskolegrupp bestÄende av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav sprÄkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation pÄ en förskola som pÄ sin hemsida sÀger sig anvÀnda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade pÄ om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i sÄ fall implementeras i praktiken, vad som karaktÀriserar samtalen i sÄ fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansÄg att bildsamtal har för olika barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal Àr betydelsefullt för barnens multimodala lÀrande, dÀr olika kanaler i kombination förstÀrker och utvecklar barnens sprÄk. Resultatet visar Àven pÄ att möjligheterna Àr vÀldigt stora med bildsamtal som arbetssÀtt vad gÀller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara pÄ de möjligheterna i bÄde planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal dÀr det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle fÄ komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrÄn förmÄga.

Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.

Denna studie handlar om anvÀndningen av lÀroboken i svenska pÄ gymnasiet. Forskningen sÀger att undervisningen lÀnge och fortfarande Àr styrd av lÀroboken. Jag ville ta reda pÄ om det fortfarande var sÄ. Genom enkÀtundersökningar bland lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola har jag tagit reda pÄ vilka förestÀllningar som finns bland dem. Jag har ocksÄ frÄgat lÀrarna om deras anvÀndande om IKT i undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur mÀn framstÀlls i modebilder. Vi vill med hjÀlp av en kvalitativ undersökning tolka mÀns yttre genom ett analysschema, som vi sjÀlva tagit fram. Genom att analysera Ätta bilder ur tvÄ framstÄende herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framtrÀdande bild av hur mÀn ser ut i modebilder. Vi valde att anvÀnda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde Àven en analysering av vad maskulinitet Àr och hur det framstÀlls i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrÄn oss sjÀlva dÀr vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansÄg vara ledande pÄ den svenska marknaden.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök pÄ en bildutstÀllning i kemi pÄ BildMuseet UmeÄ universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, anvÀndes i kunskapssyfte frÀmst gÀllande kemi. Det ansÄgs av informanterna vara ett sÀtt att nÄ eleverna pÄ ett annat sÀtt Àn text och tal för att vi lÀr oss pÄ olika sÀtt och att det krÀvs olika sÀtt att lÀra ut pÄ.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vad hĂ€lsa innebĂ€r för lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa, vad de anser om undervisningen i hĂ€lsa och hur de undervisar i hĂ€lsa i skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta:?Vad innebĂ€r hĂ€lsa för en lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa??Vad anser lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa om undervisningen i hĂ€lsa? Är hĂ€lsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hĂ€lsa har förĂ€ndrats? I sĂ„ fall hur??Hur undervisar de i hĂ€lsa och vad innehĂ„ller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i Ă„rskurs 1 ? 6 i idrott och hĂ€lsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lĂ€rares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lĂ€rarna tycker att hĂ€lsa Ă€r viktigt och att den, med tiden, har fĂ„tt större betydelse i skolan men medger samtidigt att hĂ€lsodelen fĂ„r (betydligt) mindre tid Ă€n andra delar. Samtliga menade att mĂ„let med hĂ€lsoundervisningen Ă€r att eleverna ska mĂ„ bra bĂ„de fysiskt, psykiskt och socialt och att bĂ„de teoretisk och praktisk undervisning behövs. NĂ„gra anser vidare att lĂ€roplanen, nĂ€r det gĂ€ller hĂ€lsa, Ă€r otydligare och mindre konkret Ă€n andra delar i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa.

Syftet med arbetet var att med hjÀlp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda pÄ en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar hÀr som ett exempel av den Àmnesövergripande undervisningen och framför allt den Àmnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lÀrare, tvÄ rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefÀr en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning pÄ skolan men att styrning och utvÀrdering av arbetet Àr bristfÀllig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar pÄ skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt samtal med matematiskt innehÄll Àr en planerad aktivitet i matematikundervisningen, hur elever upplever olika undervisningssÀtt och vilka uppfattningar eleverna har om konsekvenserna av dessa. Definitionen av begreppen kommunikation och samtal föregÄr en beskrivning av lÀroplaner, kursplaner och undervisningen i dagens skola samt en beskrivning av samtalets olika funktioner i undervisningen. De metoder som anvÀnts för undersökningen Àr intervjuer med lÀrare och gruppintervjuer och enkÀter med elever i Ärskurs nio. Undersökningen visar att samtal Àr en planerad aktivitet i samtliga undersökta grupper, men att samtal planeras in pÄ olika sÀtt. Samtliga elever inbjuds till att samtala om matematik vid genomgÄngar och nÀr de behöver hjÀlp med att finna lösningar vid individuellt rÀknande i matematikböckerna.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hÀlsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hÀlsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Syftet Àr att fÄ insikt i om skÀrmfÄngad video kan vara ett komplement till undervisningen? Vad kan det erbjuda eleverna i form av anpassning av undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov? Hur kan det utformas för att komplettera undervisningen? Detta arbete beskriver vad forskning och undersökning pÄ omrÄdet kommit fram till och vad regelverken i skolan sÀger. Jag har med hjÀlp av sex utvalda elever genomfört kvalitativa intervjuer för att bringa svar pÄ mina frÄgor. Sammanfattningsvis kom jag fram till att skÀrmfÄngad video Àr ett utmÀrkt komplement i datoriserade hantverksmÀssiga kurser som webbdesign, men det krÀvs att lÀrarrollen utvecklas. Eleven erbjuds en individuell studietakt och anpassning till dennes förutsÀttningar och behov. SkÀrmfÄngad video skall utformas efter elevernas krav pÄ god bild och ljudkvalité.

Uppsatsen Àr en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjÀlp av diskursanalys som teori och metod svarar pÄ frÄgestÀllningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lÀrare i samhÀllsorienterade Àmnen pÄ gymnasieskolan? Vilken Àr dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende pÄ vilka diskursiva konstruktioner av eleven och lÀraren som anvÀnds. NÄgot entydigt svar pÄ vilken diskurs som Àr dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvÀndande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tÀnkas fÄ. .

Handlar om hur kvinnligt och manligt representeras i musikvideos, vilka stereotypa bilder som visas och hur ungdomar kan pÄverkas av detta..