I den svenska skolan Àr tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmÄn för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var dÀrför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i tvÄ klasser som lÀste svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de tvÄ observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna lÄtits integrera lÀsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av lÀraren konsekvent anvÀndning av autentiska och öppna frÄgor, uppföljning och positiv bedömning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur undervisningen bedrivs i nÄgra utvalda klasser i Är 1-5. Vi ville undersöka om lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lÀrares undervisning och sedan intervjuat de berörda lÀrarna. Det gÄr att hitta spÄr av lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lÀrarens syn pÄ hur kunskap bildas pÄverkar undervisningen..

Bakgrunden till denna studie utgÄr frÄn vÄra egna erfarenheter av att undervisningen i Ärskurs 1-3 ofta Àr styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket Àven forskning visar. Graden av styrning innebÀr dÀrmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lÀrande gÄr att finna i skolans lÀroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lÀrares syn pÄ betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien Àr att analysera en antal lÀrares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lÀrande i undervisningen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det gÄr att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs för teorier som Àr aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens stÀllning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i Äldrarna 9-12 Är. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan genomförs dels intervjuer med lÀrare och dels enkÀtundersökningar med elever i grundskolans tidigare Är.

I denna uppsats Ă€r undersökningen inriktad pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet mellan mĂ€n och kvinnor i lĂ€romedel i Ă€mnet svenska pĂ„ gymnasienivĂ„. Undersökningen har genomförts genom att rĂ€kna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av mĂ€n respektive kvinnor pĂ„ bild i hela lĂ€romedlet har rĂ€knats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.     Det som konstateras utifrĂ„n resultatet av undersökningen Ă€r att det finns en överrepresentation av omnĂ€mnda manliga författare samt att det Ă€r en dominans av det manliga könet pĂ„ bild. Men nĂ€stintill hĂ€lften av alla bilder förestĂ€ller nĂ„gonting annat Ă€n en man eller kvinna. Dock innebĂ€r detta inte att bilderna Ă€r könsneutrala utan mĂ„nga av de bilder som finns i lĂ€romedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna hĂ„ller isĂ€r det manliga och kvinnliga.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet Àr tÀnkt att anvÀndas av besökare pÄ festivaleroch liknande evenemang. SÄ de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen anvÀnder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgÀnglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan pÄ en skÀrm eller med envideo projektor eller nÄgot liknande.

I denna studie undersöks diskurser kring omrÄdet Angered i Göteborg. BÄde Göteborgs-Postens framstÀllningar av Angered och unga Angeredsbors framstÀllningar av omrÄdet studeras, för att se hur olika bilder av omrÄdet relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av omrÄdet som skapas. Syftet Àr att fÄ inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger pÄ en integrerad form av diskursanalys pÄ socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga pÄ samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framstÀlls förorten antingen i positiva eller negativa bilder, dÀr det vardagliga och ?vanliga? inte ges nÄgot utrymme.

Följande frÄgor ligger till grund för vÄrt arbete: - Har eleverna förstÄtt No-undervisningen pÄ det sÀtt lÀraren undervisat? - Vilka metoder Àr bÀttre Àn andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgÄng dels en enkÀtstudie för att fÄ svar pÄ frÄgorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstÄtt lÀrarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Syftet med studien Àr att jÀmföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur stor faciliteringseffekt bilder har jÀmfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jÀmföra dyslektikermed normallÀsare.Jag vill undersöka vad det Àr som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebÀr att stimulit registreras pÄ medveten nivÄ..

SammanfattningDenna studie Àr en undersökning om var nyhetsjournalister fÄr tag pÄ bilder till nyhetsreportage och vad som Àr avgörande vid deras val av bilder. Den studie vi har gjort har skrivits pÄ uppdrag av en KonsultbyrÄ som vill starta en ny bildbyrÄ pÄ Internet. För att kunna sÀlja sina bilder vill konsultbyrÄn förutom information om marknaden Àven veta var de skulle kunna rikta sina marknadsföringsÄtgÀrder. Konceptet med deras bildbyrÄ Àr att de ska fokusera pÄ nyhetshÀndelser och anvÀnda sig av bilder tagna av allmÀnheten direkt dÄ nyheterna hÀnder. KonsultbyrÄn tror att detta kan vara ett framgÄngsrikt koncept med tanke pÄ att journalister och fotografer kan ha det svÄrt med att fÄ tag pÄ bilder tagna direkt dÄ nyhetshÀndelser intrÀffar eftersom de oftast kommer till hÀndelsernas centrum efter att nyheten har intrÀffat.Den studie vi har gjort Àr en empirisk studie dÀr vi anvÀnt oss av teori som stöd i vÄr analys.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframstÀllningen i bilder frÄngymnasiesamhÀllskunskapslÀroböcker för att se om det skett nÄgon förÀndring frÄn slutet av 1980-talet fram till Är 2007. Genusbilderna har Àven studerats utifrÄn skollagen och deras lÀroplans jÀmstÀlldhets syn för att se om de överensstÀmmer med de mÄl de strÀvade efter. VÄr undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi anvÀnt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrÄn Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka tankar och attityder lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter Àr att undersöka hur lÀrare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att fÄ fram den data nödvÀndig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning Àr att lÀrarna ansÄg att iPaden tvingar lÀrare till utveckling, att elever och lÀrare kan arbeta mer kreativt pÄ en iPad jÀmfört med en bÀrbar dator samt det lÀsprojekt som skett Äret innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lÀrarna positivt instÀllda till implementeringen av iPads i undervisningen. LÀrarna tycks Àven anvÀnda iPaden nÀr undervisningen gagnas av den..

To give positive visualizations or not - A study about different ways to communicate with students. Our brain is creating visualizations. In goal settings this visualization can be helpful or obstruct the way to the goal. There are exercises to help people create as good visualizations as possible. As a teacher I wish to give my students positive and creative visualizations.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..