Fotorealistiska 3d-bilder anvÀnds idag inom ett brett spektrum av branscher. FramstÀllningen av denna typ av grafik krÀver ofta vÀldigt mycket datorkraft. Vid rendering med renderingsmotorer som anvÀnder sig av raytracing algoritmer Àr aliasing ett medfött problem. Lösningen heter anti-aliasing som arbetar för att undvika aliasing artefakter som jagged edges eller Moiré-effekter med mera. En del av anti-aliasingprocessen Àr supersampling som ofta krÀver mycket datorkraft.

Arbetet behandlar nivĂ„gruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som Ă€r vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar pĂ„ om nivĂ„gruppering Ă€r bra eller dĂ„ligt för elevernas prestationer. Klart Ă€r dock att positiva resultat kan uppnĂ„s förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns ocksĂ„ ett flertal dokumenterade svĂ„righeter och risker. Uppsatsen innehĂ„ller bĂ„de forskning och debatt kring nivĂ„gruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen Ă€r att besvara de tre frĂ„gestĂ€llningarna: Vad har lĂ€rare för erfarenheter av och attityder till nivĂ„gruppering? Hur ser lĂ€rare pĂ„ kunskapsmĂ€ssig heterogena grupper? samt Hur beskriver lĂ€rarna att undervisningen bedrivs i de olika nivĂ„grupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklĂ€rare för Ă„r 7 till Ă„r 9 pĂ„ en skola i Östra Götaland.

Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att ur ett livsvÀrldsperspektiv undersöka hur tre elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever anvÀndandet av IT - baserade lÀrverktyg.Studien vill Àven ta upp elevernas erfarenheter av att anvÀnda sig av IT -baserade lÀrverktyg i undervisningen som en del av deras lÀrande, ur dÄtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvÀrldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tilltrÀde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvÀrldsfenomenologisk ansats fÄr jag tilltrÀde till personers livsvÀrldar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag anvÀnde mig av en frÄgeguide. Mina frÄgor var fÄ och mitt intresse för elevernas egna berÀttande var i fokus.

Begreppet area har visat sig vara svÄrt att förstÄ. I de högre Äldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mÀtningar, nationella som internationella. Den hÀr studiens syfte var att ta reda pÄ hur begreppet area behandlas pÄ lÄgstadiet. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en lÄgstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i Ärskurs 1 och lÀrarnas mÄl Àr att eleverna ska fÄ en kÀnsla för vad area innebÀr.

SamhĂ€llet har förĂ€ndrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmĂ„gor efterfrĂ„gas. Även synen pĂ„ utveckling och lĂ€rande har reformerats, vilket torde ha pĂ„verkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform Ă€r samarbetsinlĂ€rning.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar om naturvetenskapliga fenomen, dÀrför kan man redan i de lÀgre skolÄren införa begrepp och anvÀnda experiment som en naturlig del av undervisningen. Det Àr stor skillnad pÄ undervisningen förr och nu. Idag lÀgger man stor vikt pÄ hur elever lÀr, till skillnad frÄn förr dÄ man mer koncentrerade sig pÄ att hinna med sÄ mycket som möjligt. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur undervisningen i naturvetenskap i grundskolans tidigare Är har förÀndrats genom tiderna och hur den ser ut idag. Vi gjorde Àven en undersökning för att ta reda pÄ lÀrares instÀllningar till naturvetenskapsundervisningen.

Studiens övergripande syfte var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att fÄ kunskap om vad det Àr mer som hÀnder i klassrum bortsett frÄn den traditionella undervisningen. Studien bygger pÄ fyra grundskollÀrares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna anvÀnds i religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Dels av lÀrare och dels hur lÀromedlen handleder lÀraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslÄr som lÀmpliga arbetssÀtt för integrering av urkunder i undervisningen, men Àven vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel kÀllmaterial, i jÀmförande analyser och förstÄelse för religionernas ursprung. Jag valde att anvÀnde mig av en kvalitativ studie eftersom den lÀmpade sig bÀst för mitt syfte. För att fÄ ett vidare perspektiv pÄ min undersökning genomfördes bÄde en litteraturstudie och en intervjustudie.

Vems judendom beskrivs i lÀroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda pÄ hur lÀrobokstexter framstÀller judendomen. Dels har vi undersökt om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn nÄgon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive mÀn fÄr i lÀrobokstexterna. VÄr hypotes var att ortodoxa mÀn fÄr störst utrymme i lÀrobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika lÀroböcker som anvÀnds eller har anvÀnts pÄ vÄra respektive partnerskolor.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Idag ska ungdomarna i högstadieskolan bÄde hitta sig sjÀlva som individer och en sexualitet de kÀnner sig trygga med, i ett samhÀlle dÀr mÄnga och ofta motsÀgelsefulla bilder om sexualitet flödar. I dagens skola finns begrepp som kan kopplas till sex och samlevnad inskrivna i flera Àmnes- och kursplaner och dessa ska finnas med under hela grundskolan. Flera studier visar att mÄnga elever upplever att sex och samlevnadsundervisningen Àr dÄlig, trots att skolan har en viktig roll som informatör. Syftet med min studie var att se om det finns nÄgra skillnader mellan lÀrare som arbetat olika lÀnge som lÀrare med avseende pÄ hur de upplever sex- och samlevnadsundervisningen. FrÄgestÀllningarna i studien var hur sex- och samlevnadsundervisningen planeras och genomförs, nÀr den sker och hur styrdokumenten tolkas som Àr kopplade till skolans sex- och samlevnadsundervisning? Fyra kvinnliga pedagoger som Àr utbildade och undervisar i biologi har intervjuats.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera elevers och lÀrares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. FrÄgestÀllningarna som vi utgÄr ifrÄn Àr följande:? Hur uppfattar elever elevdemokrati?? Hur arbetar lÀrare för att utföra uppdraget att ?undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer??? Hur pÄverkar ett demokratiskt arbetssÀtt undervisningen och elever?? Hur uppfattar elever och lÀrare betydelsen av elevdemokrati?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med bÄde lÀrare och elever i Ärskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lÀrare och tre elever frÄn varje klass.Efter genomförandet av studien har vi fÄtt en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svÄr och utmanande uppgift lÀrarna har att uppfylla lÀroplanens mÄl att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lÀrarnas och elevernas syn pÄ hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stÀmmer vÀl överens.Vi uppmÀrksammade att alla lÀrare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig dÀremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

Denna studie behandlar hur lÀraren vÀgleder elever i skolans samhÀllsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur tvÄ lÀrare arbetar med Àmnesspecifika ord och begrepp i historieÀmnet. TvÄ lÀrare och klasser i Ärskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lÀrarnas vÀgledning har gjorts i jÀmförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekrÀftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lÀrarnas arbete med Àmnesspecifika ord och begrepp har utgÄtt frÄn en praktisk epistemologisk analys vilket innebÀr att vi analyserat meningsskapande med hjÀlp av begreppen stÄ fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lÀrarens vÀgledning av eleverna med hjÀlp av begreppen privilegiering och stöttning.       Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen ocksÄ kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lÀrarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare ocksÄ gör dennes privilegiering synlig.