Det hÀr examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstÄ det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och lÀromedel för engelska Ärskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda pÄ huruvida lÀroböcker för engelska Ärskurs nio Àr anpassad till att undervisa utifrÄn det vidgade textbegreppet. Kvantitativ och kvalitativ textanalys har anvÀnds som metod för att undersöka tre valda lÀromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jÀmförts och analyserats ur tvÄ huvudaspekter; nÀmligen vilka texttyper förekommer i samtliga lÀroböcker och hur Àr det tÀnkt att samtliga texter ska bearbetas. Resultatet har lett till tvÄ viktiga slutsatser: Den första slutsatsen Àr att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga lÀroböcker. DÀremot anvÀnds dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebÀr att vidgade texter inte har ett eget vÀrde och har en underordnad position i jÀmförelse med traditionella texter.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre lÀroböckerna. Jag vill visa pÄ att lÀromedelsbilden bÀr pÄ vÀrderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har Àven valt att analysera vilken funktion bilderna i lÀromedlen har. TvÄ av lÀroböckerna jag kommer att anvÀnda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En Àr en lÀrobok som omfattar bÄde A- och B-kursen.HuvudfrÄgorVad förstÀller bilderna som finns i lÀromedlens kapitel om judendomen och vilken bild fÄr man av judendomen genom att titta pÄ dessa bilder?Vilken funktion har bilden i ett lÀromedel?.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Man brukar sĂ€ga att kameran aldrig ljuger. ÄndĂ„ blir folk stĂ€ndigt lurade av bilder. Ett exempel Ă€r bilderna frĂ„n Timisoara, dĂ€r offren för en pĂ„stĂ„dd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders Ă€kthet oftast i ett ifrĂ„gasĂ€ttande av digital manipulation. Den kĂ€nda diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfĂ€llet eller efterĂ„t pĂ„ digital vĂ€g, berörde aldrig Ă„sikten att servetten kunde fĂ„ ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten.

Sagans innehÄll Àr baserat pÄ naturens fyra element och vilja Àr att den ska kunna anvÀndas i undervisningen. Examensarbetet Àr baserat pÄ hur du kan anvÀnda sagaor som ett komplement i lÀrandet och hur den kan vara en viktig del i barns lÀsutveckling och dess mÄngsidighet..

I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka vad skönlitteraturen anvÀnds till i undervisningen i de tidigare skolÄren med sÀrskild tyngdpunkt pÄ vilken syn lÀrarna har pÄ skönlitteraturen som ett redskap för att utveckla elevernas empatiska förmÄga och förstÄelse för andra. Vi anser att arbetet med dessa frÄgor ingÄr i vÀrdegrundsarbetet som enligt Lpo94 ska genomsyra all undervisning i skolan. Vi vill Àven undersöka hur eleverna ser pÄ arbetet med skönlitteraturen i undervisningen. För att uppnÄ studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod. Det har i vÄr undersökning framkommit att lÀrarna har mÄnga olika syften med arbetet med skönlitteraturen i skolan och att de anvÀnder skönlitteraturen som ett redskap i vÀrdegrundsarbetet.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats frÄn analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv pÄ att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och vÀljer att se tecken om nÄgot, motivet lÄter sig betraktas av nÄgon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder nÄgot för nÄgon. BerÀttelsen preciserar och kategoriserar det som Àr viktigt för individen.Vid ett par tillfÀllen har jag intervjuat tvÄ familjer om deras familjebilder.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Syftet med studien Àr att se om det finns samband mellan hur lÀrare uppfattar att deltagare pÄ sfi tillÀgnar sig svenska sprÄket bÀst och hur deltagarna upplever att de lÀr sig bÀst. Förhoppningen med undersökningen Àr att resultatet ska leda till eventuella förbÀttringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lÀrarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekrÀftar detta. LÀrarnas uppfattningar om att innehÄllet i undervisningen Àr adekvat överensstÀmmer med deltagarnas önskemÄl och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. BetrÀffande frÄgan om det finns faktorer som pÄverkar inlÀrningen menar lÀrarna att vissa faktorer pÄverkar mer Àn vad deltagarna sjÀlva upplever men saknaden av familj och vÀnner kan pÄverka inlÀrningen..

I tidigare forskning visas ett samband mellan framstÀllningen av kvinnor i media och kvinnors sjÀlvbildsuppfattning. Studier har Àven gjorts med fokus pÄ mÀn dÀr ett samband mellan media och mÀns sjÀlvbild visas. Studien avser undersöka om det finns ett samband mellan medias framstÀllning av ideala modeller och unga vuxnas syn pÄ kroppslig sjÀlvbild, samt hur mediaanvÀndning skiljer sig mellan könen och om anvÀndningen har en effekt pÄ kroppslig sjÀlvbild. En enkÀtundersökning med 90 deltagare (43 kvinnor och 47 mÀn) i Älder 18-30 utfördes. Deltagarna fick fylla i en internetenkÀt med antingen ideala bilder, alldagliga bilder eller en enkÀt utan bilder.

Arbetet som presenteras i denna rapport har utförts pÄ R1K, vilket Àr en avdelning pÄ RönnskÀrsverken, som Àr en del av New Bolidens koncern. 2007 byggdes ett nytt gassystem med ett flertal nya komponenter. Till detta gassystem fanns bristande information om hur dessa komponenter fungerar och hÀnger ihop. Detta examensjobb har till syfte att skapa en funktionsbeskrivning i form av en lÀttlÀst operatörsmanual, för nya och erfarna operatörer. Informationen till funktionsbeskrivningen har kompilerats frÄn tillverkarmanualer, konstruktionsritningar, informationspÀrmar, intervjuer samt ABB styrsystem.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrÄgor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur anvÀnds barns bilder inom lekterapin? samt Àr bildarbete en form av lek, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök pÄ lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i Äldern tre till sex Är) pÄ dessa lekterapier. Resultatet visar pÄ den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.