Syftet var att undersöka specialpedagogens funktion som förÀndringsagent i ett pÄgÄende förÀndringsarbete.Föreliggande studie hade en aktionsforskningsansats och studien följde ett pÄgÄende förÀndringsarbete i ett arbetslag. Aktionsforskningsansatsen byggde pÄ att jag i min yrkesroll som specialpedagog Àven hade en forskande ansats. Detta innebar att jag medverkade under arbetslagets mötestillfÀllen och följde samt pÄverkade processen i förÀndringsarbetet, en slags iscensÀttande aktionsforskning. Jag hade tidigare pÄbörjat ett interventionsarbete i arbetslaget med syfte att förÀndra hanteringen av ÄtgÀrdsprogram samt att frÀmja ett mer kollektivt arbete. Det var i detta som studien tog sin utgÄngspunkt för att följa de processer som arbetslaget genomgick.I resultatet framtrÀdde tydligt att det fanns olika förvÀntningar pÄ arbetslagets funktion.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anstÀllda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie Àr unik genom att de flesta som arbetar dÀr har varit pÄ samma arbetsplats i flera Är. Det unika Àr att man i andra studier har pÄvisat den höga personalomsÀttningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstÄ det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar pÄ just denna arbetsplats.Detta Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig Àr deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som pÄverkar dem i deras arbetsmiljö.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse hur förskollÀrare motiveras till sitt arbete. Vilka faktorer ökar respektive minskar motivation pÄ arbetsplatsen, samt vilken betydelse har arbetets utformande för motivation och arbetstillfredsstÀllelse? Studien utgÄr ifrÄn Herzberg (1993) tvÄfaktors teori kring motivation samt Hackman och Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins & Judge, 2007) som förklarar att arbetets upplÀgg kan ses som grund för hur motiverad personal Àr. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats utifrÄn semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollÀrare har intervjuats kring upplevelsen huruvida arbetstillfredsstÀllelse och motivation infinner sig.

The study addresses the field of design as a profession and examines the views on strategic management in a design project among nine selected graphic designers. The graphic designers who participate in the study are permanently employed at design companies in Stockholm. The study has a qualitative approach and the method is based on face-to-face interviews. We have chosen to examine this subject due to the opinion among professionals that strategic management in the design industry has increased during the last decades. There is a belief that strategic management in some cases are used too extensively as a way for design companies to make more money.

Den hÀr studien belyser kontaktmannaskapet utifrÄn kriminalvÄrdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvÄrden som organisation. Studien grundas pÄ 66 kriminalvÄrdares reflektioner och har analyserats med hjÀlp av kvalitativ dokumentanalys. BÄda författarna har egna erfarenheter av kriminalvÄrdaryrket inklusive kontaktmannaskap och pÄ sÄ sÀtt har intresset vÀckts att studera detta nÀrmare. Uppsatsen utgÄr frÄn ett interaktionistiskt synsÀtt, vilket innebÀr att mÀnniskor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhÄllningssÀtt, relationen mellan kontaktman och klient anvÀnds tillsammans med tidigare forskning om kriminalvÄrd och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förstÄelsen av resultat och analys.

Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer frĂ„n andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervĂ„rden, men lite forskning finns om vĂ„rdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhĂ€lsovĂ„rdens verksamhet ingĂ„r att stödja familjer och stĂ€rka deras egenförmĂ„ga inom förĂ€ldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhĂ€lsovĂ„rdens upplevelser av mötet med familjer frĂ„nannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhĂ€lsovĂ„rden.

Bakgrunden var att överbelÀggningar inom akutsjukvÄrden har ökat de senaste Ären i och med högre patientantal.Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av arbetet vid överbelÀggningar pÄ en akutmottagning.Metoden var en kvalitativ deskriptiv design dÀr information samlades in via intervjuer. För att analysera data frÄn de Ätta informanterna valdes en kvalitativ innehÄllsanalys. Studien genomfördes pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.Huvudresultatet frÄn de Ätta intervjuer som genomfördes skapade tre kategorier med tio subkategorier. Samtliga informanter berÀttade om sina upplevelser av att arbeta vid överbelÀggningar. De mest frekventa upplevelserna handlade om en stressad och frustrerande arbetssituation.

Studien utgÄr frÄn nÄgra pedagoger som gÄtt utbildning i ICDP-VÀgledande samspel, ett empatibaserat program som sÀtter fokus pÄ en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lÀrare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhÄllningssÀtt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP.Studien baseras pÄ observationer och pÄ samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger pÄ pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingÄr Àven skrivuppgifter frÄn kursdeltagare dÀr de delger vad ICDP-kursen givit dem.Analysmetoden i studien Àr fÀltanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förstÄelsen av beteenden och hÀndelser.

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid Àr lite utvÀrderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvÄrden och öppenvÄrden anvÀnds till arbete som ligger utanför den patientnÀra omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlÀgga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vÄrdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhÄllandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien Àr genomförd som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med sjÀlvskattningsformulÀr och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid.

Demenssjukdomar Àr den fjÀrde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundlÀggande förhÄllningssÀtt till vÄrdandet av personer med demenssjukdom Àr den personcentrade omvÄrdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för VÄrd- och Omsorg (2010). DemenssjukvÄrden i Marks kommun har fÄtt statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och vÄren 2010 genomfördes en utbildning i demensvÄrd för vÄrd- och omsorgspersonal pÄ tvÄ demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle fÄ grundlÀggande kunskaper i vÄrdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov.

BakgrundÄnda sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svĂ„rt att definiera vad deras kompetens innehĂ„ller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna Ă€r bĂ€ttre pĂ„ att beskriva vad de inte Ă€r, till exempel inte lĂ€rare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lĂ€rare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som pĂ„verkar hur samverkan tar form Ă€r hur lĂ€rare och fritidspedagoger ser pĂ„ varandra och varandras kompetens.  SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur grundskollĂ€rare, som undervisar i Ă„rskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.  MetodVi har i vĂ„r studie valt att anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur mĂ€nniskor uppfattar ett visst fenomen.

Antalet mÀnniskor som kÀnner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven bÄde i samhÀllet och inom arbetslivet. DÀrför Àr det viktigt att identifiera framgÄngsrika sÀtt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses pÄverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa mÀnniskor gör och hur de tÀnker nÀr de hanterar en stressfylld situation pÄ arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ undersöka vilka andra faktorer som pÄverkar deras förmÄga att hantera stress samt hur de lÀrt sig att hantera stressfyllda situationer.

One year Master's thesis, Degree of master in Business and Economics, School ofBusiness and Economics at Linnaeus University, Management, 4FE10E SpringSemester 2014.Author: Johanna Björklund and Sarah Gustafsson.Mentor: Magnus Forslund.Title: Lean in the public sector - Potential barriers to a long-term Lean work.Background: Organizational changes are something that is constantly done inorganizations, and in the last decade, there has arisen a plethora of different changemodels. A reorganization that is popular among companies today is Lean. Lean is aconcept that was developed within the Japanese automotive industry, but has evolvedfrom the Japanese shop floor and is now a concept that can be found in, for example,several Swedish municipalities.Purpose: The purpose of this study was to create an understanding of why the conceptLean may have difficulty getting a hold in the in the long term.Methodology: The study was done with a qualitative research approach and through anabductive approach. As we intended to create an understanding, of what potentialbarriers that may affect that a Lean work, in some cases, does not become a long-termcondition, it seemed natural to choose a hermeneutic approach to knowledge. Theempirical data collected via individual unstructured interviews, through a groupinterview, and by non-participant observations.

Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförÀndringar Àr en viktig del av distriktssköterskans ansvarsomrÄde. MI-modellen anvÀnds som ett verktyg för att motivera patienten till livsstilsförÀndring vid ohÀlsosam livsstil. Sextio procent av distriktssköterskor innehar den grundlÀggande kompetensen om MI-modellen men endast 26 % av dem fÄr möjligheten till regelbunden trÀning och repetition av modellen.Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt MI- modellen vid livsstilsförÀndringar, samt deras erfarenheter av fortbildning och repetition av modellen.En kvalitativ metod anvÀndes och Ätta semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med distriktssköterskor i södra Sverige. Vid dataanalysen anvÀndes manifest kvalitativ innehÄllsanalys.Analysen av data resulterade i fem kategorier: AnvÀndbar vid livsstilsförÀndringar, Skapar Empowerment, En svÄr balansgÄng för att inte ta över, Bygger pÄ samarbete och motivation, Utveckla och aktualisera sin kunskap. Distriktssköterskorna beskrev modellen som anvÀndbar och resultatrik vid livsstilsförÀndringar.

SamhÀllets förÀndrade kommunikationssÀtt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vÀgledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning pÄ betydelsen av att satsa pÄ oberoende och lÀttillgÀnglig vÀgledning. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr studie att fÄ förstÄelse för hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar för att vara tillgÀngliga för mÄlgruppen som föredrar vÀgledning via digitala medier framför den traditionella vÀgledningen. UtifrÄn tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vÀgledare tar sig an förÀndringarna som uppkommer med vÀgledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra Ätta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ bÄde grundskola och gymnasieskola med följande frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare för att möta mÄlgruppen som föredrar vÀgledningssamtal via digitala medier i förhÄllande till traditionella vÀgledningssamtal? ? I vilken utstrÀckning upplever studie- och yrkesvÀgledare att de sjÀlva kan pÄverka i vilken omfattning de anvÀnder sig av vÀgledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvÀgledare om sin kompetens i att vÀgleda via digitala medier, i förhÄllande till traditionell vÀgledning? VÄr analys tar utgÄngspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.