Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

Den hÀr uppsatsen handlar om sexualitet och sexuella normer i vÄrt samhÀlle och kring sexuella bilder pÄ spelfilmer. Om man kan visa starka sexuella bilder i spelfilmer utan att man gÄr över normernas grÀnser och hur lÄngt man kan gÄ innan man gör det. NÀr lagstiftningen anser att bilderna blir ett brott emot lagen eller nÀr censur lagen gÄr in och klipper bort scener. Det ingÄr Àven en analys pÄ Larry Clarks filmer Kids, Bully och Ken Park, dÀr alla filmerna har starka sexscener med tonÄringar. Jag har valt att sÀtta bilderna i olika kontexter för att finna ut vart grÀnsen gÄr innan en erotisk bild blir pornografi..

Denna studie behandlar sÀttet som karaktÀrer gestaltas i bilder för spel och undersöker om mottagarens förhÄllningssÀtt till karaktÀren skiljer sig beroende pÄ karaktÀrens kön. Det som undersöks Àr ifall karaktÀrerna tolkas olika Àven om de Àr menade att representera samma egenskap, samt ifall tolkningen av karaktÀrerna förÀndras nÀr dessa samspelar med en annan karaktÀr i samma bild.För att undersöka detta skapades bilder av manliga och kvinnliga karaktÀrer samt en karaktÀr vars kön inte gick att urskilja. Alla karaktÀrer gestaltades med tre olika varianter pÄ representation: dominans, undergivenhet och likgiltighet. Utöver dessa bilder skapades Àven fyra olika varianter av reklambilder för att undersöka ifall tolkningen av karaktÀrerna pÄverkas av att dessa samspelar med en annan karaktÀr i samma bild. Undersökningen utfördes genom en webbenkÀt med slutna och öppna frÄgor om vad den svarande ansÄg att karaktÀrerna representerade..

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Vi har gjort en studie dÀr tvÄ Äldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 Ärs Älder som först deltog i en höglÀsning av en bilderbok om vissa grundlÀggande kÀnslor (bl. a. glÀdje, ilska och rÀdsla) och sedan ombads att ÄskÄdliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende pÄ likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och sprÄk - i de tvÄ Äl-dersgrupperna.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska lÀroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna i vÄr studie anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lÀrarna pÄverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. IntervjufrÄgorna har genererats utifrÄn observationerna detta för att fÄ en tydligare bild för hur lÀrarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen.

I detta examensarbete diskuteras ljudets funktion kopplade till korta hÀndelser i spelet Europa Universalis III: Divine Wind (2011). Arbetet undersöker vad spelaren upplever nÀr det uppkommer fler ljud Àn vad som Àr synligt i grafiken. Tidigare forskare vars arbete har anvÀnts Àr bland annat Mats Liljedahl, Nigel Papworth och Stefan Lindberg (2007) som forskat i hur spelare kan navigera efter ljud. Michel Chions (1994) forskning Àr ocksÄ relevant dÄ han beskriver hur ljud fungerar utanför bilden i film. Examensarbetet tar upp frÄgan om vad den inre bilden kan förmedla i en spelhÀndelse och hur spelaren tolkar situationen.

Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lÀrares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som anvÀnts Àr semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ÀmneslÀrare i svenska pÄ högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels pÄ likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas Äsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter, men det visar ocksÄ pÄ nÄgra motsÀgande resultat angÄende elevernas och lÀrarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns en uppgivenhet, men ocksÄ energi och lite ilska hos eleverna nÀr de pratar om sin skoltid.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats frÄn analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv pÄ att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och vÀljer att se tecken om nÄgot, motivet lÄter sig betraktas av nÄgon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder nÄgot för nÄgon. BerÀttelsen preciserar och kategoriserar det som Àr viktigt för individen.Vid ett par tillfÀllen har jag intervjuat tvÄ familjer om deras familjebilder.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklÀrare pÄ grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda pÄ vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmÀnhet, samt vilka förutsÀttningar de anser att arbetsmetoden krÀver. Jag ville Àven veta hur informanterna sÄg pÄ skillnader i kunskapsnivÄer hos elever, hur detta pÄverkade undervisningen samt vilka metoder de anvÀnde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv syn pÄ ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen Àr styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.