Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg anvÀnds i undervisningen för att frÀmja lÀrandet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att svara pÄ detta har frÄgestÀllningar formulerats som Àr anpassade efter lÀrar- och elev perspektiv. FrÄgestÀllningarna belyser hur klasslÀrare och specialpedagoger arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur elever och lÀrare upplever att de alternativa verktygen pÄverkar undervisningen nÀr det kommer till ökad mÄluppfyllelse, pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder de alternativa verktygen som finns tillgÀngliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer anvÀnts. Resultaten i denna studie visar pÄ att alternativa verktyg underlÀttar och skapar tillgÀnglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lÀrande..

AbstraktDenna studie handlar om arkitekturutbildningen pĂ„ högskolan och hur student och lĂ€rare diskuterar ett projektförslag dĂ€r bildrepresentationer anvĂ€nds för att samtala om ett aktuellt idĂ©förslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder vĂ€xer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder fĂ„r i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrĂ„n det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frĂ„gor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken pĂ„ ritningen stĂ„r för eller förestĂ€ller i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den sprĂ„kliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även vĂ€xlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstĂ„nd upp-stĂ„r i den gemensamma tolkningen.

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre mÄlgrupp förmedlar för budskap till lÀsaren. Den tidning som valts till undersökningen Àr Julia, vars mÄlgrupp Àr tjejer i Äldern 9?14 Är.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: "Hur ser mÀnniskorna ut pÄ bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till lÀsaren?", genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder pÄ mÀnniskor i nio nummer av Julia frÄn Är 2000?2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia Àr ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

Denna studie bygger pÄ elevernas syn och uppfattningar kring hÀlsa och hur hÀlsa berörs i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga studier handlar om lÀrarens syn pÄ hÀlsobegreppet i Àmnet och inte pÄ elevens syn. Syftet med vÄr studie Àr att se hÀlsa ur ett elevperspektiv, för att uppnÄ vÄrt resultat har vi intervjuat trettiotvÄ gymnasieelever för att fÄ reda pÄ deras uppfattningar om hur Àmnet ges i uttryck i undervisningen. Resultatet pekar pÄ att eleverna ser hÀlsa ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv, men att undervisningen i Àmnet mest berör den fysiska aktiviteten och aspekten. Eleverna tycker att hÀlsobegreppet i Àmnet Àr viktigt och borde beröras mer Àn vad det gör i undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och dÀrigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslÄngt lÀrande och den teoretiska grunden Àr socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet Àr gymnasievalsinformation till Ärskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att vÀlja, vÀgen som metafor, flexibilitet som egenvÀrde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk mÀnniskosyn samt tydliga bilder av vad som Àr manligt och kvinnligt dÀr teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förvÀntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller Àr önskvÀrda i dagens samhÀlle.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa ökad förstÄelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa grÀnser mellan dÄtid och samtid. De frÄgestÀllningar som ocksÄ utgör kÀrnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och dÀrmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna ocksÄ kan upplösa grÀnser mellan dÄtid och samtid.Undersökningen bestÄr av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med lÄngfilmskaraktÀr som Äterblickar pÄ sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel pÄ olika möten mellan populÀrmusik och rörliga bilder. Musik som vÀxlar mellan att vara vÀlbekant Àldre och nyskriven möter rörliga bilder som vÀxlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fÀlten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i Ärsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sÀnder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsÀttningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i Ärsredovisningar. VÄr uppsats gÄr ut pÄ att undersöka om budskapen ett företag sÀnder via bilderna i Ärsredovisningen nÄr fram till mottagaren. ProblemfrÄgan vi har Àr: nÄr de budskap ett företag skickar via bilderna i Ärsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet Àr att undersöka om de budskap som sÀnds via bilderna i Ärsredovisningar nÄr fram till mottagaren.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.

Hur bedrivs religionsundervisningen pÄ skolorna idag? Hur tolkas och förstÄs religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberÀttelser, etik- och moralfrÄgor inom samma arbetsmoment?I vÄr undersökning ville vi bl.a. se och förstÄ:hur lÀrare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberÀttelserhur de presenterar och berÀttar hÀndelserna för elevernavilka motiv de har för undervisningenhur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berÀttelsernahur man kan vÀva samman bibelberÀttelserna med etik- och moralfrÄgorna.

Syftet med denna studie Àr att bidra med ökad kunskap om elevernas uppfattningar av undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa och vad de lÀr sig i Àmnet. För att undersöka detta har 15 elever i Ärskurs 6 intervjuats pÄ tre olika skolor. Resultatet visar att Àmnet idrott och hÀlsa upplevs som positivt av eleverna. Det som undervisningen domineras av Àr olika bollspel och bollekar. Eleverna upplever en brist pÄ variation i undervisningen dÄ samma aktiviteter ofta Äterkommer.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan 5-Äriga och 8-Äriga barns sÀtt att minnas detaljer, antingen med hjÀlp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod anvÀndes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se tvÄ korta sketcher frÄn en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad nÀr det gÀller barnens Älder och hÄgkomna detaljer.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund pÄ en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhÄllningssÀtt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla. Detta Àr en empirisk undersökning baserad pÄ fokusgrupper.

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning pÄ tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den pÄ arbete med fÀrdigproducerat lÀromedel. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse lÀsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lÀrare, observerat undervisning hos tvÄ lÀrare, samt lÀst litteratur relevant för vÄrt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men pÄ vilket sÀtt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fördelar med att lÄta skönlitteratur ingÄ i tematiskt arbete i undervisningen.