Denna C-uppsats handlar om musik som ett medel i undervisningen i Ärskurs F-6. Litteraturen tar upp en rad positiva inlÀrningstendenser och beskriver att musiken skall vara ett verktyg och sÀttas in i ett sammanhang. VÄr kvantitativa enkÀtundersökning som Àr gjord i tvÄ skÄnska kommuner visar att 64,7 % anvÀnder musiken som ett medel i undervisningen minst en gÄng i veckan. Vidare gav vÄrt resultat en tydlig antydan att musiken fÄtt en mer undanskymd roll Àn vad Skolverkets forskningsrapport tidigare visat. AnvÀndandet av musik som ett medel sjunker drastiskt i de högre Ärskurserna (Äk 5-6) och de som examinerats 1991 eller senare anvÀnder till lÄg andel musiken som ett medel.

Detta examensarbete handlar om bilder av lÀrare och lÀrarstudenter. Syftet Àr att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lÀrare. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: - Vad Àr det för bilder av lÀrare och lÀrarstudenter som skildras pÄ debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och LÀrarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med lÀraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de hÀr frÄgorna har en analys gjorts pÄ ledare och debattartiklar dÀr det talas om lÀrare och lÀrarstudenter. Studien har sin utgÄngspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod.

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ?Man vill ju inte se helt knÀpp ut liksom ? en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder pÄ internet. (You Don't Want to Look All Crazy ? a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet).

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Detta examensarbete gjordes för att undersöka om och hur det Àr möjligt att utforma lÀttförstÄtt studieunderlag för anvÀndning pÄ SFI, genom att bara anvÀnda bilder. Förutom gestaltning mÄst mÄlgruppens olika kulturella bakgrunder beaktas, dÄ olika gester och uttryck inte har samma innebörd i alla kulturer och dÀrför inte kunde anvÀndas i bilderna.Genom handledning, teoretiska studier, och kvalitativa mÄlgruppsintervjuer utformades och omformades informationen till sitt slutgiltiga utseende, dÀr Àven lÀraren fick en roll i berÀttandet..

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i lÀroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i Àmnet svenska för gymnasiet. De frÄgor jag utgÄtt frÄn Àr följande:Hur behandlas olika bildmedier, sÄsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i lÀroböckerna?I vilka sammanhang hÀnvisas det till bildmedier?Vilken funktion fyller bildmedier i lÀroböckerna?Hur kommenteras lÀroböckernas bilder i texten?Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frÄgor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som lÀroboken behandlar. I sekundÀrtexten nÀmns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebÀr att böckerna enbart innehÄller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin Àr Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares och elevers upplevelser av informellt elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville ocksÄ undersöka om elever upplevde att elevinflytande skulle kunna förÀndra deras instÀllning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom omrÄdet och genom att genomföra intervjuer med NO-lÀrare och elever pÄ grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning dÀr deras inflytande Àr begrÀnsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat elevinflytande. Med utgÄngspunkt frÄn detta hÀvdar vi att NO-lÀrare mÄste övervÀga att införa elevinflytande i undervisningen.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielÀrarnas anvÀndning av rörliga bilder i undervisningen, i olika Àmnen dÀr bÄde gymnasiegemensamma-/kÀrnÀmnen och profil-/karaktÀrsÀmnen finns representera. Undersökningen utgick frÄn antagandet att ovanstÄende förekommer ? men i varierande grad ? och sökte dÀrför reda pÄ hur och varför det rörliga materialet anvÀnds i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var ocksÄ hur lÀrarna fÄr fram det rörliga material, hur de tÀnker kring och arbetar med avsÀndare och kÀllkritik vid sÄvÀl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhÄller sig till den hÀr typen av undervisning. Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielÀrare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhÀllskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudlÀggning ? pÄ en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika Äsikter om huruvida mÀnniskor kan bibehÄlla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi Àr pÄ att förestÀlla oss dofter jÀmfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmÄga Àr sÀmre för dofter Àn för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, dÀr den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegrÀnsad tillgÄng under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet Àr att om deltagarna kan förestÀlla sig ett objekt för sitt inre sÄ Àr de inte sÄ beroende av Äterexponering. Resultatet visade inte pÄ nÄgon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt gÄr resultatet i hypotesens riktning.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Att betrÀda Ann JÀderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gÄng varit Àng Àr en omtumlande upplevelse. Den vÀrld man möter i dikterna Àr rik pÄ symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrÀgligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgÄngspunkt Àr ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade nÀrlÀsningar av den poetiska texten. .