Syftet med arbetet var att undersöka lÀroböcker i matematik för att se om det fanns nÄgra svÄrigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville Àven se om förÀndrade bilder till en uppgift pÄverkade elevernas förmÄga att lösa den, i förhÄllande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda pÄ detta valde vi att granska tre olika lÀroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning dÄ en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och dÀr bilden Àr orealistisk, vilket skulle kunna skapa svÄrigheter för elever.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

I vÄr undersökning gör vi en lÀroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i tvÄ lÀroböcker som idag anvÀnds i religionsundervisningen pÄ högstadiet. Vi har fokuserat oss pÄ bilderna, vad de innehÄller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgÄngen ger vi en kort presentation om lÀroböcker i allmÀnhet, bilder i lÀroböcker och Àven hur bildtolkning sker. Vi presenterar Àven tidigare forskning inom samma omrÄde. Syftet med vÄr undersökning Àr ocksÄ att med hjÀlp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter pÄ i lÀroböckerna.

Syftet med undersökningen Àr att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, dÀr olika arbetssÀtt belyses för att stimulera lusten till lÀrande. Genom att studera undervisningen pÄ en Freinetskola har jag sökt svar pÄ frÄgor om vad som Àr viktigaste mÄl för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lÀrare och elever har pÄ SO..

Studien utvÀrderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte Àven pÄverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbÀttra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvÀrderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvÀrderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvÀrdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Skolmiljöerna Àr liksom de allra flesta av vÄra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt prÀglas skolan av en textsprÄksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper pÄverkarade hur elever anvÀnder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, sÀrskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), pÄverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna vÀljer att anvÀnda, i undervisningssituationer. Empirin baserades pÄ intervjuer med Ätta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, vÀlja ut bilder och berÀtta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lÀgger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest pÄ i sin undervisning för att eleverna ska tillÀgna sig det svenska sprÄket pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger pÄ fem olika skolor i Mellansverige.I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgÄr frÄn en individualiserad undervisning i arbetet med andrasprÄkseleverna. De anvÀnder mycket bilder och kroppssprÄk för att förtydliga och göra undervisningen sÄ konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar pÄ sprÄkutvecklingen och lÀs- och skrivinlÀrningen hos eleverna och i arbetet med detta anvÀnder de sig av flera olika metoder för att ta hÀnsyn till elevernas förutsÀttningar och behov..

I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer uppm?rksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur streetstyle-bilder förhÄller sig till sin visuella kultur i det nya bloggmediet genom att besvara följande frÄgor: ?Hur möter betraktaren dessa bilder??, ?Vilka omstÀndigheter finns kring fotografens bildskapande??, ?Hur förhÄller sig bilderna till sin visuella kontext? samt ?Hur pÄverkas genren streetstyle-bilder till den nya bloggkontexten??. Uppsatsen har en performativ utgÄngspunkt och hör hemma pÄ omrÄdet visuella kulturstudier. Den anvÀnda metoden undersöker seende- och produktionskontext samt bildkonventioner för streetstyle-bilder i tvÄ utvalda bloggar: The Sartorialist samt JAK&JIL. Resultatet av studien Àr att identifikation Àr central för betraktandet av dessa bilder.

Mitt examensarbete utgÄr frÄn mina praktiska erfarenheter av att anvÀnda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvÀrderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berÀttelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken Àr mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden ÄskÄdliggörs och dels av en enkÀt dÀr eleverna ger sin syn pÄ undervisningssÀttet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver Àven de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.

Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga bilder genom fotografier.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt sprÄkbegrepp och vad det har för betydelse för lÀrandet. Studien Àr gjord pÄ en skola pÄ Nya Zeeland dÀr jag har observerat undervisningen för de tidigare Äldrarna (5-8 Är). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt pÄ vilket sÀtt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska sprÄkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda pÄ hur pedagogerna uppfattar anvÀndandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lÀrande.Observationerna har visat att pedagogerna frÀmst anvÀnder sig av musik- och bildsprÄket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kÀnde till att de olika estetiska sprÄken Àr av betydelse för barns lÀrande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kÀnde till sjÀlva begreppet, ett vidgat/sammansatt sprÄkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska sprÄkformerna kan stödja elevers lÀrande, och de försöker skapa en balans i undervisningen dÀr de olika sprÄken fÄr utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla sprÄkformer Àr nödvÀndiga för barns meningsskapande, Àven om tre av de fyra pedagogerna menar att det Àr viktigt att det finns en variation och att eleverna fÄr utveckla de olika sprÄken.

Denna observationsstudie utgÄr frÄn elevers bilder sÄ som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat pÄ semiotikens sÀtt att se pÄ bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med lÀroplanen för grundskolan och kursplanen för bildÀmnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat stÀlls. Tre pedagoger, en frÄn varje skola, Àr kompletterande informationskÀllor till elevernas bilder.  Studiens syfte Àr att försöka belysa hur den visuella yttranderÀtten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderÀtt och undervisningens mÄl kan se ut. I arbetet stÀlls frÄgor som: I vilken utstrÀckning Àr grundskolan en plats för visuell yttranderÀtt? Vilken funktion fÄr elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? NÀr blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och fÄr representera en samlad bild av yttranderÀtten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder pÄ att elevernas bilder har en svag stÀllning ur kommuni kationssynpunkt, dÄ bilderna i större utstrÀckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition Àn som sprÄkligahandlingar.

Denna studie har undersökt huruvida det Àr möjligt att trÀna sin hörsel i att lyssna analytiskt. Den har ocksÄ syftat till att undersöka huruvida bilder pÄverkar hur mÀnniskor identifierar och bedömer ljud. Efter en litteraturstudie samt en hypotestestande undersökning pÄ omrÄdet har jag sett tendenser som tyder pÄ att det gÄr att trÀna sin hörsel i denna typ av lyssning. Jag har ocksÄ sett indikationer pÄ att bilder kan pÄverka hur vi identifierar ljud..