Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra vilka arbetssÀtt och strategier lÀrare med olika pedagogiska inriktningar anvÀnder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsÀttningar och individuella behov sÄ att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar pÄ elever med koncentrationssvÄrigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning pÄ tre skolor dÀr vi genomförde intervjuer med lÀrare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lÀrarna ser pÄ elevers koncentrationssvÄrigheter samt vilka arbetssÀtt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde Àven fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssÀtt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.VÄrt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus pÄ elevernas koncentrationssvÄrigheter.

Den hÀr uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under tvÄ perioder, 2000 respektive 2010, med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys och samtalsintervjuer med en person frÄn respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan Àr de tidningar som Àr med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förÀndringen gÀller smÄ bilder, ofta portrÀtt, som ökat mycket pÄ alla tre tidningarna.Ett annat intressant resultat gÀller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till sÄ mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen gÄr Ät andra hÄllet och satsar stort pÄ att utbilda personalen i bÄde skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar Àr positiva men har inte satsat sÄ mycket pÄ multijournalistik Àn. .

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Jag har valt att skriva om vÄldsbilden pÄ nÀtet. Jag intresserar mig för ungdomar och deras anvÀndning av populÀrkulturella och egenproducerade bilder som verktyg för att bygga bilden av sig sjÀlv. I examensarbetet har jag tillÄtit mig att enbart undersöka bilden av vÄld som verktyg. I det hÀr fallet ungdomars egna bilder av vÄld filmade med kameramobil och publicerade pÄ webbplatsen YouTube. Jag inriktar mig i mitt skriftliga arbete i huvudsak pÄ mitt och mina informanters betraktande av och blick pÄ detta material samt ungdomars vilja att nÀrma sig bilder med vÄldsamt innehÄll.I den gestaltande delen av examensarbetet Äterkommer jag till de populÀrkulturella vÄldsbilderna.

Under examenskursen har jag studerat bilder som anvÀnds istÀllet för text. MÄnga ovÀntade upptÀckter och insikter dök upp lÀngs vÀgen, vilket ibland medförde att jag Àndrade fokus. Projektets process kom dÀrför att bli ganska krokig.FrÄn början var jag inne pÄ att skapa sprÄk som bygger pÄ bilder. Tanken var att möjliggöra internationell kommunikation och kommunikation med personer med talhandikapp. Jag tÀnkte ?översÀtta? en text till bilder, som en skiss pÄ ett sÄdant sprÄk.

Tidigare forskning har visat att kvinnor jÀmför sig socialt för att utvÀrdera sig sjÀlva vid exponering för medialt idealiserade bilder av kvinnor i TV, tidningar och pornografiskt material. Aktuell studie avsÄg att undersöka dessa typer av media och social jÀmförelses pÄverkan pÄ kvinnors globala, kroppsliga och sexuella sjÀlvkÀnsla. Etthundratjugo kvinnor besvarade en enkÀt innehÄllande reliabla skalor samt egenutformade frÄgor. Resultatet visade signifikanta effekter av social jÀmförelse pÄ kvinnors globala sjÀlvkÀnsla. Huvudeffekt av pornografikonsumtion pÄ sexuell sjÀlvkÀnsla pÄtrÀffades.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.

För nÄgra Är sedan togs politiska initiativ pÄ överstatlig nivÄ att definiera entreprenörskap som en grundlÀggande kompetens hos varje samhÀllsmedborgare och en angelÀgenhet för skolvÀsendet. Som en följd av detta kom Àven den svenska grundskolans nationella styrdokument LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehÄlla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lÀrare förstÄr och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser pÄ lÀrarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare som undervisade i grundskolans Ärskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lÀrarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmÄgor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmÄga och initiativförmÄga.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

VÄrt syfte med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur vi kan motivera och intressera vÄra elever samt vilka svÄrigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever har det visat sig att den största svÄrigheten har varit textförstÄelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som Àr vÀsentliga för problemlösning Àr variation i undervisningen, uppgifter med lÀmplig svÄrighetsgrad och att anvÀnda eleverna som utgÄngspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen Àr det viktigt att eleverna kÀnner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Denna uppsats syfte var att undersöka lÀrares attityder till IT och datorer i undervisningen och huruvida dessa Àr kopplade till lÀrarens Älder eller kön. För att uppnÄ syftet stÀlldes tvÄ frÄgestÀllningar upp. Den första frÄgestÀllningen behandlade en eventuell skillnad i datorattityder mellan manliga och kvinnliga lÀrare och den andra handlade om Àldre och yngre lÀrares attityder till IT och datorer i undervisningen. För att besvara dessa frÄgestÀllningar anvÀndes bÄde enkÀter och intervjuer. Tjugofyra enkÀter distribuerades och fem intervjuer genomfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i norra norrbotten.

Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att synliggöra hur undervisningen i moderna sprÄk kan se ut pÄ en Montessoriskola. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vad jag som sprÄklÀrare har att lÀra av de pedagoger som undervisar i moderna sprÄk pÄ en Montessoriskola. Arbetet innehÄller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda pÄ en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas nÄgon speciell didaktik för undervisningen i moderna sprÄk i Montessoriskolan, men att den lÀromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för sprÄkinlÀrningen..

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur undervisning om hÄllbar utveckling (UHU) integreras pÄ gymnasieskolan. UHU Àr ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har dÀrmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mÄl. Det som arbetet har fokuserat pÄ Àr hur lÀrare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillÀmpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsÀttningar som styrningssystemet ger lÀrarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.