VÄrt informationstÀta samhÀlle, som Àr fullt av texter och bilder, stÀller krav pÄ oss medborgare bÄde i vÄrt privatliv och i vÄrt arbetsliv. Dessa samhÀlleliga krav innebÀr bland annat att det inte lÀngre Àr tillrÀckligt att kunna lÀsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fÄtt en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis Àven bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare Ären i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis lÀs- och skrivsvÄrigheter anvÀnds ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lÀgre Äldrarna Àr barns bilder en accepterad del av deras sprÄk.

I detta arbete fokuseras förhÄllandet mellan bilder och sprÄk. Litteraturstudien behandlar vad en bild Àr, bildÀmnets historik, bild och inlÀrningsstilar. HÀr belyses hur bilden pÄverkar vÄrt minne och vÄr förmÄga att förstÄ omvÀrlden. Möjligheter och svÄrigheter i arbetet med bilder lyfts ocksÄ fram. Vidare redovisas resultatet frÄn observationer gjorda i Är 1-3 och i Är 7-8.

Det undermedvetna Àr ett enormt Àmne med mÄnga teorier. Bland dessa finns det olika uppfattningar om hur vi ska tolka dess betydelse. Uppsatsen belyser hur vi kan se pÄ det undermedvetna. Hur vi kan laborera med det undermedvetna i film? Vad har det för syfte att i film anvÀnda det undermedvetna och upphÀva de normala livsmönster som gÀller? Vilken betydelse har bilden för vÄra minnen? Vad hÀnder med oss nÀr vi kommer i kontakt med vÄran inre vÀrld? Uppsatsen beskriver hur vÄra inre bilder skapas.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tonÄriga grundskoleelever skildrar mÀnniskor i bild och hur genus pÄverkar deras bilder. Genom att analysera 71 bilder som förestÀller mÀnniskor tecknade av elever i Ärskurs 8 har jag funnit att eleverna nÀstan uteslutande vÀljer att rita mÀnniskor av det egna könet, och att det finns en rad aspekter dÀr pojkars och flickors bilder skiljer sig Ät. MÀnniskorna tar större plats pÄ flickornas bilder medan pojkarna tecknar personer med fler föremÄl. Vilken typ av föremÄl de har skiljer sig ocksÄ mellan könen. Bilderna uppvisar flera tydliga tecken eleverna anvÀnder sig av för att markera genus, exempelvis ögonfransarnas synlighet.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra bÄde möjligheter och hinder för eleverna, hur de vÀljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.LÀroboken Àr det hjÀlpmedel som överlÀgset dominerar matematikundervisningen och bilderna i lÀroboken har med tiden blivit bÄde större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lÀrandet, pÄ bÄde positiva och negativa sÀtt. Det har bland annat konstaterats att inlÀrningen optimeras dÄ text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen Àr att besvara vÄra tre frÄgestÀllningar: UtifrÄn nÄgra utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder Ät ifrÄga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser nÄgra lÀromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser nÄgra lÀromedelsförfattare kan pÄverka valet av bilder till ett matematiklÀromedel?Studien Àr gjord i tvÄ delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i nÄgra utvalda matematikböcker för grundskolans senare Är, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematiklÀromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrÄn lika mÄnga funktioner.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av nÄgot.  Bilder kan berÀtta om en historisk hÀndelse, visa hur det gick till och upprÀtta hur vi ska se pÄ ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en hÀndelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjÀlp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berÀtta. Vilka kÀnnetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser? Vad skymmer den ikoniska framstÀllningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk hÀndelse.  Dessa bestÄndsdelar har jag sjÀlv sedan anvÀnt för att skapa en bild för att beskriva en pÄhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. BÄde mÄlningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv hÀndelse.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Genom kursmÄlen uppmanas svensklÀrare pÄ gymnasiet att anvÀnda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielÀrare i svenska vÀcktes frÄgor om hur verksamma lÀrare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lÀrare anvÀnder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frÄgestÀllningar: Varför anser lÀrare att det Àr relevant att anvÀnda bilder och musik i svenskundervisningen och hur anvÀnder de det? Anser lÀrare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sÀtt att lÀra? Vad vill lÀrare uppnÄ genom anvÀndandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fyra gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lÀrare anvÀnder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för Àmnet.

Detta dokument behandlar ett kandidatarbete gjort av sju datateknikstudenter frÄn Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Arbetet gick ut pÄ att utveckla en webbapplikation för att visa bilder. MÄlet med webbapplikationen var inledningsvis vagt, den skulle visa bilder, ha nÄgon metod för att ta reda pÄ vilka bilder anvÀndaren gillade och sedan basera vilka bilder som skulle visas nÀsta gÄng pÄ vilka som hade gillats.Dokumentet innehÄller ocksÄ ett kapitel om de erfarenheter och lÀrdomar gruppen har fÄtt frÄn projektet. Det innehÄller Àven ett appendix med kapitel skrivna av gruppens medlemmar som behandlar olika Àmnen relevanta till arbetet..

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder anvÀnds i ett lÀromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder anvÀnds för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och mÀn framstÀlls genom bilder i lÀromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i lÀromedlet i form av en dokumentanalys dÀr bÄde bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder anvÀnds som en del av en multimodal text dÀr bild och text samverkar för att förtydliga och underlÀtta inlÀrningen, i en del avsnitt anvÀnds bilder pÄ ett neutralt informativt sÀtt medan andra delar i större grad innehÄller vÀrderande bilder. Kvinnor och mÀn avbildas inte i lika stor utstrÀckning, det förekommer betydligt fler mÀn Àn kvinnor bÄde i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning Àr att bilderna fungerar vÀl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att lÀromedlet dÀrigenom inte följer kursplanen.  .

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans anvÀndningsomrÄde i tvÄ svenska skolor, samt beskriver hur den anvÀnds i andra lÀnder som exempelvis Storbritannien. Syftet var Àven att undersöka pÄ vilka punkter den skiljde sig frÄn en vanlig whiteboard och Àven vilka problem som kunde uppstÄ vid anvÀndningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lÀrare som alla anvÀnde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lÀrarna inleddes via brevvÀxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan frÀmst anvÀndes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kÀndes för onaturlig att skriva pÄ. Alla lÀrare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fÄtt ett positivt mottagande av eleverna, dÀr interaktiviteten och anvÀndningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sÄgs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stÄ framför klassen och styra datorn.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Jag har valt att göra en jÀmförande litteraturstudie för att undersöka olika bildanalysmetoder. UtifrÄn mina urvalskriterier har jag gjort jÀmförelser och prövat metoderna gentemot nÄgra bilder och resonerat kring dessa metoders eventuella giltighet. UtifrÄn mina litteraturstudier har jag kommit fram till frÄgestÀllningar som kan tillÀmpas i diskussioner och analys av elevers egna bildmaterial. FrÄgestÀllningarna och metoderna kan Àven anvÀndas som underlag kring diskussion av andra bilder som eleverna dagligen möter. Jag har kommit underfund med att samtliga metoder Àr anvÀndningsbara vid bildanalys, Àven om de ibland riktar sig till en specifi k form av analys.

Uppsatsen handlar om det tidiga 1900-talets syn pÄ kvinnor och sexualitet. UtgÄngspunkten förundersökningen Àr Franz von Bayros portfölj av erotiska bilder Bilder aus dem Boudoir derMadame C.C. frÄn 1912. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur den tidens syn pÄkvinnor och sexualitet kan ses i dessa bilder. Detta Àr genomfört genom en deskriptiv analys av detrettio bilder som Àr med i denna samling och genom att sedan sÀtta teman frÄn bilderna mot teorieroch idéer frÄn decennierna före och efter sekelskiftet 1900.