Syftet med denna studie var att undersöka anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen samt att fÄ en inblick i vilken omfattning den anvÀndes och Àven hur den bearbetades. Vi valde att begrÀnsa undersökningen till de yngre Äldrarna, det vill sÀga frÄn förskoleklass upp till Är tre. Den utfördes pÄ en grundskola i LuleÄ kommun och undersökningen genomfördes i huvudsak med hjÀlp av enkÀter och intervjuer för att fÄ en djupare inblick i pedagogernas tankegÄngar kring Àmnet. Vidare har information inhÀmtats frÄn tidigare forskning, litteratur samt frÄn Internet. Resultatet visar att skönlitteratur anvÀnds frekvent i undervisningen.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens undervisningsmöjligheter. Det vi lyfter fram i vÄrt arbete Àr skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning som Àr: Vilka möjligheter anser pedagogerna i grundskolan att skönlitteraturen kan skapa för barnen och undervisningen? har vi sökt efter relevant litteratur och gjort intervjuer med pedagoger som arbetar med skolÄr 0-2. Det centrala som kommit fram genom vÄra studier Àr skönlitteraturens betydelse för sprÄket, fantasin, identiteten, kunskapen, tanken och empatins skull.

Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida bilder i samhÀllskunskapsböcker för skolÄren 1-6 befÀster och/eller förstÀrker en traditionell syn pÄ manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhÀllskunskapsböcker för skolÄren 1-6 ur ett genusperspektiv. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har anvÀnt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

Mot bakgrund av dagens lÀroplaners betoning av att elever inom olika utbildningsnivÄer och frÄn olika kulturella kontexter ska kunna tillgodogöra sig information i text och bild inom olika Àmnen, Àr syftet för denna uppsats att undersöka bilders betydelse för lÀrsförstÄelsen hos vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sfi - svenskundervisning för invandrare. Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod med uppföljande individuella intervjuer. Informanterna delades upp i tvÄ grupper av vilka den ena gruppen fick lÀsa en text med tillhörande bilder samtidigt som den andra gruppen fick lÀsa motsvarande text men utan bilder. Efter lÀsningen fick samtliga informanter svara pÄ ett antal övningsuppgifter till texten. Resultatet visade sig bli att de informanter som lÀst texten med bilder fick ett bÀttre utfall pÄ övningsuppgifterna Àn de som lÀst texten utan bilder.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

I uppsatsen presenteras en studie av sprÄks och bilders betydelse i tvÄ versioner av en myndighets broschyr. Syftet Àr att undersöka om innehÄllet i originalversionen av broschyren Àr detsamma i en lÀttlÀst version av broschyren, eller om lÀttlÀstanpassningen pÄverkar innehÄllet. Endast originalversionen innehÄller bilder, vilket gör att jag vill se vilka betydelser som bilder tillför till ett informationsmaterial. Broschyrerna Àr ?VÀlkommen till Arbetsförmedlingen? och motsvarande broschyr skriven pÄ lÀttlÀst svenska.

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan anvÀndas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frÄgorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser nÄgra verksamma pedagoger pÄ lÀrande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i sÄ fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid anvÀndandet av utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

"A picture is worth a thousand words!?The purpose of this study is to show how familytherapy as a ground can deepen and demonstrate the value of using paintings to encourage the dialogue in coupletherapy. I have accomplished therapy with three different couples, which I report. All couples have painted four paintings each (encl.1-3) and have talked about their pictures. Through qualitative deapinterviews, every person has got the opportunity to tell their experience of painting together with their partner.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet. I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.

Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint mÄlade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingÄr i en svit som kallas för Bilderna till Templet som omfattar nÀstan 190 mÄlningar. Under hennes livstid var hennes livsverk okÀnt för hennes samtid. Hon mÄlade abstrakta, geometriska former och anvÀnde klara fÀrger flera Är före sina samtida konstnÀrskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssÀtt ingÄr det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssÀtt för att kunna arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. Vi ville ocksÄ pröva bildens möjligheter som igÄngsÀttare av samtal om vÀrdegrundsfrÄgor, bÄde elevers egna bilder och mediabilder. VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett praktiskt undervisningsförsök dÀr vi sjÀlva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har anvÀnt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har ocksÄ valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.