Jag undersöker min vÀrld genom de bilder jag skapar. Jag gestaltar den vÀrld jag ser, för att dela den med betraktaren genom fotografi, video, text och ljud.

Syfte med undersökningen Àr att studera hur vissa lÀromedelsförfattare anvÀnder bilder i kapitlen om islam i lÀromedel för grundskolans tidigare Är. Jag genomför en analys av första bilden i kapitlet och en kartlÀggning av resterande bilder i tre utvalda lÀroböcker. I min undersökning gör jag en semiologisk analys och jÀmförelse mellan lÀroböcker frÄn 1980-, 90- och 2000-talet. I min studie av bilderna anvÀnder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens funktion i lÀromedel och gör en historisk överblick av lÀromedelsbilden. Analysen visar pÄ vikten av att skilja pÄ religöst utövande och politisk Islam i bild.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur bilden anvÀnds i skolan som verktyg för lÀrande. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för bilden och bildÀmnets anvÀndande i undervisningen. För att göra detta har vi anvÀnt oss av relevant litteratur, olika forskningsteorier och för skolan gÀllande styrdokument. I den empiriska delen har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare pÄ fÀltet.

Undersökningar visar att mÄnga mÀnniskor Àr negativt instÀllda till islam. Syftet med denna underökning Àr att ta reda pÄ vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förÀndrats.För att ta reda pÄ detta har jag i tvÄ gymnasieklasser delat ut en enkÀt, dels före och dels ef-ter undervisningen.Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning Àr att antalet elever som uppgav att de Àr positivt instÀllda till islam ökar frÄn 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas förestÀllningar har blivit mer positiva. DÀrmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska frÀmlingsfientlighet och intolerans..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur instrumentala bilder som pedagogiskt stöd framstÀlls, och hur instrumentala bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lÀrande i litteraturen och i fallstudien. DÀrför stÀlls frÄgan: Hur framstÀlls för och nackdelar med att ha bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lÀrande? Metoden som har anvÀnts Àr en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det bÄde finns svÄrigheter och fördelar med att anvÀnda bilder som stöd. Den frÀmsta svÄrigheten Àr att bilder tolkas utifrÄn personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stÀmmer överens med textens innehÄll kan bilden förvirra samt försÀmra koncentrationsförmÄgan ytterligare.

Medielandskapet har förÀndrats till följd av de digitala mediernas framvÀxt. DÄ det finnas allt fler anvÀndare av sociala medier Àr det viktigt för företag att veta hur de ska nÄ ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva anvÀndare varje mÄnad. Att veta vilka bilder som bÀst nÄr ut till anvÀndarna, varför de vÀljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller Àr betydelsefullt att fÄ kunskap om.Syftet med uppsatsen Àr att se om anvÀndare av Instagram följer och interagerar med företag beroende pÄ vilken typ av bild de vÀljer att lÀgga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer dÀr de intervjuade fick se bilder frÄn tvÄ företags Instagram-konton.

DÄ allt fler mobiltelefoner utrustas med en megapixelkamera har vi valt att undersöka hur mÀnniskor hur mÀnniskor hanterar bilder tagna med kameramobilen. Vi har inriktat oss att ta reda pÄ hur mÀnniskor kan kategorisera och söka efter bilder i en mobilkontext pÄ nya och innovativa sÀtt. Vi har samlat in data frÄn en förstudie bestÄende av ostrukturerade observationer och intervjuer. DÀrefter genomförde vi en webbekÀtundersökning med 249 respondenter och avslutade med intervjuer av tvÄ exporter inom omrÄdet. VÄr studie visar att mÀnniskor har relativt fÄ bilder i sina kameramobiler samt att de inte har nÄgra större svÄrigheter att hitta dem.

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Syftet med arbetet var att undersöka om jag genom kontinuerlig bildtolkning kunde utveckla elevernas sÀtt att uttrycka sig om bilder i ord. Arbetet genomfördes under sju veckor i en skolÄr sex i norrbottens lÀn. TjugotvÄ elever deltog i studien som bestod av sju lektionstillfÀllen varav det första och det sista var provtillfÀllen. Vid de tvÄ provtillfÀllena skrev eleverna till bilder och dessa texter jÀmförde jag i ordmÀngd. Efter skrivandet följde ett samtal i gruppen, dessa samtal spelades in pÄ band för att sedan avlyssnas och analyseras.

Som blivande ÀmneslÀrare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera pÄ begreppet bildkommunikation, dÄ detta begrepp har en central roll i bildÀmnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lÀrare samt elever har för syn pÄ bildkommunikation. Vi har Àven undersökt vad lÀrarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation Àr. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning dÀr metoden för undersökningen har varit intervjuer. TvÄ bildlÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever frÄn varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras sÄ att elever ska samtala om bilder. LÀrare Àr fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sÀtt att samtala om bilder och olika sÀtt att förhÄlla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i och kunskap om hur bildlÀrare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framstÀllningar i bildundervisningen. FrÄn den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhÄllningssÀtt med samtal och dialog dÀr det formativa lyfts fram.

Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsÄskÄdningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionslÀroböcker som Àr publicerade pÄ 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsÄg att kartlÀgga fyra lÀroböckers innehÄll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehÄllsliga vÀrde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.Granskningen visade att lÀroböckerna innehöll en ansenlig mÀngd av schabloniserande bilder som förestÀllde livsÄskÄdningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut sÀrskiljande drag i troende mÀnniskors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende mÀnniskor inom de berörda livsÄskÄdningarna lever i en vardagskontext som Àr ceremoniellt styrd, frÀmmande och exotisk. Granskningen visade ocksÄ att det fanns, men i en mer blygsam utstrÀckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill sÀga objektiva bilder som Àr aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende mÀnniskors vardagsliv..

Undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förstÄelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker Àven det kÀllkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sÀtta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen pÄ kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning anvÀnder vi oss av metoden kvalitativ intervju dÀr fyra personer ingÄr. Resultatet visar att vÄra informanter, som samtliga Àr pedagoger, anvÀnder sig av bilder pÄ olika sÀtt för att ge eleverna kunskaper pÄ olika nivÄer.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, dÀr jag lyssnade pÄ barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat sprÄk. DÀr vÀcktes frÄgan om man med hjÀlp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns sprÄk. Tidigare forskning pÄvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns sprÄkutveckling ska kunna ske. Det visar Àven att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt sprÄk genom att samtala om bilder.

Denna workbook behandlar produktion, resultat och analys av en serie digitalt producerade bilder, presenterade i form av en tryckt bok. Dessa bilder gjordes genom att frilÀgga och behandla en mÀngd bilder i Adobe Photoshop, för att sedan lÀnka och montera dessa i Adobe After Effects. Efter detta, applicera ett antal effekter sÄvÀl som en simulering av en kamera som fotar kompositionen, för att senare lÀmna över bilden för efterbehandling i Photoshop. Syftet med detta var att undersöka hur dessa tvÄ program kan komplettera varandra vid skapande av digitala stillbilder.Den slutgiltiga artefakten blev en spiralbunden bok med Ätta uppslag, innehÄllande bildseriens samtliga fem bilder..