Detta Àr en uppsats kring bildinnehÄllet i tre lÀromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framstÀlls i religionsböcker och dÀrmed kan forma vÄra uppfattningar kring skolÀmnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det Àr frÀmst vÄr uppgift som lÀrare att granska dessa lÀromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, dÀr genus kan vara en viktig faktor som pÄverkar vÄra perspektiv i bÄde skola och samhÀlle.Resultatet redovisas sedan i tvÄ olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen rÀknas antalet mÀn/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv.

Sociala nÀtverk har lÀnge varit ett viktigt forum för InternetanvÀndare över hela vÀrlden, och det nÀtverk som vÀxer fortast heter Facebook och hade i mars 2009 över 200 miljoner aktiva anvÀndare. PÄ Facebook publiceras dagligen mÀngder av information i form av bilder, filmer och konversationer som visar upp för omvÀrlden vilka vi Àr och vilka relationer vi har till andra mÀnniskor. Jag har i min uppsats talat med sex unga vuxna, tre killar och tre tjejer om hur de upplever och brukar Facebook. Uppsatsen behandlar hur identitet skapas och upprÀtthÄlls samt lyfter fram de problem som kan uppstÄ nÀr bilder och information publiceras offentligt. Jag tittar Àven pÄ om det framkommer nÄgra skillnader i hur de medverkande ser pÄ Facebook och dess funktioner beroende av kön.

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.

I dagens digitala mediesamhÀlle Àr det vÀldigt enkelt för mÀnniskor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tÀnka pÄ vad en bild faktiskt Àr. Denna uppsatsen Àr en studie som undersöker tanken och fÀrgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger pÄ om man kan anvÀnda sig av gamla fÀrgteorier frÄn 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjÀlp av Johann Wolfgang von Goethes fÀrglÀra som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och stÀlla dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande Àr relevanta pÄ sÄ sÀtt att man kan ta hjÀlp av dem om man vill förmedla vissa kÀnslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Syftet med undersökningen var att klargöra hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Jag har utgÄtt frÄn tidigare teorier om hur skönlitteratur kan anvÀndas i undervisningen, bÄde genom lÀsning och genom samtal. Det Àr en survey undersökning baserad pÄ enkÀter och intervjuer frÄn ett antal lÀrare verksamma pÄ samma skola. FrÄgorna fokuserade pÄ varför lÀrarna anvÀnde sig av skönlitteratur, hur de valde böcker och om och hur de sedan samtalade om böckerna de lÀst. Resultatet visade att bÄde skönlitteraturen och samtalen var naturliga inslag i undervisningen, men de var inte alltid genomtÀnkta eller byggda pÄ en tydlig struktur.

Jag intresserar mig i stort för berÀttande av olika slag och vems berÀttande som fÄr ta plats. En del berÀttelser omvÀrderar vÄr förstÄelse av vÀrlden, medan andra förstÀrker den förstÄelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll dÄ de kan ses som förebilder som vi förhÄller oss till nÀr vi skapar vÄra Äsikter och vÀrderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats pÄ SVT under vÄren. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka bilder av lÀrare som visas i media.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel pÄ en nyhetssida av public service-karaktÀr. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bÀddas in i designen. Vi ville ocksÄ undersöka och utvÀrdera metoder och ramverk för att studera webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bÀrare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi anvÀnt oss av de riktlinjer för tillgÀnglighet i webbgrÀnssnitt som SVT förhÄller sig till i designen. Studien utgick frÄn en multimodal analysmetod för webbplatser och grounded theory.

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhÄller sig till den presenterade livsstilen. Vidare Àr syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehÄllsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehÄllsanalys analysera innehÄllet i de olika kategorierna.

Skollagen beskriver att undervisning Àr det arbete som förskollÀraren genomför utifrÄn lÀroplanens mÄl. Studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra den planerade undervisningen i förskolan i tvÄ lÀnder. Genom att jÀmföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa lÀnders sÀtt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjÀlp av att kategorisera materialet utifrÄn de valda aspekterna; organsation, innehÄll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola bÄde hade likheter och skillnader.

Undersökningens syfte Ă€r att studera hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r kan anvĂ€nda sig av arbetssĂ€ttet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline Ă€r ett arbetssĂ€tt dĂ€r eleverna arbetar pĂ„ ett Ă€mnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lĂ€mnas Ă„t fantasin i denna metod. Studien undersöker Ă€ven pĂ„ vilka sĂ€tt storyline kan frĂ€mja eller hĂ€mma elevers lĂ€rande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lĂ€rare med erfarenhet av storyline och fyra elever i Ă„r sex.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning det grafiska uttrycket hos den tvÄdimensionella bilden Bergaporten av John Bauer kan överföras till en fiktiv tredimensionell miljö. För att placera projektet i en teoretisk kontext anvÀnds begrepp som parafras och remediering för att beskriva arbetet. Som projektarbete skapas en tredimensionell spelmiljö med Bergaporten som förlaga. Vidare sammanstÀlls en enkÀt som undersöker hur vÀl Bauers grafiska uttryck överförts till spelscenen. Detta genom att respondenterna fÄr jÀmföra renderade bilder frÄn scenen med originalet.

Dans har lÀnge funnits inom Àmnet idrott och hÀlsa i mer eller mindre utstrÀckning. Hur mycket utrymme dansen fÄr och Àven utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lÀrarna utgÄr ifrÄn samma styrdokument. I vÄr studie kommer vi se pÄ omrÄdet dans utifrÄn lÀrares intresse och erfarenheter och om detta pÄverkar i vilken grad dansen fÄr utrymme i undervisningen. Studien syftar Àven till att se hur dansundervisningen pÄverkats i och med övergÄngen till Lgr 11. UtgÄngspunkten i teorin kommer vara lÀroplansteori, alltsÄ hur man kan tolka lÀroplanen utifrÄn olika förutsÀttningar.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn Àr sÄ djupt rotade i traditionella genusmönster som samhÀllet och tidigare forskning vill pÄstÄ. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck frÄn syskon pÄverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i Är F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrÄn den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick frÄn bilder, tvÄ genustraditionella, en genusneutral samt tvÄ manipulerade bilder.